Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Skogsnäs.
Skokloster.
Skogsnäs. Ett mtl frälse-säteri uti
Linneryds socken af Konga härad och
Kronobergs län, beläget vid sjö, 3/8 mil
från kyrkan, som ligger 3l/2 mil från
Wexiö, uppgifves af Djurberg, år 1818,
haft försvarligt höbol, mycken skog;
taxeringsvärdet år 1863 var 24,000
rdr rmt.
Äldste kände egaren uppgifves vara
en öfverste-löjtn. Schmiedeberg, som i 13
år hölls fången i Sibirien, och derefter
dennes måg, kyrkoherden Sam. Agrell,
länder hvars tid här föddes orientalisten
C. M. Agrell; enl. Anreps Adelns
Ättartaflor hade ingen af bröderna
Schmiedeberg någon dotter, som var gift med
Agrell; men en Lars Bolin, som skänkt
predikstolen till kyrkan, nämnes ock
såsom egare. För närvarande eges
Skogsnäs af en Peter Johannesson.
Skokloster eller Sko. Socken, från
äldre tider benämnd Skoug eller
Skog-boland, det sednare ännu i förra
århundradet, är belägen uti Håbo härad af
Uppsala län, 7 mil sjöväg, 6V2
landväg från Stockholm, 2 mil sjöväg
och 2l/2 mil landväg trån Uppsala;*)
omgifves på tvenne sidor af de smärre
leder af Mälaren, som benämnas Gåran,
Oxen, Ekolen och Skofjärden, samt
förenas endast med den större halfö, hvaraf
Håbo och Bro härader består, genom
den landtunga, som sammanbinder
Äg-geby (Häggeby) socken med Skolandet.
Arealen uppgifves till:
Gårdstomter .... 150 qv.ref.
Trädgårdar..........90 »
Åker..............7,057 »
Äng.......2,131 »
Skogsmark..........19,764 »
Sjöar och vattendrag) -moaq
af Mälaren 14,257 j ’ *
Summa 44,081 qv.ref.
Uti en i Kongl, landtraäterikontoret
förvarad sockenbeskrifning uppgifves
arealen till 5,350 geom. tid. Med undantag
af en större dalsträckning, som innefattar
den hufvudsakliga åker- och ängsmarken,
är marken vågformig, och de spridda
kullarne i och utom denna dal befinnas
öfverströdda med sten af olika storlek,
meu merändels gömda af löf- eller barr-
*) 1 ecklesiastikmatr. uppgifves oriktigt 47g mil.
träd, hvarigenom anblicken af det hela
är ganska behaglig. Den egentliga
skogsmarken, hvilken med få undantag är
jemn och bergfri i norra delen, är
deremot i den södra och vestra mycket
kuperad. »Här och der» — skrifver R.
Dybeck — »ses i en täck kersbärs- eller
plommonlund en ringa backstuga, midt
i en liten mager åkerfläck, vanligen
omringad af en väl lagd stenhägnad eller
odlingsborg. Den ofta nog grofva sten,
hvaraf de bestå, är bruten ur den mark,
sora de omgifva, och hvilken Skogkarlen
med svett och möda gjort beboelig och
fruktbar.» Rådande jordmånen är ler- och
sandmylla på ler- eller sandgrund. Är
1848 ansågos ännu 1,000 tid med
jemn-förelsevis ringa kostnad kunna upptagas
till både åker och äng.
Källor med förträffligt dricksvatten
finnas på flera ställen, hvaribland den på
hemmanet Lugnet torde förtjena
företrädet. Håbergs källas vatten har ännu
icke i allmogens tro förlorat sin helande
förmåga, förutsatt likvisst, att vattnet
begagnas Walborgsmessonatten. Socknen
består af 19V8 förrn, mantal från 40l/8
oförm., hvaraf 1 mtl krono, 12l/2 frälse,
55/8 fr.-säteri, samt 43 torplägenheter,
upptagande af förut uppgifna areal 3,934
qvadratref, hvaraf 1,453 åker, som utgör
en samfällighet för alla inom socknen
befintliga hemman. Den indelade
skogsmarken upptager 12,122 qv.ref.
Taxeringsvärdet 1862 upptogs till 363,300
rdr rmt, hvaraf 5,800 rdr för annan än
jordbruksfastighet. Folkmängden, sora år
1810 var 490, år 1840: 473, uppgifves
1862 till 492, hvaraf 241 skattskrifna,
alltså nästan utan någon förändring på
ett halft sekel. Folket berömmes väl
för sin arbetsflit, och pastor Dryzenius
skrifver, »huru mycket det kostat dem
att upprödja det steniga landet, kan man
se af sjelfva naturen»; men utom hvad
ett och annat torp *) beträffar, hörer
belägenheten i öfrigt icke till de
oländi-gare i vårt land. Redan under den tid,
då klostret här florerade, lära välmåga
*) T. ex. det på sista tiden af torparen
Uppström uppbrutna Trädgårdstorp; Uppström
dog väl tidigare af överansträngningar; men
hans gerningar lefva och visa hvad en fattig
arbetare med nit och flit kan utan penningar
åstadkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
