Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skeptuna.
Skerike.
157
Gårdar och byar: Kölbäck, berustadt säteri,
21/? mantal skatte Kimstad, utgöra de störstn
gårdarne. — Prestgàrden, 1 mantal krono. —
Wåfvinge by, 2 mtl skatte, 1 V2 frälse, 1 mtl
krono är militiæ-boställe. — Wadstena hospital
eger utgjorden Ebborp. — Före reformationen
hafva kyrkor och præbenden egt 10 gårdar,
kloster 3 af samtlige 33 enligt 1700 års
jordebok; näst före Carl XI.s reduktion har adeln
innehaft de flesta gårdarna, nu innehafva böuder
största antalet. — Adress: Linköping och Carlshof.
Skeptuna. Socken uti Semminghundra
härad af Stockholms län, är belägen 3’/o
mil från Uppsala, mellan Lunda i sydost,
Närtuna och Gottröra i 11. o.,
Husby-Långhundra i norr, Husby-Erlinghundra
i s. v., der socknen med en smal spets
når till Långåseu; arealen är 0,372
qv.-mil, hvaraf 0,oo3 äro vatten. Landet är
med undantag af gränserna mot vester
och söder samt mot norr, der sandig
eller bergkullig skogsmark förekommer,
en jemn eller lindrigt kuperad bygd.
Största vattendragen äro Lagga och Åkers
åar, hvilken sednare skall fordom varit
farbar inemot Skeptuna kyrka. Jordmån
och näringar äro hufvudsakligen desamma
som i redan beskrifna annex. Socknen,
som år 1810 beboddes af 770 och 1863
af omkring 900 personer, innefattar 105/g
mtl skatte, 14V4 krono, 21% frälse,
taxerade till 685,250 rdr rmt, utom
verk och lägenheter, som äro taxerade
till 30,925 rdr rmt.
Skieptuna. förekommer 1289 och 1314
såsom hörande till Sæmingialiundæri och
utgör nu med Lunda ett regalt pastorat
af 2:dra klassen, hörande till
Seminghundra kontrakt i Uppsala stift. Kyrkan,
af okänd ålder, uppgifves vara grundad
af S:t Brita. Den har flera dyrbarheter,
skänkta från Wasa säteri, samt grafvar
för slägterna Lejonhufvud och Falkenberg.
I socknens fasta skola erhöllo 1862:
117 barn undervisning af en examinerad
lärare. Fattigkassan har en testamentarisk
fond af 1,000 rdr, skänkt juldagen 1805
af friherrinnan Anna Margareta
Danck-wardt, född Wallenstjerna. — Af
kyrkoherdar må nämnas stamfadern för slägten
Tibell, Petrus Thomæ Cassiopæus, hvars
söner antogo namnet Skeptunensis; genom
dem blef han äfven stamfader för minst
sju prestslägter, hvaribland den
Aurivil-liska (se Biogr. Lexikon, 17 Band, l:sta
häft.). Sockenbibliothck är grundlagdt
af kapten von Franckerr, genom cn gåfva
år 1858 af 233 band. Öfver socknens
fornminnen, bestående af runstenar och
jordhögar, finnes å kongl, bibliotheket
förvarad en skriftlig förteckning från
1673 af pastor Erland; 4
runstenarom-nämnas af Tuneld. Under medeltiden
har här funnits ett gille, stadfästadt 1450.
Socknen har äfven ett historiskt minne
från en sednare tid, näml. deri från s. k.
Roslagsfejden eller Korftåget, då socknens
allmoge utgjorde en afdelning under Lars
Påvelsson (Laurentius Paulinus),
sedermera biskop i Strengnäs, af den trupp,
som samlade sig under tre
Uppsalaprofessorer och fördrefvo Finnarne.
Största godset utgöres af IFasa säteri, se den
art., med underlydande ’/g skatte Herresta, V2
frälse Kogsta, V2 frälse Lottsta, tills. tax. till
100,000 rdr rmt; — Boställshemmau äro 1
mtl Bergby, kronolänsmans, V2 mant- Sursta,
komministers-,o 15/8 mtl, kyrkoherdens. — 1
krono-säteri Ackelsta är ett indraget och
bort-arrenderadt militiæ-boställe. — 1 mtl Bergby,
1 mant. Buskgården, 1 mant. Herresta, 2 mant.
Wasa, 3 mtl Ista, 1 mtl Ackelsta, V4 Kogsta,
7/g mtl Stora Ulltuna, alla krono, 1 mtl skatte
Wàhlsta, egas af Uppsala kongl, akademi. Af
öfriga hemman må nämnas Bergby, 1 mtl sk.,
3 egare, 1 mtl frälse; 2 frälse Sursta; 2 frälse
Örby; 2 skatte rusthåll Gäddersta; 2 mtl
frälsesäteri Löfhamar, egas af bönder. — Adress:
Stockholm och Mörby.
Skerike. Modersocken och
konsistorielt pastorat af 3:dje klassen i Norrbo
härad och Westerås län, ligger utmed
Svartåns vestra strand, mellan St. Ilian
i söder och öster, Skultuna i norr,
Lill-härad i vester och Dingtuna i sydvest,
innefattar blott 0,i8i qvadratmil och är
till stor del uppfylld af låga åsar,
bergkullar och kärr, från hvilka bäckar falla
in i Svartån. I vestra delen af socknen
uppväller ibland träsken en å, som flyter
genom Dingtuna. Åkerjordens jordmån
består af mer eller mindre stark lera,
omvexlande med svartmylla.
Hufvud-näringen är åkerbruk, och socknen
består af 23V3 oförm., 215/8 förrn, hemman,
hvaraf 8V2 skatte, öl/2 krono, 75/g frälse.
Fastighetsvärdet taxerades till 320,900
rdr rmt. Folkmängden, som 1840
uppgick till 428 personer, steg 1863 till
c:a 450 pä 103 hushåll. Redan på
1300-talet förekommer namnet Skedlierg
och Skæderiki, på 1500-talet Skærike
och Skærkind såsom socknens namn. Den
synes tidtals hafva varit annex till
Skultuna, blef 1624 præbcnde för en lektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
