Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klassen, hörande till Nordmarks kontrakt
i Carlstads stift. Ny kyrka invigdes i
Augusti 1859. Under året 1864 har
öfverintendentsembetet inlemnat till
eckleciastikdepartementet en framställning med
ritning till orgelfaçade samt angående
privilegier å nytt apothek inom Silbodahls
provinsialläkaredistrikt. — Barnundervisningen
bestrides uti en flyttbar folk- och
en flyttbar småbarns-skola, der 320 barn
undervisades 1862 af en examinerad
och en oexaminerad lärare, medan 58
undervisades hemma och 54 voro i saknad
af all undervisning. Sockenbibliothek
finnes. — Den urgamla adliga ätten
Stråle härstammar härifrån. Af denna
ätt har under hedendomen varit hersar
och kämpar samt höfvitsmän för vikingar
och birkebenar. En af dess förfäder,
Ottar Ingjaldsson, skall af kon. Ragvald
Knapphöfde i Sverige blifvit år 1131
förordnad till landtvärnsman i Wärmland.
I Långelanda by finnes tingshus. — Fastighetsvärdet
år 1863 var 1,405,000 rdr, hvaraf 13,900
rdr för annan än jordbruksfastighet. I bevillning
efter II och III art. erlades 508 rdr rmt.
Gods och gårdar: Prestgård, 1 mtl, — 1/2
skatte Kyrkerud med mjölqvarn & såg och 1/16
mtl i Fårskog, tax. till 33,500 rdr rmt, egare
en bonde, är socknens största egolott. I
hemmanen Årjeng och Huken finnas handelslägenheter.
Hemman af 1 mtl äro: Djuf, Ed, Högerud,
Lian, Lysed, Låbyn, Långelanda, Näs, Nästebacka,
Risviken, Sillegårds Slemtegen, Strand, Norra och
Södra Ström, Ulfvestad, Wikebotten, Årgienge,
Åslanda. Privilegier skola blifvit meddelade å ett
manufakturverk att uppföras vid ån, som rinner
genom Stenslanda och Nästebacka, men synas ej
blifvit begagnade. — Adress: Carlstad.
Silbojock, fordom kapellförsamling
för Lappska allmogen uti Pite lappmark.
Första kyrkan här skall hafva blifvit
uppbränd af Norrmän, och den andra
som uppbyggdes 1693 förstördes af
vådeld 1747, hvarefter endast ett bönehus
uppfördes af 2:ne gamla bodar, der enl.
Konsistorii skrifvelse af d. 9 December
1761 två bönedagar skulle hållas, men
som sedermera blifvit hållna i Löfmock.
Om denna trakt och dess kyrka skrifver
missionären Petrus Læstadius: »Här stod
en kyrka och bodde en pastor i 100 år
bland grönskande lunder, frodiga ängar
och fiskrika sjöar; der drefs en
bruksrörelse af flera hundra personer; men
ingen enda själ slog der ned sina
bopålar. För 100 år sedan upphörde allt
att utgöra en särskild församling, pastor
flyttade till Arjeploug, kyrkan blef lagd
i aska, och Silbojocks pastorat tillhör
endast sagorna. Ingen nybyggare är
ännu inom dess område bosatt. Huru
skulle nybyggare der kunnat nedsätta
sig då en 30 mils öken skilde dem från
allt befolkadt land? Men när befolkningen
hunnit utbreda sig efter hand öfver detta
mellanland — och detta sker nu med
stora steg — då torde också Silbojock
ånyo pånyttfödt uppstå ur sin aska,
och plogen vandra öfver fädrens grifter,
deras grifter, som ett sådant redskap
aldrig sett.»
Silfberget- Öster, så kalladt till
skilnad från det i Norrberkes socken belägna
Wester-Silfberget, är malmfält uti den
delen af Tuna socken, som kallas
Utombron, af Säthers fögderi och Stora
Kopparbergs län, der den väg ligger, som
leder till staden Säther och grenar ut sig
åt öster från den genom socknen löpande
stora landsvägen, medan åt vester en
mindre väg från samma landsväg går
fram till S:t Nicolai kapell och
Grängshammars bruk. När grufvorna först blefvo
upptagna är osäkert; men i Magnus
Smeks tid skola de hafva gifvit mycket
silfver, och under drottning Margaretas
dagar lära 5 till 6000 lödiga marker här
årligen blifvit brutna. Sedermera lärer
dock silfvertillgången blifvit så
förminskad, att den ej kunnat ersätta den
kostnad, som nedlades på de nya
försöken. Emellertid lär Erik XIV hafva
låtit uppföra en silfverhytta och äfven
på försök anlagt ett svafvelverk, der
arbetades för kronans räkning ända till
Carl IX:s tid, hvarefter grufvorna kommo
i enskilda personers och bolags ego. I
början af 1600-talet förordnades särskilda
kronofogdar, som hade inseende öfver
grufvorna, och bland dessa nämnes en
viss Lasse Christiansson, hvilken år 1603
fick fullmakt att vara befallningsman
öfver alla koppar- och silfververk i
Dalarne, men hvilken tyckes hafva tillhört
antalet af de fogdar, dem den stränge
konung Carl betecknade såsom
krono-tjufvar, »hvilka efter en viss tjenstetid
saklöst kunde hängas», och genom
hvilkens åtgöranden så väl Öster-Silfberget,
som Löfås och Garpenbergs grufvor skola
hafva lidit ansenligt. I slutet af
1600-talet gjorde landshöfdingen, frih.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
