Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjögestad.
Sjögestad.
97
från en kista, stående i ena kanten af
backen, funnos lemningar efter en
grundmur af kullersten, utgörande ena hörnet
af en nu i öfrigt borttagen
byggnadsgrund, som uppgifves varit 24—30 fot
lång och omkring 18 fot bred. Se vidare
Antiqvarisk tidskrift, utgifven genom B.
E. Hildebrand, sid. 283—85.
Sjögestad. Annex-socken till
Rappe-stads pastorat, är belägen uti Walkebo
härad af Linköpings län, mellan
Rappestad och Westerlösa i norr, Gammalkil
i söder, Wikingstad i öster, på ömse
sidor om Lillån, samt upptager 0,205
qv.-mil land (efter Hahr), 0,2i6 (efter Tham),
bebodda år 1863 af öfver 640 personer,
c:a 130 mer än år 1805. Socknen är
i det hela en slätt, dock ej utan låga
backar, i söder och vester något
skogbeväxta. Rådande jordmånen är lera, i
mindre mån sand; de flesta hemman lia
nödtorftig äng och knappt bete, ett och
annat har skog. Hufvud näringen är
åkerbruk med boskapsskötsel och
bränvinsbränning. Skicklighet uti väfnader röjer
sig hos enskilda; så berömdes 1836
72-åriga hustrun Catharina Larsdotter
för sin ännu vid den höga åldern
utmärkta skicklighet i nämnda handaslöjd.
Hemmantalet är 17 mtl skatte. l:Vg kr.,
4 frälse, taxerade 1863 jemte utjordar
till 669,700 rdr rmt, hvartill komma
19,000 rdr rmt för Lundevads bränneri,
qvarnar för 3 par stenar hvardera, vid
Gählstad, Lundevad och Sålla, jemte
sågar vid först- och sistnämnda ställen.
Bevillningsafgiften var efter II och III
art. 247 rdr 38 öre. Stora landsvägen
från Linköping till Skenninge går igenom
socknen. Bron öfver Lillån vid
Sjögestad ombyggdes 1806 af sten.
Syolvalstada, Sioestada förekommer
under katholska tiden. Kyrkan, belägen
vid Lillån 11/4 mil från Linköping, 2
mil från Skenninge, höll på att nybyggas
1862, den gamla af kalksten var ti
11-byggd 1751, med torn af sten och trä;
här finnes en ljuskrona, tagen i Thorn
1703 och hit skänkt af P. Pihlkrantz
på Sälla, ett altarskåp in. m. Socknen
har åtskilliga kassor samt donationer
af Holmström och Sandelin. Uti
socknens fasta skola undervisades 1862: 53
barn af en examinerad lärare, medan
45 undervisades hemma och 5 saknade
vi.
ali undervisning. Af fornlemningar finnes
j en runsten på kyrkogården, se pag. 91,
Antiqvarisk tidskrift, 1864. — Under
katholska tiden räknades här 8 kyrko-,
v 7
preste- och præbende-, 1 hospitals-, och
4 klosterhemman, af samtliga 29 enligt
1700 års jordebok; på 1600-talet
innehades ungefär 1/3 af adel; nu tillbör
det mesta bönder. Intet säteri finnes,
men åtskilliga välbyggda gårdar, såsom
Sålla, 1 mtl fr., 2 mtl skatte, tax. till
169,500 rdr rmt, 2 egare, Alorp eller
i Alarp, och Sjögestad. 2 mtl sk., 1 sk.
Gählstad; V4 ni ti kr. Pr esttorp, har varit
frälse, blifvit utbvtt af Carl Bonde till
* %j
kronan och är nu länsmansboställe; 1
mtl Lilla Tollstad, militiæ-boställe; 1
mtl kr. Uhlstorp. — Af hemman nämnas
vidare Frackstad, 1 sk. 1 fr., Hackstad
1V2 skatte, S:a och L:a Tollstad 4 mtl;
i denna by har en gård egts med
säterifrihet af Duse. — Adress: Linköping.
Sjögestad. Två mantal sk., 2 mtl
frälse uti förutbeskrifna socken; häraf
egdes 1863 l1/? mtl sk. af fahnjunkare
P. Kihlén och taxerades till 48,000 rdr
rmt; det öfriga hade 6 egare.
Sjögestad. By uti Wreta-Klosters
socken af Gullbergs härad och
Linköpings län, på 23/8 mtl skatte, 1 mantal
krono, (länsmans-boställe, Vg kr. kalladt
Nordåsen), 2% mtl frälse. Af M 1—5,
och 9—11, IJ^j} mantal skatte, lV2mtl
frälse, taxerade 1862 till 170,000 rdr rmt,
jemte 4 mtl skatte, 2 mtl frälse i andra
hemman, alla belägna i samma socken,
eger innehafvaren af fideikommisset Ljung,
kammarherren grefve A. Gyldenstolpe. —
| 1V2 mantal skatte med kalkstens- och
skifferbrott, kalkugn, tegelbruk, verkstad
för redskap, bränneri m. m. tillhörde år
1852 till en del notarien J. F. Wiger,
till en del länets landthushållningssällskap,
genom köp af år 1842, då
landtbruksskola här öppnades, hvarigenom denna
gård både sjelf uppdrefs till betydlig
produktion, i alla de grenar af
landthushållning, som läget på slätten
medgifver, och har varit, medelst exemplets
inverkan samt undervisning, af stor vigt
för närmare och fjärmare omgifningar;
V2 mantal frälse innehades af läraren
vid landtbrukskolan. Byn, der både
gästgifvaregård och tingställe finnas, hade
1863 c:a 474 inbyggare på 96 hushåll.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
