- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
164

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164 Skinnskatteberg.

Skinnskatteberg.

lingar, följer utmed gränsen till Hed.
Ofvanför Storsjön kommer ett vattendrag
från Vestra och östra Skälsjöarna i norr;
Storsjön sjelf upptager andra vattendrag,
likaledes från norr; i Nedra Wettern
utfalla tlera sådana m. m. Till Ramsberg
gå Haraldsjöns, Skilådamms och Liens
vattendrag. Socknen är sålunda rik på
sjöar och åar samt likaledes på kärr och
har i norr och vester att uppvisa några
bland länets mest betydande höjder.
Längst i söder börjar en gren af
Hedåsen; utefter Liens vattendrag går en
annan sandås. — Jordmånen är för det
mesta mo- och sandjord, ehuru lerjord
och svartmylla förekomma i dalarna. En
mineralkälla finnes, kallad Prestgårds.
En f. d. allmänning, upplåten mot
rekog-nitionsafgift under Riddarhytte bruk, har
i sednare åren blifvit skatteköpt.
Åkerbruk, — otillräckligt — samt skogs- och
bergsbruk äro socknens hufvudnäringar.
Socknen består af 49J| hemman, hvaraf
385/24 äro skatte, 2{|4 krono och 89/16
mtl frälse; befolkningen, 1840: 2,819,
1848: 3,074, uppgick 1863 till 3,284
personer på 666 hushåll. Af indelta
arméen underhåller socknen 12 man.
Ali fast egendom taxerades år 1863 till
1,562,500 rdr, hvaraf 166,600 rdr för
annan än jordbruksfastighet. I bevilln.
efter II och III art. erlades 1,317 rdr.
Stora bergslagsvägen från Köping följer
hufvudsakligen Hedströmmens hufvuddal
från Hed till Malingsbo, förbi kyrkan,
som ligger mellan Öfra och Nedra
Wettern, 4°/8 mil från Köping. Mindre
vägar gå dels inåt socknen, dels till
Gunnilbo och Ramsberg. Socknen har
1 fast och 6 flyttbara folkskolor, der
undervisningen bestrides af tre
examinerade och en oexaminerad lärare. Till
skolan hörer ett planteringsland af 12,570
qvadratalnars ytvidd.

Skinnskatteberg synes hafva hört till
Malma fjerding och först i Gustaf Ls
tid blifvit eget pastorat. Till denna tid
går också kyrkoherdelängden tillbaka och
sannolikt äfven kyrkans ålder; kaplaner
äro kända sedan medlet af 1600-talet.
Den äldre kyrkan blef i Christinas tid,
omkring 1647, nedtagen och en ny
träkyrka uppfördes på prestbolets, eller som
det kallades, Hustru Marits torps egor;
denna kyrka utvidgades och tillbyggdes

1727. Pastoratet är nu konsistorielt af
2:dra klassen. — Imellertid är ortens
civilisation ingalunda ny, ty redan i
Margaretas och Erik XIILs tid hade
Skinnskatteberg bergslagsprivilegier, och
år 1558 räknades i Skinnskatteberg 25
bergsmän. Carl IX och Gustaf II Adolf
sträckte sin omvårdnad om bergsrörelsen
äfven hit, och år 1625 uppräknas här
19 hyttor och 16 hamrar; äfven
jern-bruken hafva fordom varit flera än de
nu äro. I socknen fanns äfven fordom
en kungsgård vid sjön Nedra Wettern,
der nu hemmanet Båren ligger. Flera
bref af Magnus Ladulås äro daterade
från denna kungsgård och ännu i början
af 1600-talet qvarstod vid Båren en
byggnad, som kallades kungsbyggningen.
Kungsgården såldes år 1676 till Simon
Funck, som äfven innehade Skilå eller
Riddarhytte koppargrufva. En
beskrifning öfver Skinnskattebergs socken jemte
förteckning öfver socknens växter, är
sammanfattad år 1832 af geologen
Hisinger.

Bland gårdar och verk inom socknen märkas:
Ultersberg, f. d. Flodhammar, — Wettershoga,
— Skinnskatteberg, — Baggå och Borgfors
jernbruk, Riddarhyttans kopparverk, — Heds
jernbruk, — Pr esthammar en, en härd med 200 skfå.
smide, som sedan 1664 tillhör socknens
prester-skap. — Jernbruken Allmänningsbo, Ställberg
och Skärviken samt Glifså hafva i sednare tider
blifvit nedlagda, likasom åtskilliga
bergsmans-hamrar. Vid Bovallsdammen fanns fordom ett
styckebruk. — Af socknens bearbetade
jerngrufvor nämnas Morbergets i norr, Skärsjö- och
Bastnäsgrufvorna vid Riddarhyttan o. a.; år 1861
brötos ur Främshytte, Bastnäs och Bäcke grufvor
80,799 É^/: jernmalm. Under Bockhammars bruk
lyda sk. Fantebo, ,/4 Gäfvebo, Vg
Gäfve-näbb, V4 Hällan, 1/8 Thorsbo, V4 Arnebo, alla
skatte; under Ferna bruk */4 Kyrkobyn, 1
Sill-bo, Sillbotorp, alla frälse. Af Ramsbergs

socken föras hit 1 mtl sk. Allmänningsbo, Vj2
mtl Gräsberget, pastors- och
komministersboställena, hvartdera af 1 mantal. ,/2 Läggarbo är
kronolänsmans-boställe. Af hemman må vidare
nämnas: Aspebo, Darsbo, Emthyttan, Högfors,
Långviken, Persbo, Skärviken, Sunnanfors,
Uggel-fors, Wetter skog en.

Skinnskatteberg. Jernbruk uti
Skinnskattebergs socken och härad af Westeräs
län, inom den fordna byn af samma namn,
med 6 härdar och oinskränkt smidesrätt
af eget tackjern samt åtskillig manufaktur,
qvarn, såg och tegelbruk m. m., samt
tillhörande 15^’k mantal inom socknen,
uppskattadt 1863 till . 304,578 rdr rmt,
till godset höra vidare frälse-räntan af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free