Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Råksta.
Råueà.
543
län, är hufvudsakligast bebodt af
sjöfarande, hvilka ega ett betydligt antal
fartyg; år 1840 utgjorde dessas antal 16
om tills. 568 läster. Vid s. tid utgjorde
hushållens antal 46; år 1862 funnos 44
hus, bebodda af 168 personer.
Råksta (efter 1825 års jordebok),
Råcksta (efter Tham). Ett mantal
gammalt frälse uti Spånga socken,
Sollentuna härad och Stockholms län, beläget
nära Mälaren, utgör, med väderqvarn och
Qvarnvikens vattenqvarn, ett gods,
taxeradt till 75,000 rdr rmt. Råksta har
tillhört Liljecrantz omkring 1685, gr.
Reenstjerna 1772, kronfogden Edbom
1825, gen.-adjut. frih. Fleetwood 1849,
samt rådman D. M. Hedström 1862.
Råneå, numera Kalix, fögderi af
Norrbottens län innefattar 177}^i mtl,
bebodda 1862 af 15,649 personer, hvaraf
5,544 mantalsskrifna; hushållens antal
var 2,880.. Gemenskapen al indelta
arméen utgjordes af 98 man;
bevärings-skyldiga voro 596. Hela
fastighetsvärdet taxerades till 5,034,358 rdr rmt.
Bevillningen uppgick till 5,997 rdr 90
öre. Se vidare art. Calix.
Råneå. Socken och konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., hörande till
Wester-bottens tredje kontrakt af Hernösands
stift, räknas i judicielt hänseende till
Råneå fögderi af Norrbottens län och
är belägen 5 mil n. från Luleå, vid
hafvet och 120 fot högt öfver detsamma,
samt omfattar en areal af 451,066 tid,
hvaraf 1,943 åker, 18,065 ängar, 328,525
skog och utmark, 72,740 tid myrar och
29,793 tid vatten. Socknen förmodas
hafva namn af den genom henne flytande
Råneå elf (Rauna på lappska språket skall
betyda gall eller ofruktsam), som kommer
från Luleå lappmark, grenar sig på flera
ställen och är för det mesta grund, men
har höst och vår så mycket vatten, att
den på sina ställen förorsakar
öfversvämningar; 4l/2 mil från kyrkan, icke långt
från byn Degersele, bildar den ett
mäktigt vattenfall, kalladt Korpforssen, Vi6
mil långt och 60 fot högt. Farten från
byn till kyrkan ansågs fordom så vådlig,
att de, som begåfvo sig på vägen dit,
togo afsked af slägt och vänner för detta
lifvet. Vid iarjstället är elfven 543 fot
bred. Elfven, som är i sednare tiden
gjord flottningsbar, faller i hafvet, 1/2
mil nedanför Råneå kyrka, i
Jemtö-fjär-den efter ungefär 17 mils lopp. Elfven
får tillökning af flera vattendrag, bland
hvilka Rörträskelfven är det förnämsta.
Bland öfriga märkas Hemträsk-ån och
Djupbäcks-ån, som drifva Meldersteinska
jernverken. Hvitan kommer från
Hog-lösen, drifver Afvafors masugn,
Hvitå-fors jern- och sågverk och faller ut i
TTvitå-fjärden, som 1V4 mil norr om kyrkan
skjuter in i socknen och är den
nordligaste af Norrbottens vikar. Marken
är till större delen bergaktig, jemnare
vid hatsbandet än upp i landet, hvarest
förekomma åtskilliga höga berg, hvaraf
Rånkälen, som skall vara 345 alnar
lodrätt öfver vattenytan och har utseende
af en trekantig hatt, är landkänning för
sjöfarande 10 ä 12 mil ut på hafvet;
Pålsberget har 2 grottor eller öppningar.
På dessa berg synes solen hela natten
midsommarstiden. Jordmånen är i
allmänhet mager, med rådande sand, dock
finnas på några ställen djup lera.
Skogen har genom kolning och
tjärubrän-ning betydligt aftagit. Af kronoskogar
återstå ännu odisponerade 58,280 tid.
Ängarne äro här mycket gräsbärande och
mulbetet ganska godt; boskapsskötseln
till följd deraf fördelaktig.
Strömmingsfiske idkas i skärgården. Uti elfven
fångas lax, röding, forell och annat slags
fisk. Invånarne, som utom åkerbruket
hafva boskapsskötsel och skogseffeicters
föryttrande till näringsfång, äro i
allmänhet välmående. I förra tider, då
djurfånget mer öfvades, funnos här de
bästa skidlöpare. Stor sjuklighet råder
här till följd af dc trånga, osunda, kalla
och dragiga boningsrummen. Provincial-
läkarens station är i Rånbvn. Här fin-
♦
nes ock telegrafstation af 3:dje klassen.
Kyrkan, byggd af trä år 1646, 3’V8 mil
från Neder-Luleå, har varit kapell under
Luleå pastorat, men är år 1654 skild
derifrån, då kapellaget blef särskildt
pastorat. På kyrkovallen har hvarje
hemman i socknen sin tomt med stuga, bod
och stall, och kyrkostaden är indelad i
vissa gator och qvarter, som hafva namn
efter byarna. Barnundervisningen
bestrides uti en fast och 2 flyttbara skolor.
Af kyrkoherdar må nämnas Jonas
Nordvall, död 1768, hvars son Erik blef sin
tids utmärktaste mekanikus och adlades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
