Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sa\e.
Saxhytt an.
37
ameter. och synes varit uppfördt i rundel.
Efter sägnen skall slottets upphofsman
hetat Saxe, hvilken egt Ölme och Wäse
härader intill Dalarne, på samma tid
som en Sibbe styrde Warnhem och
Wisnum. Denne Saxe anses varit
fosterbroder med Olof Trätälja. Slottet
beboddes troligen af höga och rike män.
När Sigvater Skald, i Skötkonungs tid,
reste genom Wärmland, hade han här
ett godt herberge hos rike Saxes son.
Saxholms slott och län, som synes hafva
bestått af Ölme och Wäse härader, skänktes
af drottning Margaretha 1392 till hennes
gunstling, riksrådet Abraham Brodersson,
som innehade det till sin död. Derpå
gafs det af kon. Erik af Pommern till
riddaren Niclis Erengissleson (Natt och
Dag), och tycks han hafva bott här,
emedan han skref sig till Saxholm. Efter
hans död 1440 har mau sig ingenting
vidare bekant om slottet, med undantag
af en gammal tradition, som förmäler
följande: »En fru, som här bott och
varit missnöjd med sin herre, låter om
en julotta, under sin herres närvaro
vid messan i Warnum, sko sina hästar
bakfram, och har således, att ej blifva röjd,
åkt eller ridit med en annan obefogad*
älskare bort öfver isen, sedan eld var tänd
på slottet, porten igenslagen och nyckeln
inkastad på borggården. Denne herre
skall hafva varit antingen nog enfaldig,
att ej märka sin frus otrohet, eller nog
förnuftig, att ömka hennes dårskap, och
derföre, icke långt efter, sörjt sig till
döds.»
Saxe, masugn uti Söderbärkes socken
i Dalarne, var urminnes redan 1656.
Saxe-knute. Ett märkvärdigt berg,
redan beskrifvet under art. Hellefors
socken i Örebro län, uppgifves af
Tu-neld oriktigt ligga uti Fernebo socken
i Wärmland.
Saxemara. Hamn på kusten af
Blekinge, med 13 fots djup.
Saxemåla. Ett mtl frälse-säteri uti
Lönneberga socken, Aspelands härad och
Kalmar län, med vacker
mangårdsbyggnad af trä om 2 våningar, samt en
flygelbyggnad (år 1818), har tillhört
slägten Weidenhjelm, hvaraf må nämnas
majoren Lars Weidman, adlad
Weidenhjelm, som var en tapper krigsman,
hvarpå han isynnerhet visade prof, då
en skans stormades vid itändandet af
Christianstads långa bro, död i lviga år
1709. Saxemåla synes sedermera utgjort
jemte llögeruin en fideikommiss-egendom
inom nämnda slägt, som dock snart
’ o
lärer blifvit upphäfd. Ar 1862 egdes
säteriet, tax. till 40,000 rdr, af tre med
namnet Petersson. I sambruk med 5/12
mtl ligger V4 rå och rör Lindefall. Till
gården hörer trädgård samt skog till
husbehof.
Saxhyttan. Masugn i Grangärdes
socken, belägen V2 mil från Grangärdes
kyrka, i/8 mil land väg från lastageplats
med öppen sjötransport till Ludvika,
2V4 mil, och vidare land- och sjöväg
till Smedjebackens lastageplats, l’/2 mil.
— Sjelfva masugnen är gammal (från
år 1633), men bandad med groft
furutimmer och ny sandstenspipa från
1840-talet, vid hvilken tid hyttan ansågs
kunna begagnas säkert i 50 år; synes i
sednare åren varit nedlagd såsom ej
upptagen i tax.längderna. Blåsmaskinen af
Wedholms, med treslängig åkersvef, är
uppförd i särskild byggnad. Rostugn
efter cleophas-method af gråsten med
malmhus af bräder och resvirke; tvänne
kolhus, rymmande 2,000 stigar kol.
Gårdens åbyggnad ligger nära intill
masugnen. Landtegendomen utgöres af 1
mtl, och finnes arealen uppgifven i noten
under artikeln Nyhammars bruk. Här
kunna födas 8 à 9 hästar, 15 kor. Grufvor
till denna masugn äro:
I ßastbergs/ältet. Hela Nyåkersfältet.
» 3/g i Bastbergs stora
grufva.
» !/2 i Per Anders och
Djupan.
Ivikefältet 3/8 i Källgrufvan.
» V4 i Krongrufvan.
» V4 i Klossan.
Gudviunddbergsfältetx/S i St. Gudiriunds-
bergsgrufvan.
Ormbergsfältet 7/48 i Bast-,
Björn-hytte- och Björkgrufvorna.
Fredmundberget l/6 i Fägtgrufvan.
S tallberget - l/4 i N:a Ställbergs-
grufvan ined konstodal brottet
i Grängesberget.
På köpekol saknas icke tillgång, och
kunna årligen påräknas 2,000 stigar från
Gagnef, Moskefjerd och Floda samt inom
hyttlaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
