- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
515

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kydaholm.

Rydal. 515

i handen, stående likasom i talande
ställning. Under taklisten på bägge sidor
om vapenhuset synas vilddjurshufvuden,
14 på hvar sida, hvilka föreställas
sväljande menniskor och djur. På de
sten-hallar (af tunnskifvig gneis, hvaraf de
flesta bergen i Westbo härad bestå), med
hvilka tornet är beklädt, förekomma
runristningar, korstecken, ordet Jehovah med
runor, ordet Gud, likaledes med runor
o. d., hvilket tyckes visa, att qvadrerna
blifvit hemtade från den i det föregående
omnämnda äldsta kyrkogården; nära öfra
ändan af det 60 alnar höga tornet har
till och med en verklig runsten blifvit
insatt. Runorna på denna sten, hvilka
Liljegren förklarat oläsliga, tror sig
Wieselgren kunna läsa, och uppgifver han, att
de skola betyda, att tornet och kyrkan
blifvit uppförd år 1100 af Algotr (eller
Asgötr) i Bor. Stenen är måhända en
minnessten öfver någon Algotr eller
Asgötr; men sannolikt har icke kyrkans
byggmästare, om han velat förvara sitt
minne åt efterverlden, uppsatt en sådan
minnessten på ett ställe, der man icke kan
läsa dess inskrift. På kyrkodörren
qvar-sitter ännu den bekanta Rydaholmsalnen,
sannolikt en af dem, som kon. Gustaf
I år 1555 lät förfärdiga och skicka till
alla kyrkor i riket, och som af
Ryda-holmsboerna fästes på deras kyrkodörr,
men säkerligen icke, som Wieselgren vill,
ditsatt på det af henne måtte dömas om
hästars höjd ra. m. vid vapensynerna.
Toftaryds, Byarums och Woxtorps
kyrkor hafva likaledes alnar i behåll, dock
utan att vara fästa vid kyrkodörrarna.

Bland öfriga fornminnen i socknen
förekomma vid Upplids by talrika
ättekullar och en af pastor Bexell påträffad
runsten, som i hundra år begagnats till
trappsten vid en logdörr och nu
befinnes rest vid landsvägen, ehuru stympad
och med utnötta runor, af hvilka man
trott sig finna, att stenen blifvit rest af
en Sigurd åt hans son Hördur. På
Löka-ryds egor har funnits en nu förstörd
hällekista och i åkerlyckan till Upplid
Knutsgårdens soldattorp ett icke stort,
men märkvärdigt stenblock med 3 jemna
sidor och på den ena af dessa spåret
af en fruntimmersfot, tillika med märket
efter en mindre handlof, och å en annan
sida spår efter en hunds tvänne fötter,

allt väl och proportionerligt bildadt.
Allvin anser stenen vara en andaktssten.

På Upplid Mellangärdens äng i Hylle
ligger en oval bergkulle, helt och hållet
omsluten af ett sankt kärr och kallad
Hylleberg samt enligt folktron bebodd
af Hyllefrun, som är svåra rik på silfver
och linne, hvilket hon stundom breder
ut i solskenet. Hon åstadkommer icke
något ondt och är ett af bergens goda
väsenden. Af annan art var den
troll-qvinna, från hvilken ett i Upplids bys
gärde befintligt stenrör bärleder sig. En
trollqvinna hade, så berättar sägnen, i
sitt förkläde samlat en stor mängd
kullersten för att slunga den mot kyrkan;
men förklädsbandet brast, och stenen
rullade ut samt bildade det n. v. röret (ett
större griftrör). Trollqvinnan begaf sig
efter misslyckandet af sitt uppsåt till
Finnland och träffade der en krigsfånge
från klockargården i Rydaholm, hvilken
hon lofvade befria från fångenskapen och
derjemte förskaffa hem, om han ville
spänna en af henne medförd jernkedja
kring kyrkan. Knappt hade ban gifvit
löftet och mottagit kedjan, förrän han
befann sig hemma. Innan han spände
kedjan kring kyrkan, ville han dock pröfva
hennes egenskap och spände henne kring
en stor ek, hvilken i ögonblicket flög åt
luften och försvann. Stället, der eken
stått, visas ännu, och om julnätterna är
det stora trädet upprest på stolpar af guld.

Blaud gårdar märkas: Säterierna Hjelmsänga
och Sundet, hvaraf förstnämnda med
underlydande taxerades 1862 till 57,500 rdr rmt; se
vidare dessa artiklar. — Säteri-rusthållet
Trygg-arp, se den art. — Skaftarps qvarn med 4 par
stenar och såg. — IV4 mtl Rydaholms
prestgård, tax. till 30.000 rdr. mtl Granlcjerr,
kommin.-boställe för Gällaryd, ehuru beläget 11 /4
mil derifrån, ’/g mtl Boleken,
skogvaktare-bo-ställe; V4 Grönlid, V4 Getter slida, 1 Lökar yd,
V4 Midsommar, Skriperyd, äro alla
militiæ-hemman. — Af skatte-hemman må nämnas:
43/8 mtl Hjortsjö, 23/4 mtl Hörda, 3 V4
Kolf-varp, 2 Lufveryd, 1 Lagmansryd, V/>> Nederled,
3 Säfrarp, 3 Uplöf, Tåstarp, 1 skatte och 1
skatte-säteri. Af frälse-hemman nämnas: 1
Långs-hult, 1 mtl Nederled, med gästgifvaregård, ’/i
L:a Ryd, 1 Skeda, 2!/s üplid, 1 /4 Asen, m. fi.
— Adress: Wernamo.

Rydals bomullsspinneri, det största i
Elfsborgs län, är beläget i Seglora
socken af Marks härad, eges af ett bolag
af 5 ledamöter och sysselsatte 1858:
208 arbetare. Dess tillverkningsvärden
uppgifvas till;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free