Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rottneverken.
Roxlösa.
493
% har varit prèstebohl, tilldess Peder
Germundsson tillbytte sig densamma år
1435. Ovisst af hvad slägt denne Peder
varit; men Läma-ätten egde, både före
och efter, den öfriga delen af gården;
Lindorm Mattsson och Knut
Lindormsson skrefvo sig båda till Rottna. Den
sistnämnde dog barnlös, och okändt är
sedan under lång tid, i hvars händer
godset kommit. Det hör nu till
Rottne-verkens landtegendom. Säterifriheten
erhöll gården 1677. Tax.värdet 1862
var 58,680 rdr rmt.
Rottneverken i Sunne socken, Frvks-
7 v
dals härad af Carlstads län, bestå af
Rottnedals, Rottneholms och Skarpeds
eller Forsnäs stångjernsbruk, belägna vid
foten af Rottne-elfs vattenfall. Alla tre
bruken äro anlagda på 1690-talet. Enl.
1825 års jordebok hade Rottneholm vid
den tiden 1 härd och 460 skU smide,
Rottnedal: 2:ne härdar och 920 sktl
smide, Skarped: 2:ne härdar med 600
skU smide samt 2:ne spikhamrar med 1
härd och 1 stock. Tillverkningen vid
alla tre bruken uppgifves år 1862 till
10,922 centner 70 ü stångjern. Före
sistnämnda tid fanns här äfven ett
manufakturverk, Lersjöfors kalladt, hvilket
dock på sednare tiden nedbrunnit. Till
verken höra Oijeviks och Skarpeds
tull-qvarnar, Skarpeds såg samt Rottne
gjuteri, äfvensom en landtegendom, bestående
af Rottneros frälse-säteri med omkring
l19/60 mtl underlydande i andra hemman.
Bruks- och landtegendomarnes
fastighetsvärde taxerades 1862 till 172,000 rdr
rmt, hvaraf 45,500 rdr för de tre
bruken. Kända egare äro A. Gullström och
medintressenter på 1840-talet;
brukspatron G. A. Wall år 1862.
Rottninge. Ett och ett halft mtl
skatte-rusthåll i Nykyrka socken af
Stigtomta pastorat uti Jönåkers härad och
Nyköpings län, på en i Hallbosjön
utskjutande udde. Egendomen, som fordom
var säteri, utbyttes 1587 af Tönnes Tott
till kronan; donerades sedermera till
ståthållaren på Nyköpings slott, Johan
Göransson Rosenhane till Torp och
Haneberg, samt egdes derefter af hans
äldsta dotter, Catharina, gift först med Jac.
Silfverpatron och sedan med Sivard Kruse
af Elghammar; återtogs vid Carl XLs
reduktion till kronan; innehades 1700
af landskamreraren Kempe; köptes till
skatte 1756 af en Lidstrand och
tillhörde slutligen 1785 och ännu 1851 den
förmögna Nymanska slägten, som
sistnämnda år äfven egde det också
välbyggda och vackra Hormesta i samma
socken, men vid Långhalsens strand,
förutom andra gårdar. Ar 1862 var
rådmannen W. Sebardt i Norrköping egare
af nämnda gods. Rottninges
fastighetsvärde tax. år 1862 till 45,000 rdr rmt.
Rounala. Fordom kapell, uppsatt
nära intill fjällen, 7 à 8 mil från
Enontekis kyrka, lydde under Juckasjärvi
pastorat, och synes hafva varit begagnadt
till gudstjenstliga förrättningar vid
medlet af 17:de århundradet. Den förfallna
kyrkan försåldes på auktion 1794 för
4 rdr. Rounala lappby beboddes vid
nämnda tid af 30 skattlagda Lappar.
Routivara. Berg, se art. Jockmock.
Roxen. En af Östergötlands
betydligaste sjöar, vid 109 à 110 fots höjd öfver
Bråviken, med hvilken den genom Göta
kanal är förbunden å ena sidan, liksom
å den andra med Boren; upptager på
sin södra sida två de största och flera
mindre af Motala ströms tillflöden och
bildar med dem och deras omgifningar,
åtminstone i deras lägre afsatser, den
andra vidsträcktare terrassen för landets
sänkning åt öster; dess norra sida
stänges nästan omedelbart af stora
landt-höjden. Sjön sträcker sig från
Kongs-bro nästan rakt i öster till Norsholm,
omkring 2]/3 mil i längd, men har
derunder mycket olika bredd. Hela arealen
beräknas till inemot 1 qvadratmil. Ute
i sjön är djupet 20 till 25 fot, dock i
sydvestra bugten blott 9 till 20, i östra
viken 12 till 28, men der omvexlande
med grund och öar. Sjön omgifves af
socknarna Wreta, Wånga, Lillkyrka,
Skrukeby, Harg, Rysta och Kaga. Goda
naturliga hamnar saknas.
Roxlösa eller Rogslösa.
Konsistorielt pastorat af l:sta klassen, hörande
till Dals kontrakt af Linköpings stift,
utgöres af Roxlösa och Wäfversunda
socknar, med 37Vg mtl, bebodda 1860
af 1,665 personer. — Roxlösa,
modersocken, är belägen uti Dals härad af
Linköpings län, 5l/2 mil från Linköping,
2l/2 mil från Skenninge, l1/* mil från
Wadstena, mellan Tåkern i sydost, Kall-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
