Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540
Rådmansö.
Rådmansö. 540
derföre, att det densamma tillhörande
fält-spatartade mineralet icke, såsom vanligt i
dylika bildningar, är Labrador utan
anor-thit, ett förhållande, som är ovanligt
och eget för RådmansÖn och ett ställe
o
uti Åkers socken. Källor finnas med
godt dricksvatten, men inga
mineralkällor. Betydliga jernmalmsfält skola
enligt Uppsala-posten under året 1863
hafva i socknen blifvit upptäckta och
inmutade (af hrr Henning, Taube,
Holmström och Enevall). Flera goda
qvarn-stensbrott finnas.
Uti kon. Fredrik I:s tid lära björnar
funnits i Roslagen, och omtalas det, att
år 1805 skulle personer ännu hafva
lefvat, som sett sådana å Rådmansön.
Klimatet är friskt, helsosamt och i
jemförelse med länets vestliga delar,
mer tempereradt, en följd troligen af
läget vid Saltsjön. Under hösttiden
visar sig i skärgården ett blekt eldsken,
kändt under namn af mareld, omtaladt
i K. Wet.-Akad. Handl. för år 1798.
Folkmängden bestod år 1775 af 1,307,
1800 af 1,529, 1854 af 1,549 och
1862 af 1,517 personer. Af
sjelfegan-de bönder finnas 152. Folkets dialekt
utmärker sig här, liksom hela
Attunda-lands, genom någon långsläpighet i
uttalet och ingen bestämd tonvigt på en
del stafvelser, men med egenheter i
vokalljuden; så uttalas t. ex. a nästan som
ä. Med afseende å helsovården hörer
socknen till Norrteljes distrikt. Bland
farsoter härstädes nämnas en häftig rödsot
1697 och, åren 1710 och 1711, pesten.
Folklynnet är lugnt och godsint,
men sjelfständigt; i allmänhet är folket
mycket hurtigt, i synnerhet det vid
sjökusten och å öarna boende. De, som
sysselsätta sig med båtbyggnad, äro så
väl häruti som uti att förfärdiga
dithörande smide ganska skickliga. Statkarlar
begagnas endast af Rådmansös
kungsgårds arrendator, som ock innehar
arrendet af Riddersholms egendom.
Klädedrägten: Helgdagskläderna äro af
kläde; men de, som begagnas om
hvar-dagarna, äro af hemmaväfdt tyg. Om
sommaren begagnas byxor af s. k. engelskt
skinn. Qvinnfolken begagna till
klädningar hemmaväfda tyger, hvari oftast finnes
silkesränning. Sidenklädning begagnas
ock någon gång af de förmögnare.
Armknappar och små silfverprydnader i
halsduken nyttjas allmänt i hela
skärgården, så väl af de äldre som af
barnen.
Boningshusen täckas numer med tegel,
uthusen med halm eller rör. Vi hafva
redan omnämnt de förnämsta af
näringsgrenarne; vidare bedrifves här
ladugårds-skötsel, dock ej med den fördel den
kunde gifva. Fisket bedrifves af
åbo-erna å Tjorkö, Sundskär och Widinge.
Nästan alla backstugusittare äro fiskare
om sommaren. Den hufvudsakligaste
fisk, som fångas, är strömming. Med
båtbyggeri äfvensom handel och
frakt-förtjenst med ved och hö, förtjenas
ganska betydligt.
På Thorskäret å Tjorkö bys egor
finnes den s. k. Söderarms bak, vid
hvilken äro engagerade, utom en
fvr-mästare och en fyrvaktare, 6
mäster-lotsar och 6 secundlotsar samt 6 lärlingar.
Hvarje mästerlots har i lön 250 rdr,
dessutom del i lotspenningarna. På
nämnda ö Thorskäret äfvensom på
Fårholmen, belägen strax vid Tjorkö-landet,
finnas telegrafer. På Svenska Högarne,
skattlagdt såsom fiske år 1695 och nu
begagnadt af åboerna i Toftesta i
Osby-Garns socken, finnes äfven lotsplats.
Här är en hjelpligt god hamn. På
Riddersholms gods egor, å Långö,
hvilken numer sammanhänger med fasta
landet, är det s. k. Kapellskär,
gästgif-veri, der dock sällan skjuts förekommer;
det är äfven högst förfallet. Kapellskär
eller Kapalskär är hufvudsakligen bekant
för sin djupa hamn, hvilken dock tycks
ligga tämligen öppen mellan Långö,
Kapalskäret och Saltholm. Här förbi
går stora segelleden från Stockholm till
de norra orterna. Vid Tjorkö by finnes
en stor, ypperlig hamn, och har fråga
varit att hit förlägga en del af svenska
skärgårdsflottan.
Genom socknen löper allenast en
landsväg, kommande från Frötuna
socken och gående förbi Henninge
gästgifvaregård till Gräddö samt derifrån
till Kapellskär.
Socknen, som hörer till 5:te
fögde-riet, har tingsställe i Norrtelje å
rådhuset. Häradet för en farkost med 3
master och fulla segel i sitt vapen.
Sockneboerna hålla 17 st. båtsmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
