- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
155

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skepplanda.

Skcpplanda.

155

landa uti en flyttbar folkskola, der under
året 1862: 165 barn uudervisades af en
examinerad lärare. Af fornlemningar finnas
ruustename M 1,234 och 1,236 i Lilj.
K. U.; på Solkaryds egor finnas 40
ättehögar, sora befunnits inuti hvälfda
med sten. Vid Tarnmebäck förmodas ett
slag hafva stått af der funna värjor m. ra.

Af gårdar märkas: skatte-rusthållct Skärsjö,
sc deu art. — V4 skatte Ekenäs, eges af

eu landthandlande och utgör största gården, som
eges på en hand. Största byar äro 43/4 mtl
skatte, 1 mantal krono, prestgård, V2 frälse
Skepperstad, och 23/4 mtl sk., 1,2 fr- Solkaryd.
En gård i Frösets by uppgifves heta Slottet. —
Adress: Vrigstad.

Skepplanda, Skeplanda (i 1825 års
jordebok), modersocken, är belägen uti
Ahle härad af Elfsborgs län, på östra
sidan om Göta elf, 1% mil från
Kong-elf, 3lA> mil från Göteborg, omgifves i
norr af S:t Peders och Hålanda socknar,
i öster af Ostad, i söder af Kilanda och
Starrkärrs socknar samt omfattar 0,639
qvadratmil, hvaraf 0,i65 vatten. Rådande
jordmånen är lera, till en mindre del sand.
Kronoallmänningen Risveden lemnar
hemmanen nödigt byggnadstimmer samt ved.
Socknen, som år 1805 beboddes af 2,096
och 1863 af öfver 3,080 inbyggare på
686 hushåll, innefattar 437/g mtl skatte,
25/lfl krono, 135/8 frälse, taxerade till
1,452,600 rdr rmt; verk och lägenheter
äro taxerade till 72,000 rdr. Bevillningen
efter II art. var 725 rdr rmt.

Kyrkan är gammal, byggd af gråsten
och försedd med torn; på gafveln synes
en kongl, krona, Carl XILs namn och
årtalet 1698, allt af jern. Under den
starka storm, som rasade den 31 Okt.
1864, nedslog åskan i kyrkan, hvarvid
kopparkulan pä tornets spets klöfs midt
itu, stora stycken af spånbeklädnaden
lössletos, tornrauren, som "är af gråsten
och fulla 3 alnar tjock, remnade på 2
sidor, och nästan alla fönstren
sönder-slogos; någon skada inuti kyrkan
förorsakades ej. Socknen, som hittills med
S:t Peder eller Gamla Lödöse, Tunge,
Hälanda och Sköfde utgjort ett regalt
pastorat af l:sta klassen, hörande till
Domprosteriets Norra kontrakt af
Göteborgs stift, kommer nu vid blifvande
ledighet, enligt kongl, förordnande af den
19 Juni 1863, att delas i tvänne, det
ena pastoratet med oförändradt naran,

bestående af Skepplanda, S:t Peders och
Tunge församlingar, det andra, som skall
kallas Sköfde pastorat, bestående af Sköfde
och Hålanda församlingar. Den till
kyrkoherden i Skepplanda hittills utgående
vederlagsspannmålen delas mellan de båda
kyrkolierdarne, så att hvardera uppbär
hvad deraf inom hans pastorat inflyter.
I socknens fasta skola undervisades 1862
130 barn af en examinerad lärare, medan
390 undervisades hemma. Socknens
fornminnen röra sig omkring den fordna
kungsgården Alfhem, socknens märkligaste ställe,
till hvilken art. hänvisas. Af historisk
märkvärdighet eger socknen ett minne
från konung Kristian den Omildes tid.
Efter Svenskarnes nederlag vid Lillan,
omnämndt under den art., drog konung
Kristian med sin här öfver elfven in i
Westergötland och lägrade sig i Ahle
härad vid denna sockens kyrka. »Men
marsken Lars Siggeson omgaf honom
så med de uppbådade Westgötarne på
alla sidor, att honom felade ali tillförsel
på födoämnen, och när han utsände
flockar af sitt folk att samla lifsmedel,
blefvo de mestadelen borta, slagna eller
tillfångatagna. Så bortsmälte snart
Kristiern makt för svärd och hunger, att
han var glad att före islossningen komma
med de få qvarblifne af sitt folk in uti
Norge, till Opslo igen tillbaka. Från den
tiden hade Westergötland frid för
fiendeanfall, så länge konung Gustaf lefde.»
Anders Olofsson från Skepplanda är
känd utaf de anklagelser man gjorde
mot honom, för att han skulle haft
förgripliga utlåtelser om H. M. K. höga
i person och regeringssättet.

Största egendomen utgöres af 1 skatte-säteri
Alfvoms (i mtls- och tax.-längden), 2 sk. Båstorp,
ff| mtl Forsbagges, 1 Gulbringen, Wadebacka,
P/2 frälse uti Grönsköp, Grönäs och liamstorp,
delar i Härjesäng, 2:ne qvarnar i Forss ström,
Skepplanda och Forsbagges qvarnar, ålfiske, såg
i Forss, frälseräntau af 1 V2 mtl, allts. tax. till
234,500 rdr rmt. — 1 mtl skatte, 1 fr.
Guntorp, f/4 Skogstorp lyda under Kilanda säteri i
Kilanda socken. — 1 mtl Skepplanda prestgård
innehafves af stiftets byggnadskassa, ,/’ö4 mtl i
samma by eges af skolan. — V4 frälse Högsjön,
V8 fr. Kopparhalt, i/ui kr. Svedjan tillhöra
Ostads barnhus. Göteborgs hospital eger en
qvarn i Forss. — V2 mtl Forss är
kommiuister-boställe, 3/4 mtl i Berg eller Billingsdal
krono-länsmansboställe. — Af sk.-hemmanet Kattleberg
är V2 mti en välbyggd gård. Gästgifvaregård
finnes vid Grönsköp, tegelbruk vid Kattleberg och
1 Sköningared.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free