Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
Råö.
Räfsnäs.
Varnade häraf uppkastades 1712 ett
retranchement, som sträckte sig från
Isströmmen mot Landskrona till en längd
af 4,800 alnar. Likväl kunde ej
fiskläget undgå ödet att uppbrännas 1788
af den Ryska eskader, som under kriget
mot Sverige låg vid Köpenhamn.
Råö, eller Knapegården. Ett och Vg
mtl frälse-säteri, uti Onsala socken, Fjäre
härad, Warbergs fögderi och Halmstads
län, är beläget nära hafsviken Breda Gap,
och har uti bördigare jordmån det
vidsträcktaste egoområdet inom socknen;
men saknar skog. — Kända egare äro
år 1818 quarantainsmästaren på Känsö
Backman, år 1862 lotsfördelningschefen
Natt och Dag, sjökapten Dannberg samt
en herr Backman.
Räfsjö. Ett mtl frälse-säteri uti
Fif-velstads socken af Linköpings län och
Aska härad, beläget Vg från kyrkan,
uppgifves af Djurberg haft år 1818: 50
t:rs utsäde i god lerjord, knappt höbol,
obetydlig skog, prydlig
mangårdsbyggnad med vacker trädgård, 3 torp;
taxeringsvärdet 1862 var 75,000 rdr rmt.
Räfsjö såldes 1645 (efter Tuneld) 1654
(efter Tham) af Nils Person Natt och
Dag till grefve Axel Lillje d. ä., egdes
1687 af dennes son, grefve Axel, som
säteri, dock ej utan anspråk å kronans
sida; sednare egare från år 1829 hafva
varit handl. S. J. Wallberg,
sadelmaka-ren Ahlstrand i Wadstena och Lars
Persson år 1862.
Räfsnäs. Kungsgård, bestående af
5V2 mtl krono-säteri med qvarn med
4 par stenar samt Wannesta såg med
6 blad, är belägen i Thoresunds socken,
Selebo härad och Nyköpings län,
naturskönt, på ett utskjutande näs i den
herrliga Gripsholmsviken af Mälaren och
omgifven af ängar med sekelgamla ekar samt
löfskogsklädda höjder och berg. Vid
egendomen finnes väl någon s. k.
björkjord, men god och stark lera är eljest
rådande. Till kungsgården höra, förutom
sju torp, de mindre och i närheten
liggande Mälare-öarne Obygdön, Ridön,
Långholmen, Högholmen, Köttholmen
och Långöhrn; och genom en mängd
kronodagsverken från Öfver- och
Ytter-Sela socknar har gården en betydig
arbetsstyrka. Hela taxeringsvärdet 1862
var 163,500 rdr rmt, hvaraf 120,000
rdr för sjelfva Räfsnäs. — Räfsnäs är
ett gammalt gods, som tillhört de
äldre Sturarne, ifrån och med riksrådet
och riddaren Algot Månsson (död 1426),
hvilken var under konung Albrechts
regering en bland de mäktigaste i riket
och den första af slägten, som man vet
bodde der, till och med
riksföreståndaren Sten Sture den äldre. Efter Sten
Stures död kom det till hans systersson,
riksrådet och riddaren Erie Johansson
Wase, och ärfdes af sonen, sedermera kon.
Gustaf I, hvilken testamenterade det till sin
yngsta son, hertig Carl af Södermanland,
sedan kon. Carl IX. Räfsnäs har derefter
varit förlänadt till flera olika personer,
såsom Carls båda gemåler, Maria af
Pfalz och Christina af Holstein, hertig
Carl Philip, enkedrottning Maria
Eleonora, riksdrottset grefve Magnus Gabriel
De la Gardie, som tillhandlade sig det
jemte Ekolsund och gods i Österbotten
af kronprinsen Carl Gustaf. Räfsnäs skall
ock blifvit skänkt af drottning Hedvig
Eleonora (Carl X:s gemål) till den vackra
Juliana, landtgrefvens af
Hessen-Eschwe-gens dotter, som var föremål för Carl XI:s
första kärlek. Hon hade sitt hof här
o
ännu 1675. Ar 1686, vid kon. Carl XLs
reduktion, hette det »kronan förbehållet»,
och har sedan varit utarrenderadt för
dess räkning. Från 1728 känner man
arrendatorerna; och äro dessa en
sekreterare Pincier, hofmarskalken frih.
Gustaf von Diiben, kommerce-rådet Olof
von Törne och presidenten grefve Johan
Georg Lilienberg, som 1770 fick det på
100 års arrende, emot 350 daler 18
öre 23/4 penning silfvermynt årligen:
ett exempel, bland de många, huru med
kronans egendom ställts klokt och
visliga. Grefve Lilienberg dog 1798 på
en af sina många enskilda gods. det i
samma socken varande Herresta, och
hans arfvingar bortslöto arrendet till
andra. Huru Räfsnäs var bygdt under
Sturarnes och Wasarnes tid, är icke
bekant. Det fordna slottet af sten, 80
alnar långt och 15 bredt, med en flygel
åt östra sidan, och af hvilket slott en
afrifning ses i Dahlbergs Svecia Antiqua
et Hodierna, lät konung Carl IX uppföra
på en höjd, nära gårdens n. v. läge,
hvadan från slottets fönster var en
storartad utsigt öfver den öbeströdda viken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
