Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schebo.
Schedevi.
39
iuom denna slägt tills på 1680-talet, då
det genom gifte med Helena Tott,
troligen den sista af ätten, kom i lands-
O ’
höfding O. W. von Löwens ego. Innan
vi omnämna godsets egare i en sednare
tid, torde ej misstyckas, att vi äfven här
anföra den äldst kända af Tottska ätten,
Thord Tott, som lefde vid pass 1080
och var den första kristna man af denna
ätt samt skall ligga begrafven i Kjeflinge
eller Hyllinge hög utanför Lund. Under
det godset var i Tottarnes ego, anlades
här stångjernsbruk 1622 af Lemmens,
masugn 1645; båda förföllo dock snart;
men det förra återställdes 1655, och år
1674 den sednare, som dock 1686
flyttades till Edsbro. Sedan nu jernbruk
blifvit förenadt med landtegendom, hafva
följande dertill varit egare; en Liljeström
är 1733, kommerserådet Backmansson,
adlad A. Nordencrantz, som sålde godset
Lill handelshuset Fiulay och Jennings,
och hvilken ansåg sig dervid förlorat på
Kursförändring 850,000 daler k:mt; från
1769 Grill, från 1780 kommerserådet
\rvedsson, under hvars tid bruket och
jgendomen blifvit betydligen förbättrade,
let förra genom inrättandet af ett
dub-oelt valsverk genom Owen, privil. till
2,000 skU, samt ett nytt
tackjernsma-ikineri och 2:ne puddlingsugnar (smidet
iorändrades från wallon- till s. k. tyskt
smide); den sednare förbättrades genom
lnsenliga uppodlingar. Närvarande egare
iro brukspatronen och grosshandlanden
Michelssöner, inom hvars slägt godset
varit alltsedan 1840-talet.
Bruket, som 1816 var privil. till 1,200
AU och nu mer till 2,300 sktt smide
or 2 hamrar och 4 härdar, hemtar
tack-ernet från Edsbro masugn, som får malm
rån Häfverö socken, der Lapp grufvorna,
Långskärsgrufvan och Herreängen hafva
le rikaste jernmalmsfälten; på
Herreängs-ältet uppfordrades under året 1863 ur
3 grufvor 72,672 centner jernrnalm. Vid
^ångskäret råder isynnerhet rödaktig
lälleflinta och fältspat, blandad med
[varts; gångarterna vid Herreängen äro
ivit qvarts, grönt skörlberg, brunt
granitberg och hornblende. I dagskärpningen
lar man funnit blyglans, jernmalm och
’inkblende. Malmen har nästan öfver
dit, utom Långskärs- och Spatgrufvan,
arit en rödbräckt qvicksten af 45 till
60 proc. halt och derutöfver.
Kolbe-hofvet uppgifves af Tuneld till 8,000
läster årligen. Under åren 1840—47
är en efter plan ordnad
skogshushållning-införd, och besörjdes skogsvården af en
deruti kunnig person från ett utländskt
skogsinstitut. Bruket har egen lastplats
i Edebo socken. Egendomen utgjordes
år 1862 af Schebo stångjernsbruk,
och valsverk, Schebo (eller såsom det
i 1825 års jordebok skrifves Scheda) 4
mtl frälse-säteri, med underl. c:a 351/*
mtl, hvaraf c:a 25 mtl skatte, 5V4 säteri,
deraf 3V4 berustadt säteri Harbroholm,
resten frälse uti Uuunge, Edebo och
Edsbro socknar, Schebo qvarnar, hvaraf
en med 4 par stenar, såg och tegelbruk,
allts. tax. till 932,739 rdr rmt, hvaraf
125,000 rdr för bruksbyggnader, 55,000
rdr för Schebo säteri. Till godset hörer
i äfven ålfiske. Manbyggnaden består af
två våningar med 2:ne flyglar; dessutom
finnas bostäder för djurläkare och doktor,
äfven en värdshusbyggnad. — Vid Schebo
säteri och bruk, som i kyrkligt hänseende
i tillhöra Ununge socken i Närdinghundra
och i civilt hänseende till Erödsåkers
härad, bodde år 1862^ 417 personer på
100 hushåll.
Schebäck. Kusthamn och
lastageplats i Hjelmaren, strax öster om Örebro,
vid Svartåns utlopp i vestra Hjelmaren.
Bland andra varor, som utskeppades här
under året 1861, voro 28,500bär.
Schedevi, Skedvi, förut Lid. Två
och V2 mtl frälse-säteri uti Tjärstads
socken, Kinda härad och Linköpings län,
har vackert läge mellan sjöarna Asunden
och Ammern, nära kyrkan och
häradsvägen åt Atvid, på ett afstånd af 3%
mil från Linköping, 8 mil från
Wester-vik, V4 mil från stora landsvägen mellan
Linköping och Wimmerby, hvartill
räknas 6V4 mil och l/4 mil till närmaste
tullqvarn.
Skyedevi i Kind nämnes 1279 såsom
förpantadt af Magnus Gerason till biskop
Anund i Strengnäs och 1390 såsom af
Niclis Ulfsson, cantor i Linköping,
af-yttradt till Thyrkel Haraldsson riddare.
Skedvi gård m. 111. skall ock blifvit
gifven »för att deraf inrätta en præbenda
med altare i Linköping» af Knut
Jonsson Blå till Aspnäs, som 1322 kallas
Dapifer regis Sveciæ och i historien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
