Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ronneby.
Ronneby. 481
visa, att detta vattens förnämsta halt är
svafvelsyrad jernoxidul utan oxidsalt. På
den plats, der vattnet framkommer, är
jordytan fullkomligt plan; terrainen är
hvarken stor eller af regelbunden form,
deri begränsas i vester af ån och i Öster
af en tämligen rakt nedstigande
bergvägg. Af Berzelii undersökning af
jordlagret visade sig dock att vattnets
beståndsdelar icke härröra från något i
brunnens egenskap liggande hvarf eller
lag af vittrande svafvelkis och alunskiffer
eller dylika mineralämnen, hvadan det
synes troligt att det genom källådra
in-silas i den lösa terrainen, ur hvilket det
obemärkt utflyter i ån. Summariska
resultatet af undersökningen utföll så, att 634,27
grämmer vatten gåfvo: pr]000d.
Svafvelsyrad jernoxidul . . . 0,6780. 1,0686.
D:o zinkoxid . . . 0,0084. 0,0133.
D:o manganoxidul . 0,0165. 0,0260.
D:o kalkjord . . . 0,2350. 0,3705.
D:o lalkjord . . . 0,1085. 0,1716.
Ammoniak-aluu..........0,1349. 0,2126.
Natron »..........0,3038. 0,4790.
Kali »..........0,0274. 0.0433.
Chloraluminium-alun . . . 0,oi45. 0,0230.
Kiseljord . ...........0,0730. 0,ii5i.
1,6000. 2,5230.
Ganska få dylika helsovatten äro
hittills kända och begagnade.
Fastän tillhörig kronan, har den
veterligen aldrig undfått något understöd
af allmänna medel, utan så småningom
gått framåt, blott till följd af enskilda
personers omtanka och sträfvanden. I
detta förhållande torde förnämsta
orsaken återfinnas, hvarföre denna
brunnsinrättning, så värderik i och för
helsovattnets märkvärdiga egenskaper och
inrättningens natursköna belägenhet i en
trakt med särdeles mildt klimat och lätta
kommunikationer, icke redan länge s-edan
hunnit till den höjd och den utveckling
densamma förtjenar. Utom den äldre
helsokällan eger brunnsinrättningen äfven
den på något afstånd derifrån belägna
s. k. Ekholtzka källan (upptagen på
1820-talet), som jemte 1 tunnland jord
deromkring år 1857 donerades till
inrättningen af en i Bonneby bosatt person.
Helsovattnet begagnas icke allenast till
drickning utan äfven till bad. Ett
badhus finnes å den äldre brunnsplanen och
ett större samt prydligare med ångmaskin
för vattenuppfordringen var under upp-
y.
förande år 1861 å den 1857 donerade
jorden. För fattiga brunnsgäster finnes
ett brunnslazarett med 60 sängplatser.
Inrättningen står i administrativt
hänseende under länsstyrelsens och i
medicinskt under sundhetskollegii
öfverinseende. Förvaltningen ombesörjes af en
direktion, bestående af ordförande och sex
ledamöter, jemte brunnsintendenten, af
hvilka den sistnämnda tillsättes af
sundhetskollegium samt de Öfriga utses af
länsstyrelsen bland personer i orten.
Bemedlade brunnsgäster erlägga
afgifterna, enligt fastställd taxa. Fattighjon
och obemedlade äro befriade från alla
afgifter till brunnen. Brunns- och
badgästernas antal var:
år 1856 — 1,333,
» 1857 — 1,381,
» 1861 — 1,144.
Värdet af inrättningens jord, byggnader
och inventarier samt kassabehållningen,
uppgick den 1 Jan. 1861 till 45,814
rdr rmt.
Ronneby. Socken uti Medelstads
härad af Carlskrona län, 3 mil v. n. v.
från Carlskrona, 3V2 mil från Carlshamn,
och, jemte köpingen af samma namn, ett
regalt pastorat af 2:dra kl., hörande till
Medelstads kontrakt af Lunds stift.
Pastoratet omfattar en areal af 1,652
qv.-mil, hvaraf 0,oso äro insjöar, de öfriga
äro fördelade på 565/io mtl (46J| skatte,
||i|S krono, 8g$ fr.), bebodda 1862 af
7,492 personer (hvaraf 5,745 i socknen,
resten i köpingen). Socknen har i
allmänhet en bördig jordmån, skog och
fiske. Bevillningen för inkomst uppgick
1862 till 205 rdr. Kyrkan, som ligger
i byn, har fordom hetat Helig-Kors Kyrka;
den har flera vackra epitaphier och
målningar. Barnundervisningen bestrides i fyra
fasta och en flyttbar folkskola, en fast
och fyra flyttbara småbarnsskolor af sex
examinerade, fem oexaminerade lärare.
Bland fornlemningar nämnas jätte- eller
bautastenar, som här finnas på
åtskilliga ställen, isynnerhet vid Hasselstad och
Kalleberga; Habors källare är en murad
grop i jorden, Wikingeborg kallas några
stenkummel på Bålebroskuta, som är ett
berg. Såsom bidrag till ortens flora må
tjena uppgiften på några af ortens
växter: Poa bulbosa vid vattenfallet,
Bromus prætensis mellan Ronneby och Pehrs-
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
