- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
102

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102 Sjöstiigu allmänning.

ni •• o

aj osas.

af Lars Kagg, under hvars tid en stor
del af socknens frälse lydde derunder;
hemföll till kronan vid hans enkas,
Agneta Eibbings död och brukades vid
slutet af 1680-talet under Wadstena slott
såsom afvelsgård; kallas 1726 kungsgärd,
men förklarades genom kongl.
Kammar-kollegii utslag den 16 Juni 1788 för
skatte, såsom ersättning för majoren,
grefve C. Cronhjelms på Ryd
skatterättsfordringar. Vid denna tid fanns här

• o

ett schäferi af spanska får. Ar 1853
tillhörde egendomen A. Perssons arfv.;
år 1863 egdes Sjöstorp, tax. till 80,000
rdr, af en C. Andersson, och Ang, tax.
till 25,000 rdr, af A. Anderson. —
Djurberg, som oriktigt säger Sjöstorp ligga
i Åby socken, uppgifver gården i
sambruk med Ang hafva 70 à 80 tunnors
utsäde och ymnigt höbol, 2 beteshagar,
hjelplig skog, prydlig mangårdsbyggnad
af trä med ansenlig trädgård. Om Ang
upplyser Tham, att det reducerades 1681,
lydde 1750 under Sjöstorp samt blef
skatte med detta.

Sjöstugu allmänning uti Gårdeby
socken af Skärkinds härad och
Linköpings län, är indelad i 4 lotter och tax.
1862 till 2,000 rdr.

Sjösås. Socken uti Uppvidinge härad
af Kronobergs län, belägen 3 mil n. n. o.
från Wexiö, gränsar i norr till
Ram-qvilla i Jönköpings län, i öster till
Nottebäcks och Granhults socknar, i söder
till Dädesjö socken och i vester till Dref
och Hornaryds socknar af Uppvidinge
härad. Egovidden utgöres af
Tomter, kål- och trädgårdar 31 tid 14 kpl.

Åkerjord..... 493 » 4 »

Äng.......2,314 » 11 »

Skog och betesmark . 9,680 » 5 »

Mossar......451 >» 25 »

Storsjön ell. Örken uppt. 1,168 » — »
Madkroken .... 260 » — »

Norrsjön..... 1,373 » — »

Smärre sjöar .... 262 »12 »

Summa 16,034 tid 7 kpl."

Norra delen af socknen, med gräns
i söder efter Store Skärsjön och
Lille-sjön, utgör en större kuperad landthöjd,
med omvexlande berg, backar och mindre
dälder. Från dessa höga berg och
backar, som till största delen utgöra gräns
mellan Jönköpings och Kronobergs län,
samt af hvilka de sednare till en del
äro odlade och på flera ställen beväxta
med barr- och löfskog, erbjuder sig en
vidsträckt utsigt. Mellersta delen af
socknen, från Hagreda till den mellan
Madkroken och Storsjön löpande ån,
utgöres äfven af en mellan nämnda sjöar
bildad landthöjd, hvilken likväl har en
jemnare och mindre omvexlande karakter
än norra delen. Engentliga berg finnas
icke; men ehuru jorden i allmänhet är
stenbunden, är den merändels af bördig
beskaffenhet. Södra delen åter är än
mera jemn. Af nämnda sjöar afbördar
Madkroken sitt vatten genom s. k.
Qvar-nagårds-ån, som midtför Sjösås
prestgård nedrinner i Storsjön eller Orken;
under sitt vidare lopp genom Blekinge
län bildar hon den s. k. Mörrums å.
Af sjöarne ligger Norrsjön 692 fot,
Madkroken 679,5 fot och Storsjön 659
fot (524,6 par.-fot) öfver hafvet.

Jordmånen består i södra delen till
det mesta af grusblandad mulljord,
mycket stenbunden. I den öfriga socknen är
den besvärad, särdeles mot Jönköpings
län, af uppskjutande och ömsom nära
under jordytan liggande berg. I allmänhet
anses dock jorden vara af god
beskaffenhet. Hufvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel. Att socknen på sednare
tiden blifvit betydligt uppodlad, visar sig
vid jemförelse af förutnämnda uppgift
på egorymden för år 1855 och af
uppgiften år 1860 till kongl.
Hushållningssällskapet; den sednare angifver odlade
jorden till 950 och naturlig äng till
3,500 tunnland; 800 tunnl. brukas till
ensädesjord, 150 tid i cirkulationsbruk.
Utsädet var

år 1855:

Korn. Råg. Hafra. Blandsäd. Trindsäd. Hvete. Potates. Lin.

2037/8. 1161/2. 58V4. 149/16. — % 1743/4 t:r. — M’

år 1860:

350. 200. 160. 150. 10. 5. 540. 25.

Skilnaden af underhållna kreatur
under nämnda år var ock stor; så t. ex.
uppgifvas för 1855: 110 hästar, 458

kor, 578 får; för 1860: 160 hästar,
780 kor, 1,230 får. Årliga
förbrukningen af säd och potates, hvaraf skörden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free