- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
480

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

480 Ronneby.

Ronneby.

gare. Om hamnen yttras: »belägen %
mil från staden, hvart man ån utföre
med farkoster om 5 fot upp- och
ned-före komma kan, är i sig sjelf stor och
säker på 5 eller 6 famnars djup och
blifver beskyddad af en stor ö på två
sidor. På tredje sidan ligga åtskilliga
holmar, som sjön och vädret afbryta.
Men såsom hamnen är säker nog, när
man är derinne, så hafver han dermot
ett farligt in- och utlopp, eftersom icke
allenast vid utloppet inne uti hamnen
äro många skär och klippor, att man
der hvarken in- eller utkomma kan utan
dess bättre kunskap om leden och hel
farorabel vind.» Staden ansågs med större
fördel böra hafva blifvit grundlagd vid
den 5 mil derifrån belägna sköna
hamnen vid Bokull. Vid Carlskronas
anläggning fick borgerskapet befallning 1680
att flytta till den nya staden, hvilket
dock skedde först 7 år derefter. Vid
denna tiden började stället benämnas
Bunneby. Ar 1714 förklarades det för
köping under Carlskrona. Köpingen
Ronneby, som lyder i afseende på handel och
handtverk under Carlskrona, der
köpingens handlande och handtverkare hafva
borgarrätt, men i öfrigt under landsrätt,
har imellertid åter kommit sig före och
vunnit en större betydenhet än åtskilliga
af våra småstäder. Invånarne, som voro
år 1850: 1,650, år 1862: 1,800
(hvaribland 17 handlande, 36 handtverkare),
hafva sin näring af sjöfart, handel och
fabriker. Bevillningen för inkomst
uppgick 1862 till 1,566 rdr rmt. Här
finnas postkontor och tullinspektion,
garfverier, barkstampar, såpsjuderi, kärlfabrik
och spikhammare. Köpingen, med 195
bebyggda tomter, taxerade 1862 till
753,863 rdr rmt (tillhörande
jordbruksfastighet och allmänna byggnader
taxerades till 8,400 rdr), är också gynnad
af alla förmåner, såsom en skön
belägenhet, en förbiflytande ström, som här
bildar ett praktfullt vattenfall, en god
hamn, 27 fot djup för större fartyg, vid
Rottne-åns utlopp, en redd med 7 à 9
fots djup. Ar 1862 egde köpingen 8
fartyg om 213 läster (år 1860: 12
fartyg om 296 läster). Kyrkan, belägen
på en höjd, är rymlig och vacker. På
motsatta stranden af Rottnebyån är en
smakfull parkanläggning, som bär namu

af Sneckebacken, hvars löfrika kuller
bereda de täckaste utsigter. Köpingen har
sparbank, stiftad år 1839 (med en
kapitaltillgång 1860 af 119,902 rdr rmt);
apothek och en läkare; telegrafstation;
en af köpingen bekostad flickskola.
Under året 1864 hade invånarne beslutit
att bygga ett nytt skolhus i förening
med gymnastikinrättning; men nu på
våren n. år hemsöktes samhället af en
vådeld, som tillintetgjorde nästan hela
köpingen, och hvarvid c:a 1,370
invånare blefvo husvilla. Beslut är dock
redan fattadt om köpingens
återuppbyggande på den gamla platsen, tillökt med
behöfligt område och efter en ny plan
samt med anbringande af vattenledning.
Skyttsällskapet har sina sammankomster
och skottbana nära vid köpingen. I
grannskapet ligger det vackra Djupadal,
der Christoffer Jacobsson, som inkom
från Böhmen, och från hvilken adliga
slägten Ankarcrona härstammar, nedsatte
sig på 1600-talet. Vid detta ställe bildar
Ronnebv-ån vattenfallet Djupafors. Här
märkes äfven:

Ronneby Helsobrunn, belägen en
knapp % mil från köpingen Ronneby,
på östra stranden af den å, som
förenar sjön Rottnens vatten med
Östersjön. Uppmärksamheten på densamma
väcktes år 1726 af apothekaren
Fer-ber. Stället tillhörde skattehemmanet
Botebro, som då egdes af kapitenen
i flottan H. H. Scbylter, hvilken året
derefter skänte brunnen, jemte en trakt
af 400 alnar i qvadrat, till en
brunnsinrättning, som af Ferber föranstaltades.
Enskilda tvister om eganderätt till denna
brunnsinrättning föranledde en Kongl,
resolution af d. 5 Nov. 1779, enl.
hvilken inrättningen förklarades för publik
egendom, och detta blef ytterligare
stadfäst d. 4 Oktober 1780. Brunnen, som
hörer till de mest besökta helsokällor i
riket, ligger 3 till 4 famnar från
åkan-ten. En körväg leder mellan båda. Den
synes vara gräfd, har omkring 7 fots
djup och saknar synbart aflopp. Efter
utpumpning fyller den sig åter ganska
hastigt. Vattnet är klart, färglöst,
smakar obehagligt af jernvitriol och alun,
grumlas snart i luften och betäcker sig
i sjelfva källan med en hinna af basisk
svafvelsyrad jernoxid. Reactionsprof ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free