Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryd.
Agunnaryds socken, Sunnerbo härad och
Kronobergs län. 3:o) 1 mtl skatte i
Björkö socken af Östra härad och
Jönköpings län. 4:o) 1 mantal skatte uti
Hjelmseryds socken af Westra härad och
Jönköpings län. 5:o) 11/2 mtl skatte uti
Järsnäs socken, Tveta härad af
Jönköpings län. 6:o) 1V2 mtl Ryd uti Östbo
härad och Hångers socken af Jönköpings
län. 7:o) 1% mtl skatte Ryd uti
Ölm-stads socken, Wista härad af Jönköpings
län. 8:o) 1 mtl skatte Ryd uti Adelöfs
socken, Norra Wedbo härad och
Jönköpings län. 9:o) 1 mtl krono uti
Wire-stads socken, Allbo härad af Kronobergs
län, är militiæ-hemman. 10:o) 2 mtl
skatte uti Hamneda socken, Sunnerbo
härad och Kronobergs län. ll:o) 2 mtl
skatte Ryd uti Nöbbeleds socken, Konga
härad af Kronobergs län. 12:o) 33/8
mtl skatte, 1/4 mtl krono, uti Moheda
socken af Allbo härad. 13:o) 2 mtl
skatte uti Ekeberga socken af
Uppvi-dinge härad. 14:o) 1 mtl skatte, 2 mtl
frälse uti Midseryds socken, Mo härad
och Jönköpings län. 15:o) 11/2 mtl
Ryd uti Götheryds socken af Sunnerbo
härad och Kronobergs län. På egorna
är ett stångjernsbruk anlagdt år 1728
eller 1730 af brukspatronerna Unér och
Hjerpe. Det består af masugn, en
stångjärnshammare och en knipphammare samt
ett gjuteri, anlagdt på 1840-talet. Allt
drifvas af den å, som ur Hängasjö
m. fl. sjöar rinner mot Helgån. —
Bruket har tillhört H. E. baron Er. Ruth,
sedan grefve Erik Piper, kallas nu mer
Delary och eges af brukspatron N.
Danielsson. Till bruket hörer en
landtegendom, som består af :V4 mtl
Judd-hult med såg, 1 frälse-säteri Lillaryd,
1 mtl frälse Lilla Ryd, 3/4 skatte Ryd
samt andra 2l/2 mtl. Vid Ryd finnas
äfven pappersbruk, garfveri och mjölqvarn
samt gästgifveri, som egas af major
Hammarbergs arfvingar.
Ryd. Ett och V4 mtl frälse-säteri
uti S:t Lars socken, Lianekinds härad af
Linköpings län, beläget nära Linköping,
uppgifves af Djurberg haft år 1818
40 t:rs utsäde, hjelpligt höbol och skog,
prydlig mangårdsbyggnad af trä, med
tillhörande ansenlig trädgård; utgjorde
1862, jemte 3/4 mtl underlydande och
flera utjordar, ett gods, taxeradt till
v.
\
Ryd. 505
159,000 rdr rmt, som egdes af hr J. H.
Ekelund på Hult i Qvillinge socken.
Ryd har fordom hört under en
præ-bende-stiftelse; utbyttes från kronan år
1629 af assessor Peder Mattsson
Stjernfelt, död härstädes år 1639; kom med
hans dotter till major Klingspor (död
1675), och med dennes dotter Margaretha
till öfverste E. Boije; reducerades från
kapiten J. E. Boije, såsom det der låg,
med hela socknen, inom Linköpings
frihetsmil; utbyttes åter och egdes efter
1783 af öfverste C. G. Boijes måg,
majoren grefve Cronhjelm; såldes af enkan
1818 till handl. J. Nyberg.
Ryd. Ett mantal frälse uti
Augerums socken, Östra härad af Carlskrona
län, är fördeladt mellan tre välbyggda
gårdar, hvaraf en på % mtl, tax. till
30,000 rdr, eges af f. handl. J. C.
Hultman; V4 mtl, tax. till 7,500 rdr, eges
af tit. Rubin i Bubbetorp, och V4 mtl,
taxeradt till 20,000 rdr eges af herr
Freidenfelt.
Ryd. By, af 2V* mtl skatte, V8
mtl frälse uti Målla socken af Gäseneds
härad och Elfsborgs län, med 13 åboer
år 1862. I Anreps Adelns Ättartaflor
uppgifves slägten Rhyzelius, adlad
Oden-crantz, härstamma från Ryssby by i Molla
socken, der And. Olsson, som var smed,
murare och bonde lefde i början af
1600-talet och hade sonen Olaus Andreæ
Rhyzelius (den förste med detta namn),
som blef kyrkoherde i Odhs pastorat;
men eftersom i pastoratet ej finnes
någon by med namnet Ryssby,
förmodas Ryds by vara den ifrågavarande;
se Biograf. Lexikon X Band., 3 haft.,
sidan 346.
Ryd. Annex-socken till Sköfde stad,
som den omgifver, är belägen uti
Kåkinds härad af Skaraborgs län, vid 385
fots höjd öfver hafvet; är nu mer
sammanlagd med Sköfde landsförsamling,
och kyrkan skall, enligt Tuneld, vara
raserad redan år 1400; lemningar synas
efter henne, */2 mil från Sköfde. Inom
socknen märkes, ej långt från säteriet
Ryd, en fornlemning, bestående af en
tre alnar bred mur, efter fordna
Ym-singsborg, som på norra sidan varit
skyddad af bergets branta vägg och på
den södra af en mosse. Stället kallas
ännu slottet.
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
