Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
54
Selebo.
Selet.
Selebo. Härad uti Nyköpings län,
består dels af öar i Mälaren, dels af
strandbygder, som synas fordom varit
öar, båda delarne genom fjärdar, vikar
och små vattendrag eller genom
dalgångar söndrade i en mängd särskilda
bygder, omvexlande med slätter,
skogsmarker och oftast låga berg. Det
omgifves i söder af Oknebo härad samt
Daga, i vester af Åkers och omfattar 8
socknar (se nedan) med 253T°6%\ mantal,
enligt mantalslängden, men enl. Hahrs
stat. tabeller af 259 mtl eller, med 153/4
mtl af Strengnäs landsförsamling samt
l3/4 mtl af Åkers socken, hit höraude
i judicielt hänseende, af 276|§ mantal.)
Arealen är 2,875 qvadratmil land, 0,ii6
qvadratmil vatten, eller fast land med
öar 66,536 tid, som beboddes 1863 af
omkring 7,250 inbyggare, hvartill komma
684 i Mariefreds stad. Odlade jorden
upptages till 12,592 tid, naturlig äng
till 6,566 tid. Åkerjorden består af god
och bördig lera. Häradet, som i äldre
tider benämnes Sibbo-hundari och utgjorde
Räfsnäs län, räknas till 3:dje fögderiet,
som innefattar detta jemte Daga och
Åkers härader, och till lifgedingets
domsaga, som innefattar Selebo, Åkers,
öster- och Wester-Rekarnes härader;
tingsstället är vid Sundby i Thoresunds
socken. — Socknarne med deras
hemmantal, folkmängd och bevillning ses
af nedanstående:
[-Folkmängd.-]
{+Folk- mängd.+} Bevillning
Socknarnes namn. Mantal. för egendom. för ink. o. embete. efter III art.
494f 1,346 356 rdr. 218 rdr. 30 rdr.
Öfver-Selö ......... 55| 1,367 438 » 76 » 142 »
Ytter-Selö......... 44g 1,102 338 » 145 » 126 »
Aspö........... 25}l 606 171 » 51 » 69 »
Kjernbo .......... 880 146 » 293 » 10 »
Taocinge.......... Q33 564 90 » 128 » 87 »
Ofver-Enhörna....... löf 576 117 » 120 » 88 »
Ytter-Enhörna....... 251 804 193 » 30 » 26 »
Selet och Svartlå. Jernverk uti
Neder-Luleå socken af Norrbottens län,
hvaraf dock det sistnämnda, beläget helt
nära Lule elf, 6l/4 mil från Gamla Luleå
stad, vid utloppet af Flarkån, midt imellan
Heden och Hedefors, har varit raseradt
åtminstone för 40år sedan; det
förstnämnda har två härdar, manufakturverk och
masugn vid Edefors, 3V2 mil nordligare,
ungefär 2 mil från Lappska gränsen, en
mjölqvarn med 2 par stenar, ett
grof-bladigt sågverk med 2 ramar, en
landtegendom, bestående af 7/16 mtl krono
Kroktjern i samma socken (se art.
Neder-Luleå); det hela var 1862 åsätt ett
tax.-värde af 36,300 rdr rmt. Till Selet
kommer Gellivare-malmen landvägen från
Heden, dit den föres på skutor från
Edefors utåt Luleå elf, som på denna
sträckning af 5V2 mil går med späkt
vatten och har ofta */8 1 bredd.
Ehuru så väl Edefors som Svartlå ega
rikliga koltillgångar, så forslas nämnda
Gellivare-jernmalm förbi Edefors och
Svartlå till Selet och Avafors, som ligga
6 à 8 mil längre ned, för att smältas
der, hvarest koltillgångarne äro mindre.
Vid Hedefors ligger sågverket, bygdt i
en liten kanal, som blifvit öppnad
bredvid öfra forssén.
Bruken, som äro baron Hermelins
anläggningar, såldes på 1840-talet af kon.
Oscar till intressenter. Vid bruket, som
har kyrka med särskild predikant, bodde
år 1862: 85 personer på 23 hushåll.—
Rörande tackjernstillverkningen kan
upplysas, att den under perioden 1834—58
var störst 1837 med 4,324 sktt, och
minst 1848 med 851 skU-, år 1858
uppgick den till 1,727; stång- och
ämnes-jernstillverkningen var störst 1853, då
den uppgick till 1,100 skU, för 1858
uppgifves den till 770 sktt-,
jernma-nufakturtillverkningen var under åren
1849—58 störst 1854, då den uppgick
till 213 sW, för 1858 uppgifves den
till blott 34 skü.
Nuvarande delegares i Gellivara bruks
bolag förslag till en jernvägsanläggning
mellan Gellivara malmberg och hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
