Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 Sala landsförsamling.
Sala landsförsamling.
halten i silfver har utgjort af den sämre
malmen 0,484, af den bättre 1,4 och af
stuffmalmen 3,4 till 5,32 lod på centnern.
Af nedsmält stuff, sliger och skärsten
hafva erhållits 2,015 U 45 ort bergfint
silfver. Den egentliga afraden utgjorde
V10:del af tillverkningen. — Grufvan har
dessutom gifvit: från år 1820 till 1830:
2,194 skil 4 IU 19 il bly och 539
centner silfverglitt; från år i840 till 1850,
2,804 skfl 13 IU 16 U. blv och 1,587
centner silfverglitt; år 1855, 287 skU
18 Hl 12 il blv och 140 centner 85 U
silfverglitt. Ar 1863 erhölls något öfver
1,280 centner 39 il blv.
* v
Vid grufvan finnes dessutom en
hagel-fabrik och vid Jacob Matts qvarn en
bresiljefabrik. Båda egas af en person,
som vid hagelfabriken sysselsätter i
medeltal 5 och vid bresilje-fabriken 2:ne
arbetare. Tillverkningsvärdet vid båda
uppgår till c:a 32,000 rdr rmt. Ensamt
hagelfabrikens tillverkningsvärde
upptages 1858 till 12,180 rdr rmt.
Med anledning af kronans på
silfver-verket gjorda årliga rena förluster, som
beräknas af länsstyrelsen uppgå till minst
16,247 rdr, är nu (1864) fråga om dess
försäljning.
Sala landsförsamling, uti
Öfver-Tjurbo härad och Westerås län,
innefattade före och under Silfververkets första
tid en betydlig vidd, med gränser i öster
till Norrby och Kumla, i söder och vester
till Kihla samt i norr till Möklinta och
Enåkers socknar, i areal hållande c:a
33,000 tid eller något mindre än lV2
qvadr.-mil. Sedermera hafva bergsmän,
hvilka bosatt sig vid grufvan och der
utgjort ett särskildt samhälle, inkräktat
å omkringliggande trakter, hvaraf
grufve-frälse-jorden, som är belägen till större
delen å stadens egor, men äfven inom
Kila och Kumla socknar, uppkommit.
Men hufvudsakliga inkräktningen å
socknens område skedde vid stadens
anläggning 1622, då, enl. 24 § af dess
privilegier, Bråsta och Ekeby byar, hvardera
om 4 mtl, och Wäsby gårds egor
skänktes till stadens borgare, hvilka derför
borde underhålla grufvan och
silfverver-ket med dagsverken och körslor m. m.
Vidare hafva tid efter annan genom Kongl,
bref blifvit af socknen till staden skänkta
och tillagda 12% mtl utom Wäsby, som
icke har sig i Jordeboken något hem-
vi.
mantal åsätt. Socknen är nu genom
dessa egor styckad i 3:ne vidt från
hvarandra aflägsna delar, hvaraf en i
hvartdera hörnet af dess ursprungliga område.
Den större delen, som kallas Oppsocknen,
utgöres af 175/16 mtl med en vidd af
1,237 tid åker, 1,835 tid äng och 8,440
tid skogsmark, gränsande till Möklinta,
Enåker och Norrby socknar; en annan
del, kallad Utsocknen, upptager 7*/2 mtl
om 574 tid åker, 408 tid äng och" 794
tunnland skogs- och betesmark, eller
tillhopa 1,776 tunnland, med gränser intill
Norrby Kumla och Kila socknar;
slutligen utgöres en del af n:o 1 och 2
Bråddbo samt Ulfsbo med Bolandet,
tillhopa iy2 mtl, med 105 tid åker, 354
tid äng och 555 tid skogsmark, tills.
1,014 tid, gränsande till Kila och
Möklinta socknar; hvarförutan
kapellans-bostället ligger särskildt i flera spridda styc
ken å stadens egor. Alla de hemman, som
höra till Oppsocknen, äfvensom Bråddbo
och Ulfsbo med Bolandet, hafva god
skog, hvaremot Utsocknen består af
skoglöst slättland.
För den resande, som kommer
Stock-holmsvägen och reser igenom staden
Falu-vägen till Bolandet, företer landet olika
karakterer, näml. först söder om staden
slättland med bördiga fält och väl byggda
gårdar och byar; norr om staden och
Wäsby åter mötes ögat af småväxt och
knutig barrskog med ett och annat mindre
torp eller bebygdt bergsmansställe intill
Stentorpet, hvarifrån trakten till Ulfsbo
nästan tröttar ögat med sin
småknott-riga och glesa skog på stenig och steril
mark, som omger de dystra och föga
vackra sjöarna Olof Jonsdamm och
Silf-köparen. Vägen från Sala förbi hyttan
genom Oppsocknen är vackrare, och flera
ställen bredvid Sala damm, såsom Hyttan,
Nystrand, Prostgården, Katrinelund med
flera, hafva med sina löflundar invid Sala
damm en angenäm och täck belägenhet.
Vesterut från staden omkring
Långfors-sen finnas åtskilliga ställen, hvilka i
naturskönhet öfvergå de flesta i orten, såsom
Wiksberg, Skuggan och Måns Ols, till
hvilket sistnämnda ställe vägen, Gröna
Gången, som är förlagd ofvanpå den långa
dammbyggnaden mellan Långforssen och
Mellandammen, beväxt med vacker
fridlyst löfskog, torde vara en bland de
vackraste promenadplatser i dessa nejder.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
