Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Selånger.
Selånger,
till nära 1,400 på 347 hushåll;
sjelf-egande jordbrukare voro år 1852: 116
och torpare 40. Utaf de förra funnos
blott 4 arrendatorer och af de sednare
c:a hälften egare till torp, upplåtna på
evärdelig tid. Till följd af ett arbetsamt
och i de flesta fall nyktert lif råder inom
denna socken mer välmåga än
fattigdom. Selångerboerna hafva länge varit
orättvist misstänkta för de våldsamheter,
som af öfra socknars allmoge blifvit
föröfvade inom denna sockens område på
deras färd till Sundsvall, men hafva på
sednare tiden afskuddat sig denna
misstanke, såsom följande fakta ådagalägga:
För några år sedan bemärkte man, att
inom socknen uppehöll sig ett tjufband.
Flera stölder begingos samtidigt på olika
ställen, och på vägen mellan Sundsvall
och Selångers kyrka anhöllos, gång efter
annan, de vägfarande nattetid. Efter att
talet om Selångerboernas tvetydighet en
lång tid varit tystnadt, började det nu
åter komma i omlopp. Men måna om
bibehållandet af sin återvunna aktning,
fruktande att åter förlora den samt
öfver-tygade, att främmande lösdrifvare
uppehöllo sig inom deras samhälle, beslöto
de allmänt på en sockenstämma att
utrota eller fånga de okända fridstörarne.
En ordentlig skallgång anställdes åt flera
håll, misstänkta gömslen genomletades,
och följden blef socknens fullkomliga
rensning från fridstörarne, som hastigt
försvunno derifrån. Vid den strax derpå
inträffade Sundsvalls hästmarknad stod
längs hela Selångersvägen ordentlig vakt,
och under hela marknadstiden förspordes
ingen enda oordning.
Hufvudsakliga näringarne äro
åkerbruk och boskapsskötsel. Fiske idkas
nu mer föga. Binäringar utgöras dels
af kolning, körslor af tackjern till och
stångjern från bruken samt varutransport
efter Jämtlandsvägen, äfven på bekostnad
af modernäringen, som derigenom
försummas. Kol-, timmer- och
vedförsäljning på Sundsvall utgör äfven en icke
obetydlig näringsgren.
Vanliga sädesslag äro: korn. hafre
och till någon del råg; potates,
äfvensom andra rotfrukter, odlas blott till
husbehof, derjemte något lin och hampa.
— Åkerjordens brukningssätt är, att
densamma trädes hvartannat år, näml.
den s. k. gammal-åkern; dessutom
upp-plÖjas lindarne, sedan höväxten minskats,
besås första året ogödslade med hafra
och andra året, gödslade, med blandsäd,
hvarefter de igenläggas. På ett och
annat ställe utsås höfrö, för att så
mycket förr erhålla höafkastning. Höet slås
med liar, ligger så afmejadt en eller
annan timme, vändes sedan och torkas
samt utbredes och hopsamlas slutligen
dels i s. k. »såtar», dels ock, i fall man
befarar regnväder, i små provisionela
hässjor samt inköres efter förutgången
torkning i lador och höbodar. Ängarne
äro dels skoglupna, dels äfven
mossbe-växta och ofta sumpiga. Ängsmarken
är ringa och obetydlig i förhållande till
åkern, samt dessutom af så mager
beskaffenhet, att största delen deraf måste
plöjas och gödslas. Jordmånen är
ler-aktig och grässlagen sådana, som kunna
hänföras under hårdvallshö. Betesmarken
är otillräcklig, hvarföre ock kreaturen
måste flyttas till skogsbyar utom
socknen. Hästarne äro merändels af norsk
race. Skogen är, i anseende till den
starka brukningen, svag. Turnus är c:a
200 år. Den enda inom församlingen
befintliga tullmjölqvarnen är i Qvarnsätt
by, har 3 par stenar och är i gång hela
året igenom; den kallas vanligen Silje
qvarn; dessutom finnas Ras-, Söder- och
Norråsens sågar.
Selånger moderförsamling utgör med
Sättna socken ett regalt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Medelpads kontrakt
af Hernösands stift, med 477/io mantal,
bebodda 1860 af 3,251 personer. Tingen
hafva hållits än på kongsgården i
Selånger, än på Koflands gästgifvaregård i
Sättna; nyligen har i skolhuset blifvit
inredd en tingssal. Barnundervisningen
bestreds inom Selånger socken uti en
fast skola af en oexaminerad lärare år
1862 för 84 barn, hvarförutan 78
undervisades i hemmet. Till skolan hörer ett
planteringsland af 2,080 qvadratalnars
yta. Angående fattigförsörjningen är
faststäldt, att skattetalet utgör normen
för bestämmandet af huru många dagar
på året hvarje hemmansåbo åligger att
fattighjon vårda. Kyrkokassans
behållning utgjorde 1862:’2,040 rdr rmt. —
Sockenmagazinet hade 200 t:r spannmål
i fond.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
