Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skaft».
Skagen.
109
Skaftö eller Skaftöland. En ö,
hörande till Morlanda socken af Orousts
Westra härad i Göteborgs och Bohus
län, liggande mellan Gullmaren och
Ellösfjorden, samt skild ifrån Bokenäset
genom det trånga Getvikssundet, är, niist
Oroust, Tjörn och Hisingen, den största ö
i Bohus läns skärgård, upptagande, med
3/4 mils längd en ’k. - af något öfver 1/8
qvadratmil. Vrsprungngen anser A. E.
Holmberg den hafva bestått af 3 mindre
öar, hvilkas mellanlöpande sund blifvit
igenvallade; ännu skiljas två af dessa
utaf en liten rännil, som går genom en
sänk dal, der man tid efter annan gjort
åtskilliga fynd från forntiden, såsom
skeppslemningar, ett par famnars långt,
armstjockt och konstigt sammanflätadt
tåg af fiua rötter, som af närande
författare antages blifvit förfärdigadt och
begagnadt af de ur-inbyggare, sora nyttjat
stenredskap.
På den nästan alldeles nakna ön
ligga 11% hemman, samt fisklägena
Fisk t bäckskil, Grundsund och
Rågårds-vik, af hvilka de båda förstnämnda
utgöra hvar sin kapellförsamling.
Sjelfva hemmanet Skaftö, 1 mtl fr.,
med qvarn, taxerades 1862 till 37,000
rdr rmt, och var skiftadt i 7 egolotter;
på egorna bodde 75 personer.
Skafveryd. Ett halft mtl krono uti
Alingsås landtförsamling af Kullings
härad och Elfsborgs län, beläget strax
utanför staden, är så till vida af
märkvärdighet, att å dess egor togs d. 30
April 1855 det första spadtaget å Statens
vestra bana, och till minne häraf finner
man till venster i jordskärniugen upprest
en sten, med inskrift: 18^55, börjades
här arbetet à vestra stambanan.
Hemmanet eges jemte 1/2 mtl Nedan,
1 V, Hedegården, J/4 Kåttlycka, V2
Sand-vik, V4 Skär, l/2 Stuteberg, 1 Sörhaga,
Va War sjökärr, till naturen alla krono,
af Alingsås stad.
Skagens hamn och fiskläge uti
Grundsunda socken af Norra Ångermanlands
fögderi och Wester-Norrlands län, har
af ålder varit mycket besökt af sjöfarande,
men är nu så uppgrundad, att den en-
säkerligen af 1 mtl fr.-säteri Ekenäs, 2
fr.-säteri Skadevi, 1 mtl sk., 3 mtl fr. Wiksjö,
alla hörande till Sjöö fideikommiss.
däst kan begagnas af söderåt gående
På Skags udde, sora utskjuter 2l/2 mil
från kyrkan, är ett kapell för de
häromkring boende fiskrarne.
Skagen eller Skaga. Fordom kapell
uti Undenäs socken af Wadsbo härad
och Skaraborgs län, upprest uti en trakt
kallad Skagenäs, som enligt flera förf.,
nu knappt utgör 2 hemman, men som
i forntiden skall lia varit 7 hela gårdar,
och utgjort före Digerdöden en odlad,
bebyggd och folkrik ort. Enligt
jordeboken och mantalslängden utgör
hemmanet Skagen eller Skagern l/2 mtl fr.,
och är beläget i socknens norra del i
en skogstrakt i närheten af sjön Unden,
samt hade 1863 en befolkning af 170
inbyggare på 37 hushåll; åboernas antal
utgjorde 14. Enligt sägnen skola 100
år efter förutnämnda farsot några Finnar
hafva satt sig der ned och börjat
uppodla skogarne samt vildmarkerna. Vid
deras ankomst funnos der inga
men-niskoboningar, emedan allt folket af den
stora döden blifvit bortryckta. En gång
hände, att en man, sysselsatt med arbete
inne i djupa skogen, fällde några höga
tallar i ett tätt, sammanvuxet snar (snår),
då han fick se derinne en kyrka, och så
skall Skaga kyrka åter kommit i dagen.
Af byggnadssättet har man slutat till
hennes höga ålder: hon var nämligen
hopfogad af resta furuplankor, ofvan och
nedan med ändarne fästade i urhålkade
stockar. Sådana kyrkor kallas af
allmogen rese-hjrkor och betraktas såsom
heliga. Inuti kyrkan skall man funnit
hennes fordna prydnader, bland hvilka
en löja af silfver, väl arbetad, hängt uti
taket, och förmodas vara skänkt för
lyckosamt fiske af några fiskare der på
stranden. Mycken vidskepelse har i sednare
tiden här blifvit bedrifven, men kyrkan
har ock varit begagnad till Guds ords
predikan för de på det aflägsna Tiveden
boende. Som troligen vidskepelsen ej
hastigt nog lät fördrifva sig, har man
slutligen 1825 låtit nedrifva kapellet,
ehuru det väl hade kunnat behöfvas för
dera, som bo pä nämnda skogstrakt.
Utanför kyrkan är en källa, hvars vatten
påstås ha gjort många och lyckliga kurer,
och förmodligen icke litet bidragit till
det stora anseende, hvari det urgamla
kapellet stått hos menigheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
