Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544 Rångedala.
Båugedala.
med namnet Nordevall. En mil vester
om kyrkan ligger Meldersteins jernverk.
aStrömsunds masugn, anlagd l/2 mil öster
från kyrkan, är nu nedlagd; men
Strömsunds skeppsvarf är ännu qvar. Här
märkas vidare Afvafors masugn och
Hvitå-fors jern- och sågverk.
Folkmängd. Hemmantal.
1805 — 1862. skatte, krono, frälse, säteri.
•>407 5 675 47 55 13 31 It47 3 21
Taxeringsvärde år 1862: 2,299,878 rdr rmt.
Af fastighetsvärdet äro c:a 650,000 rdr för annan
äu jordbruksfastighet. I bevillning erlades efter
II och III art. 1,914 rdr rmt. Hushållens
antal 1862 var 1,063. Utskrifningsmanskapet
utgjordes af 212 man; socknen underhåller 38 man
af indelta arméen. Omkring 600,000 rdr af
sockuens fastighetsvärde upptagas af
Gellivara-bolagets egendomar, som äro Meldersteins och
77vitåfors bruk, Strömsunds och Afvafors,
Rensunds och Korpfors masugnar, med tillhörande
hemmansdelar, hvaraf må nämnas 23/jg tid
Enge-träsk, 3 tid Grundträsk. — V g mtl
Kyrkobordet, ’-’4 mtl komministerbost., Vg mtl
klockareboställe. — V 4 mtl Rånbyn. — 3/g mtl Arbyn,
tax. till 12,000 rdr. — Af sågverk må nämnas
Lassby och Mjösunds, hvartdera taxeradt till 67,500
rdr rmt, samt Forssträsks, Lappträsk och
Niemi-forss. — Angående Mjösunds finbladiga sågverk
med 2:ue ramar, lemuar en annons om dess
försäljning följande upplysningar: att det blifvit
upp-bvgdt 1859 och att sågen, enl. år 1846 utfärdade
privilegier, blifviti afseende påstockfångstgrundad
dels på köptimmer att till sågen nerflottas efter
förenämnde elf, dels ock isynnerhet på
afverk-ning fråu Sågbolagets nyhemman, hvarå finnes
ymnig skog, afsedd för framtida behof; att
vattentillgången i vanliga år är tämligen god och
kau under s. k. torra somrar ökas genom
fördämning och deraf vunnen tillökning i denna
tillgång; att sågverket finnes beläget på ett
afstånd från Rånbyn, l3/4 mil sommar-samt 1 Vg
mil vintertid, och från lastageplatsen
Brännholmen 2 mil; att nämnde elf, hvarefter flottuing af
så väl timmer som bräder verkställes, är rensad 4
mil uppföre fråu lastageplatsen; att många bifloder
finnas, deribland flera jemväl äro rensade; att
vid Verket kan, förutsatt god skötsel, tillverkas 9
à 10,000 tolfter bräder årligen. — Af socknens
byar må vidare nämnas: Degusel (Degersel?),
Sundsnäs, Hvalf träsk, Lappträsk, Niemisel, Arbyn,
Prestholm, Böhle, Högsön, Jemtön, Hvitån;
Mjö-träsk är en lägenhet, tax. till 15,000 rdr rmt. —
Adress: Luleå, söderifrån; Neder-Calix, norrifrån.
Rångedala. Regalt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Alis kontrakt och
Skara stift, utgöres af Rångedala, Toarp,
Espered, Hvarnum och Tärby socknar,
med 939/32 mtl, bebodda 1860 af 5,219
personer. Hela församlingen består till
det mesta af dälder och berg. Uti Svea
Rikes historia under kon. Gustaf II Adolfs
regering, af Hallenberg, II Band, sid.
660, uppgifves, att ali årlig räuta af
Rångedala gäll pantsattes den 7 Sept.
1613 till riksdrotset grefve Magnus Brahe
för en fordran af 1,000 daler
penningar och 1,000 t-.r spanmål; dock att
samma ränta skulle årligen afdragas af
sjelfva hufvudstoden. — Rångedala,
modersocken, är belägen uti Åhs härad af
Elfsborgs län, ll/4 mil o. n. o. från
Borås, 2% mil v. från Ulricehamn —
vid c:a 510 fots höjd öfver hafvet —
samt omfattar 0,367 qvadr.-mil, hvaraf
0,oi3 äro vatten. — Marken är
bergak-tig; jordmånen består mestadelen af
sandmylla. Af sjöar nämnas Föl- och
Mär-sjön, den sistn. på gränsen. På skog är
brist. Socknens åkerbruk är ej
tillräckligt för invånarnes behof, hvarföre många
af dem idka gårdfarihandel. Här finnes
en helsobrunn, Falskogs källa, med
brunnshus äfvensom ett badhus. Kyrkan, soin
tros lia fått sitt namn af en drottning
Ragnhild, är af okänd ålder, men
till-byggdes år 1752. Barnundervisningen
bestrides uti eu fast och två flyttbara
folkskolor. Olloubergska slägten härstammar
från denna socken. En Thord Larsson
från Orrekärr for nämligen under de
oroligheter, som 1529 utbröto i
Westergötland, ut till Wittenberg, studerade
der theologien och blef vid hemkomsten
kyrkoherde i Rångedala. Hans sonson
var Thore Olofsson, som adlades på
1640-talet med namnet Ollonberg.
Folkmängd. Hemmantal. Taxeringsvärde
1805 —1860. sk. kr. fr. år 1862.
806. 1,344. 17A- 2|. 2j. 355,500 rdr rmt.
Af uppgifna fastighetsvärdet äro 7,200 rdr för
annau än tillhörande jordbruket, 2,400 rdr för
folkskola och magazin. Bevillningen efter II och
III art, uppgick 1862 till 407 rdr rmt. —
Gårdar och hemman: af frälse natur: V4 fr.
Allgus-torp, 1 Bredared, 1 Holmen, V2 Rångedala. —
3/4 mtl Finnekumla och 3/g Rångedala äro
indragna militiæ-hemmau. 1 mtl Ringedala,
prestgård, med qvarn och manbyggnad taxerad till
12,600 rdr. — Vg mtl kr. Moda, som varit 1 mtl
frälse, är nu komminister-boställe. —
Skattehemman äro: 1’/g Allgustorp, I Huttarp, 15/g
Bredared, Vg Ekekulla, 2V4 Fahlskog, hvaraf
3/g mtl är gästgifvaregård, här fiunes ock
cal-cineriugsbruk, 13/g Finnekumla, 1 Gunnarstorp,
hvaraf i/i mtl utgör med 5/g Bredared ett gods,
tax. till 12,500 rdr, \*/8 Gretlanda, ] 1/8
Graf-ryd, 5/’g Klämmestorp, V4 Långaryd, V4 Mada,
7/lß Ormåsa; 2 V g Rångedahla, hvaraf 3/g mtl
är gästgifvaregård och taxeras, jemte 3/g mtl i
samma by, till 18,000 rdr rmt; 1 Vg mtl i samma
by, tax. till 18,800 rdr, eges af major Kjerrulff
von Wolffen; Vg mtl Skogslätt, 1 Stafvared, 1
]Vefvelhult. — Adress: Borås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
