Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
168
Skof (hyttan.
Skog,
2-.ne sidor med rinnaude vatten; godt
fiske finnes uti Lidan. Till egendomens
förmåner höra äfven den lätta transporten
för gårdens afkastning, som den
segelbara Lidan erbjuder till Lidköping och
flera städer vid Wenerns stränder. Hela
arealen uppgifves till 900 tunnl., deraf
490 åker, c:a 214 tunnl. vårdad skog,
åkerjorden består af bördig lermylla.
Utsädet är 52 tunnor höst- och 200 t:r
vårsäd. Taxeringsvärdet är 110,000 rdr
rmt. — Härledningen till gårdens namn
vill några författare finna uti namnet
Skofte, som en mäktig man i Norge
hette under konung Haralds tid, och
anses varit anförare i en af de strider
på denna ort mot Håkan Jarl och
West-götarne, som omnämnes under artikeln
Härened.
Äldste med visshet kände egare till
gården är riksrådet Nils Olofsson Winge,
som mistade lifvet 1529 för delaktighet
i Måns Bryntessons uppror. Dennes
dotter, Margaretha, gift med Bengt Slätte,
befallningsman på Elfsborg, nämnes
såsom egarinna till denna gård uti
skifte-brefvet mellan drottning Katharina
Stenbock och hennes syskon samt svågrar
den 16 Maj 1584. En Germund Pedersson,
gift med deras dotter, skref sig äfven
till Skofteby, sedan är ingen egare känd
före 1820, då gården tillhörde
öfverste-löjtn. D. von Essen. Egare 1863 var
grossh. i Göteborg, B. C. Hichens.
Skofthyttan samt Skaftorp i Nora
socken af Örebro län, hafva af ålder
utgjort ett skifteslag, men vid den år
1810 förrättade delningen, blefvo dessa,
särskilt uti jordeboken antecknade,
egendomar så utbrutna, atto de derefter ej
hafva något gemensamt. Åkerjorden, som
vid Skafthyttan består dels af lermylla,
men mer af sand, besvärad af syra,
innehåller 61 tunnl.; slåttern, som är
ganska svag, innehåller 15 tunnl.; men
skogsmarken, ovanligt växtlig samt med
ymnigt bete, innehåller 549 tunnland.
Skaftorp liar en i allmänhet mera
jämn och god lerjord, likväl saknas icke
heller här sandåkrar, ehuru i bättre läge;
den innehåller 82 tunnl., har bättre
gräs-flöden, dock till föga vidd, som med
backslåttern utgöra 30 tid; skogsmarken
är mer omskiftande, men ändock
öfvervägande god med ymnigt mulbete, och
innehåller 824 tunnl. Skofthyttan och
Skaftorp höra till Ringshytte hyttlag.
Från Skaftorp äro af ålder till Nora
stadsboer bortsålde 47 tid 7 kappl., till
större delen odlad jord, som ej kunna
till bylaget återvinnas, sedan de år 1811
blifvit till hemman roterade, samt nu
mera ordentligt skattlagda.
Åtskilliga jernmalmsanledningar finnas
på Skaftorps mark, äfvensom på deri till
staden försålda jorden, hvilka årligen
bearbetas och lemna en till blandning
ganska begärlig malm. Kalkstensbrott
finnes derjemte på Skofthyttans
skogsmark, men som bergarten, ehuru lemnande
en vacker kalk. är ganska hårdbränd,
och följaktligen kostsam att tillreda, så
har den ock föga blifvit begagnad.
Skog. Annex-socken till Nora pastorat,
är belägen uti Södra Ångermanlands
fögderi af Wester-Norrlands län, mellan
Nora och Bjärtrå, samt omfattar en
areal af 0,954 qvadratmil, hvaraf 0,or>2
äro vatten.
o
Socknen inskjuterliksom en kil till
An-germanelfven midtför Sandön och fördelas
af Skogs-, Löf- och Storsjön i flera delar.
Flera af socknens bergsträckningar
sammanhänga med fjellen, och göra dessa berg
vägen, som leder genom socknen, mycket
svår och backig. Mellan de branta
bergkullarne äro upptagna smärre åkerfält.
Jordmånen består mest af lera. Skog växer
till riklig skogsafverkning och spånad
förse, utom åkerbruket, inbyggarne med
deras bergning. Socknen, som år 1805
beboddes af 606 och 1863 af öfver 700
personer, innefattar 18IJ- mantal skatte,
taxerade till 444,900 rdr rmt, verk och
lägenheter voro dessutom åsatta ett
tax.-värde af 10,900 rdr rmt. -— På Herrskog
här i socknen bor provincial-läkaren; i
Fantskog finnes gästgifveri.
Kyrkan, belägen ’/2 mil från
moderkyrkan, är af sten, 36 alnar lång, 16
alnar bred. Är 1641 erhöll socknen
egen kapellan. I socknens fasta
folkskola undervisades 51 barn af en
examinerad lärare, medan 10 erhöllo
undervisning hemma. Skolan har af enskilda
donationer en årlig inkomst af 20 rdr
rmt. Inga fornminnen finnas. Socknens
största gård utgöres af 13l/o seland
Fantskog och 7 seland Herrskog, med
husbehofs såg. Sågar finnas vid Herrskog,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
