Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJ ale va ti.
Själeva»!. 89
linge- och Svedjebergen, det förstnämnda
med en vårdkase.
Rådande jordmånen är, såväl för
åkern som ängen, sand- och lerblandad
mylla, på många ställen äfven stark lera,
hvilken isynnerhet visar sig å
Prestbor-dets egor, der den är ovanligt bördig;
afkastningen har uppgått ända till 38:de
kornet. Betesmarken, som är stenbunden
och bergig, är otillräcklig. Skogen är
numera så uthuggen, att större delen af
hemmansåboerna måste från aflägsna
skogs-hemman förskaffa sig nödig vedbrand.
Mineralkällor finnas i Hörnäs, Berg,
och Nordanås byar, men af ringa
halt. Den första helsobrunn blef här
upptagen vid Främrnerhörnäs år 1745.
Numera besökes dock ingen af dessa
hälsobrunnar.
Folkmängden, som år 1830 var 2,930,
hade 1862 uppgått till 4,233 (till 3,853
enligt mantalslängden).
Oaktadt sednare tiders lyx och
öfverflöd, ser man dock ännu många bruka
den korta skinnfodrade klädeslifpelsen
med förgyllda knappar, samt ett
hvit-och rödrosigt skärp om lifvet, vanligen
under öppna pelsen; och kan man vara
öfvertygad att i denna person med denna
drägt finna en »Själabo». Den kallare
årstiden begagnas allmänt
hundskinns-pelsar af karlarne, hvarföre hundar i
mängd här uppfödas endast för skinnens
användande.
Jordbruket, socknens första
hufvudnäring, har under sednare åren blifvit
mera sorgfälligt idkadt, dess
framåtskridande får i första hand tillskrifvas herr
häradshöfdingen och riddaren af kongl,
nordstjerneorden A. E. Ros jemte
garf-varen Edin i Bjästa af Nätra socken,
hvilka genom införande af vexelbruk å
sina egendomar föregått allmogen med
exempel och beredvilligt lemnat äskade
upplysningar, så att Bjästa har ansetts
som en landtbruksskola, intill dess en
dylik för länet i Lunne by af Arnäs
socken blef organiserad. Inom denna
socken var krono-länsman Engblom i
Högsnäs den förste, som begagnade sig
af vexelbruket, hvilket sedermera
småningom börjat sprida sig, sedan allmogen
funnit, att det hittills vanliga och ännu
l mest begagnade så kallade »koppelbruk»
med föga träde icke bör föredragas det
vi.
med jordens natur mera
öfverensstämmande vexelbruket. Råg odlas mindre,
ehuru den synes trifvas väl; korn och
blandsäd mest; ärter och hafra
obetydligt.
Boskapsskötseln, socknens andra
hufvudnäring, har hittills dels af brist på
sommarbete och dels af bristande
omtanka varit eftersatt, och sålunda äfven
hindrat jordbrukets hastigare förkofran.
De inskränkta byskogarne, till största
delen bestående af berg- och stenbunden
mark, kunna ej erbjuda hvarken godt
eller tillräckligt bete, utan måste man
söka betesmarken i de öfre socknarne
Sidensjö, Nätra och Björna. Boskapens
förflyttning till de aflägsna fäbodarne sker
2:ne gånger om året; den första straxt
efter slutad vår-and, och den andra efter
slåtter-anden. Angarnes afkastning är
högst ringa, mest bestående af
starr-eller bladfoder, och kan ej öfverstiga 2
lass eller 40 IU pr tid. Bland
binäringar är linförädling hufvudsak.
Allmogen har här mest bland
Ångerman-länningar drifvitnordanskogshandel. Inom
socknen ligger köpingen Örnsköldsvik.
Insjöfiske idkas något, och de
allmänna fisksorterna äro: gädda, abborre,
mört, harr, lake, ål och rör. På somliga
ställen fås äfven gös, braxen och rudor.
Kyrkan af sten, kallad S:t Olofs och
belägen invid stora landsvägen, 10 mil
norr om Hernösand, på en höjd vid
Själevadsfjärden eller rättare Prestsundet,
lärer vara uppbyggd, enligt pr. & p. 1.
C. J. Holms förmenande, i ll:te eller
12:te, men enligt Hiilphers’ först i 13:de
århundradet, är utan torn, 45V2 alnar
lång och I7V2 a^nar bred, och förvarar,
oaktadt sin höga ålder, inga
minnesmärken, utom ett på vestra gafveln synligt
kors af röda tegelstenar.
Bland kyrkoherdar må nämnas
Ca-rolus, som lefvat 1499, hvilket ses utaf
ett af honom utgifvet råskillnadsbref
emellan Anundsjö och Själevads socknar,
dateradt samma år, der han kallar sig:
)> Wij Herr Carl, Djehie, Underlagman i
Ångermannaland og Kyrliopr ester i
Sia-lafvad.» Engelbertes Olai, som hade en
son, Olof Bure, född 1578, blef konung
Gustaf Adolfs lifmedikus. Han har år
1620 gifvit plan och ritning till
anläggandet af städerna Söderhamn, Sundsvall,
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
