Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
11 Sala landsförsamling.
Sala landsförsamling.
grufvan var I2V3 farauar djup. Är 1753
var Lovisebergs-grufvan 20 famnar djup
och 8 famnar lång; se vidare art.
Lovisa. Ar 1842 upptäcktes c:a 800
alnar sydvest från Lovisæ-grufvan
enjern-grufva, Spring are-grufvan, som eges och
drifves af egaren till Molnebo jernbruk
i Löfstads socken, hvarest malmen smältes,
mest i förening med malm från
Norbergs bergslag, då den skall gifva ett
särdeles godt jern. Grufvan var år 1852
40 alnar djup och har till nämnda års
slut gifvit 3,325 lass malm. per
sysselsättas årl. c-.a 6 arbetare. Ar 1861
brötos 24,252 och 1863: 43,820
centner jernmalm ur Snarpsätra, Springa
och Långdals grufvor. Angående Sala
silfververk hänvisas till den artikeln.
— Å Skälbv egor finnas ett tegelbruk,
såg och valkstamp. Redan 1306 hade
socknen en kyrkoherde som hette Bo.
En annan kyrkoherde, Borsrvardus,
näm-nes 1396. Ar 1593 omtalas här
komminister, hvarefter ingen förekommer förr
än 1633. Vid Grufbyn nämnes
grufpre-dikant först 1435, — denne hette
Nicolaus, — derefter herr Esbjörn på Sölfbergh
1498, vidare Martinus de Monte Argenti
1500 samt Petrus, hvilken är känd
såsom fader till kon. Erik XIV:s
gunstling Göran Persson, som skref sig
Salæ-montanus. Efter stadens grundläggning
blef kyrkoherden gemensam för båda
församlingarna; men hvardera har sin kyrka
och egen komminister. Bland sednare
kyrkoherdar må nämnas grefve Er.
Bogislaus von Schwerin, som tillträdde
pastoratet 1788. Hans verksamhet utom
em-betets område var riktad åt
landthushållningen. Ur vildmarkerna upptogs
ett ansenligt stycke land, bebyggdes, och
erhöllos härpå 50 frihetsår. Till den
redan förut ej oansenliga prostbyggnaden
lät han tillbygga en flygel och tog sjelf
der sitt högqvarter. Trakten
rundtomkring var en af de kalaste, fulaste och
ofruktbaraste i Sverige; denna
omskapade han närmast kring sin boning till
ett Edeu genom vidlyftiga, med
stenmurar omgifna trädgårdar, i hvilka han
planterade de ädlaste fruktträd af
flerfaldiga slag, det ena bättre än det
andra. Vackrast af allt var sjelfva den
med träd planterade gårdsplanen, den
smakfullaste man någonstädes kunde se.
»Efter tio till femton år,» heter det i
Biografiskt lexikon, »var allt detta färdigt;
åkrarne buro de rikaste skördar i orten;
boskapen, af en utvald, ovanligt stor
race, stallfodrad hela året om (med
undantag af ett par veckor), frodades af
fetma och välfägnad, och dess väl
ansade pelsar glänste som sammet; korna
(allmogen kallade dem grefve-kor) gåfvo
tredubbelt mer mjölk än andras; han
kunde ur egna trädgårdar bjuda sådana
äpplen, päron och körsbär, som man
kuappt någonstädes kunde få smaka.»
Landsförsamlingens kyrka är byggd af
sten och belägen på en jemn plats vid
Sala hytta. Härifrån har man utsigt åt
staden, Wäsby, Öster Sala med derinvid
belägna Gustaf Adolphs hind. På norra
sidan ligger, tätt invid, Sala damm
med omkringliggande byar och
lägenheter. Kyrkans ålder är okänd. Den
äldsta handling der förvaras är ett bref af
konung Johan III. Fordom har kyrkan
varit större och försedd med torn; men
blef minskad vid stadens anläggning,
dock åter tillbyggd i medlet af 1700-talet.
Kyrkans klockor anses, näst Westerås
domkyrkas och Mora kyrkas i Dalarne,
vara de vackraste i stiftet. Den största
väger omkring 18 skit.
Sockenmagasin inrättades år 1751.
Barnundervisningen bestrides uti en flyttbar folkskola,
som genom insamling hade år 1852 en
fond af nära 300 rdr; härtill har
sedermera tillkommit en fast småbarnsskola.
Barnens antal år 1862 var 103, som
undervisades af en exam. och en oexam.
lärare; dessutom erhöllo 42 barn
undervisning i hemmet. Fornminnen: Här har
funnits ett kapell, beläget å en
nuvarande holme i Sala damm, ännu
bibehållande namnet Kapellholmen. På
kyrkogården finnes en griftvård från
1500-talet öfver Bråsta-gubben och hans hustru,
hvilken förstnämnde skall, enligt
tradi-ditionen, funnit Sala silfvergrufva; men
detta låter sig dock icke förenas med
gubbens dödsår, som enligt inskriften
inträffade 1515. I kyrkmuren finnes en
v
af de största runstenarna på orten. Uti
rågången mellan Fräbrunns och
Hätt-skäls åkergärden finnes cn bautasten, 7
fot hög och 12 tum tjock i fyrkant;
han tjenar nu som grindstolpe. A
Gulla-berget, beläget tätt vid landsvägen, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
