- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
472

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

472

Högen.

Rogsta.

finnas på Riddersbergs och Klefoarps egor. — }
Adress: Jönköping.

Rosren. Hamn i Wenern, af 8 fots
djup, hörer till Bolstads socken, af
Sundals härad och Elfsborgs län.

Roggerd (i 1825 års jordebok),
Råg-gerd. Annex-socken till Högsäters
pastorat, är belägen på Dal uti Wahlbo
härad af Elfsborgs län, samt omfattar
en yta af allenast 0,496 qv.mil. Marken
är bergaktig och ojemn; sand är den
rådande jordarten. En betydlig del af
socknen i norr upptages af den stora^
Oije mosse. Kyrkan, med torn och
sakristia, allt af timmer, är byggd år
1736. Barnundervisningen bestrides uti
en flyttbar folkskola. Socknen, hvars
namn uttalas af allmogen Rudjal och
skrefs så 1610 i kronotiondelängden,
beboddes år 1805 af 483, år 1860 af
1,140 personer *), samt innefattar 8V4
mantal skatte, V2 mtl krono; dessutom
höra hit i kyrkligt afseende 1 Huggesyr,
v4 Kud från Gesäter socken, 1
Gund-björbyn, V2 Brädan, V2 Bretie, ’/g
Ull-passbo från Rölanda socken, allt i Wedbo
härad; denna del kallas Grubbekroken.
Fastighetsvärdet år 1862 taxerades till
281,700 rdr rmt; bevillningsafgiften för
inkomst var 44 rdr 52 öre. —
Fornlemningar: Häraf finnas 2 hällekistor,
26 st. större och mindre grifthögar,
deribland 3 ovala på Stommens egor,
3 vid Bön; 19 stenar förekomma vid
Brene, Bodane, Stommen, m. fl. leke
långt från kyrkan äro de s. k.
Drottninghögarna, hvarvid följande sägen är
fästad: »Tre drottningar kommo här en
gång tillsammans. Hvarje af dem ville
vara förmer än de andra; det kom
derföre till strid mellan deras män. Under
det konungarne som hetast stredo, blefvo
drottningarne förvandlade i hönor. Dessa
hönor synas ännu understundom på
högarne.»

Gårdar och byar: ,/4 Balltorp, 1 Bodane,
V4 Bön, 1/2 Fagerhult, x/2 Gäxbo, 1 Hallebo
V4 Långelanda, 1 Mabråten, 1/2 Rud, 1
Star-landa, ’/2 Norre Steneryr, 1 d:0 Södre, i/2
Stommen, alla skatte. Sårsäter, och7/4g

mtl Stommen utgöra kapellansbohl, V4 Asebo,
mililiæ-boställe. Frälse-utjorden Arud under
Långelanda. — Adress: Wenersborg.

*) Enligt mantalslångden beboddes 1861? den del
af socknen, som hörer till Wahlbo härad, af
621 personer på 132 hushåll.

Rogslösa, se art. Eoxlösa.

Rogsta. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Helsinglands
Norra kontrakt af Uppsala stift, utgöres
af socknarne Rogsta och Ilsbo, med
45mantal, bebodda 1860 af 2,062
personer. — Rogsta, modersocken,
belägen uti Norra Helsinglands fögderi af
Gefleborgs län, 26 mil från Uppsala,
3/4 mil n. n. o. från Hudiksvall vid
hafvet, omfattar med Arnö och Bergö
kapell en areal af 2,002 qv.mil, hvaraf 0,044
äro vatten, eller, enligt en från
pastors-embetet meddelad uppsats, 30,425
geometriska tunnl., hvaraf 295 åker, 2,065
äng, och 28,180 tid skog och
betesmark. Öfver 70 smärre sjöar finnas här
och deribland 30 ensamt på Hornslandet,
en halfö i hafvet. Marken är till större
delen bergaktig; dock finnas här några
slätter och der är jordmånen
sandblandad lera. Skog växer till husbehof. Uti
fjärdarne, som skära sig långt in i landet,
idkas fördelaktigt strömmingsfiske ccli
var fordom mer än nu Arnövihen en
vigtig fiskehamn, hvilkeu äfven Forssa,
Tuna och flera socknars inbyggare
ansågo sig berättigade att begagna. Ar
1590 funnos här 4 sågar, af hvilka tull
till kronan utgjordes.

En helsobrunn finnes i byn Rogsta.
Gamla kyrkan, belägen ll,s mil från
Gefle, uppfördes i ll:te eller 12:te seklet
af en Tattes ättling Lönne, jemte dennes
bror Arn och son Rogge. Denne Lönne,
som var en mäkta rik man, bespände
sadelmunderingen på sin häst med
silf-verkedjor, och förbjöd menigheten att
ringa samman till gudstjenst förr än
klangen af kedjorna hördes till kyrkan,
och kallas ännu i dag vägen från
Lönnånger Herrmansvägen, eller
Herrmans-led. Sagoskriften tillägger, att en af
dessa kedjor i sednare tider blifvit invid
vägen funnen af en bonde. I Rogsta
Illustrata, ett manuscript, anföres samma
sägen tillämpad på en vida yngre
person, Sigward Benktsson från Lönnånger,
som lefde i Sture den äldres andra
regerings tid. Denne man var troligen
en mäktig Birkekarl. Den nya kyrkan
invigdes 1858. På gärdet söder 0111
Malsta gästgifvaregård finnes en af de
märkligaste runstenar inom Helsingland,
hvarom hänvisas till art. Malsta. A en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free