- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
141

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skodevl.

Skeilori.

141

långa sträckor fått lemna rum för björk,
asp, ni, rönn samt ek och äfven lind,
denna så ymnig, att den begagnas till
basttägt. Skogsbär, särdeles lingon, växa
allmänt, att deraf kan utföras till
Norrköping. Klimatet är märkbart kallare,
vårarne sednare, regu och snö ymnigare
än på Östgötaslätten. Af däggdjur
fiu-nes här äfven elg, af fisk mal och gös,
den sednare blott i Tisnaren. Näringar
äro bergs- och skogsbruk samt åkerbruk,
det sednare lemnar ej tillräcklig
afkastning af säd för ortens behof; deremot
odlas här lin och humla, kanske mer än
på något annat ställe i Sverige, hvaraf
utföres på Stockholm och Göteborg.
Boskapsskötsel idkas endast till husbehof,
någon bränvinsbränning här och der till
afsalu. Biskötseln lemnar något honing
till afsalu; trädgårdsskötseln är tämligen
allmän. På sednare tiden har blifvit
beredd åt behöfvande qvinnor och barn
inom socknen en ny arbetsförtjenst uti
att hopsamla fröull, som hemtas
hufvudsakligen från pilträd, vide, jölster och
asp, att sedermera användas till väfnader.
Upptäckten af vår inhemska växtulls
brukbarhet dertill i stället för bomull har
blifvit gjord af delegaren uti Beymyra
glasbruk, hr Hampus v. Post, som äfven
utgifvit 1863 en liten broschyr: »Om
användning af vüxtdnn till väfnader», hvilken
torde vara förtjent af så väl fabrikanters
som jordegares synnerliga uppmärksamhet.
I slöjd och smide till eget behof är
nästan hvarje karl kunnig; qvinnorna
spinna och väfva nästan allt hvad till
kläder behöfves. Handel i öppen bod
drifves af 3 personer; vid Dgle by hålles
marknad 2 gånger om året.

Socknen, som år 1815 beboddes af
2,278 och 1863 af öfver 3,570
inbyggare, innefattar 55 mtl, hvaraf 14 sk.,
2,/2 kr., 38V2 fr.; ali fast egendom var
1863 åsätt ett värde af 1,860,723 rdr,
hvaraf 131,023 rdr för verk och
lägenheter; i bevillning efter II och III art.
erlades 1,369 rdr. På 1600-talet
innehade slägterna Ulfsparre, De Geer och
Utter de flesta gårdarne. En del
bortbyttes 1385 af Askaby kloster till Bo
Jonsson. Mindre än hälften af mantalet
tillhör nu sjelfegande bönder, och äro
dessa i allmänhet välmående, ehuru ej
rika. Gamla klädedrägten, bestående för

karlarne af långa vadmalsrockar,
knäbyxor och om vintern snösockor, om
sommaren lång tröja, för qvinnorna
randig kjortel, enfärgadt lif, stora hvita
ärmar, kallade »yfaxlan», röda strumpor,
samt på hals och hufvud ett stort stärkt
hvitt kläde, om vintern blå vadmalströja,
djupt urringad med tätt åtsittande ärmar,
har nu mer börjat lemna rum för en
med andra orters mer
öfverensstämmande; likaledes har det fordna, enkla,
men bastanta lefnadssättet i mat och
dryck börjat utträngas af lyx. Uttalet
ljuder åt vestmanländskan och i tonfallet
t. o. m. åt finskan.

Skædvi förekommer 1300 och
räk-j nådes af gammalt till Bråbo härad, tills
Finspångalän inrättades; socknen, hvars
namn torde vara af belägenheten på
Kolmorden, som skiljer Östergötland från
Södermanland, ty Skeda betyder skilja
och Vid skog, är ett konsist, pastorat af
3:dje klassen, hörande till Bergslags
kontrakt af Linköpings stift. Kyrkan är till
en del gammal, men östra delen eller
choret tillbygdt 1807, med dome och
lanternin, som gifver dagern genom 19
fönster; den har torn, orgelverk af Strand
från 1812, här finnes ock en utklippt
del af ett antependium, 15V2 tum högt,
med den korsfäste Frälsaren mellan
modren och lärjungen, broderadt med silfver
och guld på siden. I gamla kyrkan
funnos grafvar för slägterna Ulfsparre
och Uggla; på kyrkogården har familjen
von Post en öfverbyggd graf. Vid
Rey-myra glasbruk finnes särskildt kapell.
Socknen har en fast och två flyttbara
folkskolor, der under året 1862: 359
barn undervisades af tre examinerade och
en oexaminerad lärare, medan 200 barn

’ o

erhöllo undervisning i hemmen.
Åtskilliga egare till säterierna ha lemnat
understöd till fattigvård och skola. —
Fornlemningar finnas mest i nejden af Tisnaren;
grafhögar flerstädes, runstenar vid gränsen
till Wingåker, der man äfven vid Ruda
funnit i ett stenkummel ett par svärd;
norr ifrån kyrkan på Kalehäll, ett högt
berg, synas lemningar efter en borg, der
en viking vid namn Kale skall hafva
bott, och sjöviken har efter honom blifvit
kallad Kalefjärden. Sydvest från kyrkan
finnes ock, bredvid Tisnaren, ett högt berg,
der man äfvenledes har lemningar efter en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 13:46:14 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free