Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skokloster.
Skonunarlivttau. 177
gevär, till antalet nära 700 st., utom en
mängd andra vapen. Braheska och
Bjcl-keska rnstkammaren, jemväl upptagande
tre rum. Kauslirummet. Mathematiska
rummet. Sedan komma
Biblioteksrummen, sex till antalet, innehållande en
boksamling af 20 till 30,000 volymer
samt en mängd manuskripter från Tyska
30-åriga kriget.
Här visas äfven den, värja, som
nyttjades af general-major, grefve Abr. Brahe
vid Tönningen, den atlaströja Nils Brahe
bar, då han sårades vid Lützen, m. m.
Endast slottet med samlingarna är
fideikommiss för äldste grefve Brahe och
icke jordegendomen; om ätten skulle
utslockna, blifver det statens egendom.
Skokloster eller Skor/kloster, möjligen
så kalladt af den timmerskog, som fordom
betäckte hela den vackra landtungan,
som framskjuter i Mälaren i segelleden
mellan Uppsala och Stockholm, tros
hafva varit beläget norr om den s. k.
Flasta mur, som skall vara en
qvarlefva af socknens äldsta kyrka.
Byggnaden, som varit a/ idel gråsten, har,
jemte en tillbyggnad med östra gafveln,
hållit i längd 40 alnar samt i bredd
16 alnar.
Enligt traditionen skall ett kloster
icke långt efter kristendomens införande
funnits här, och Ohrnhjelm talar i IV
Bok, VII kap., af sin historia om en
»Foemina nobilis sanctimonialis
Mona-sterii Scogensis», som skall hafva lefvat
omkring år 1169. Erkebiskop Spegel
instämmer äfven deruti, då han anför,
att erkebiskop Staffan (som dog 1185)
bidrog till Julita klosters uppbyggande,
och »genom det tillfället förenade han Geve
och hans moder, benämnd Frudoter, som
var nunna i Skokloster.» Om så varit,
torde äfven den sägen ega grund, att
under Esternas härjningar omkring
Mälaren år 1187 också Skokloster blifvit
brändt. Historieskrifvarne stämma
imellertid öfverens deruti, att Folkungen Långe
Knut, eller Knut hin långe, kon. Erik
hin Läspes svåger, år 1220 här byggde
ett kloster »något stycke ifrån
sjöstranden.» Detta klosters första invånare voro
tvenne munkar af Dominikaner-orden, vid
namn Simeon och Nicolaus, hvilka
genom erkebiskop Valerii bemedling
hit-kommit från Rom år 1219 och vistats i
vi.
Sigtuna; men efter hans död år 1220,
då Olof Basatömer emottog
biskopsvärdigheten, tillät han dem icke att stadna qvar,
hvarföre de flyttade till Skokloster. —
Likväl lära de redan år 1222 begifvit
sig härifrån till sina ordensbröder i Lund,
och klostret blef öde till 1225, då det
förvandlades till hemvist för nunnor af
Cistercienser-orden; —dessas antal ökades
år 1236 med systrarna från Bvarums
förstörda kloster i Östergötland; men
besittningen af deras nya lugna tillflyktsort
blef icke längre än till år 1297, då en
härjande eldsvåda förstörde den. Efter
tre år fingo de husvilla likväl ett nytt
hem, som den gudfruktige och ädle
Upplands-lagmannen Birger Persson till
Finstad, S:t Britas fader, låtit uppföra.
Det nya klostret invigdes den 28 Aug.
1300, liksom kyrkan, åt Jungfru Maria
och Johannes Döparen, och en abbedissa
samt tolf »renlifves jungfrur» inflyttade
deruti. Ar 1502 ödelades åter klostret
jemte en del af kyrkan af en vådeld;
men genom de rika gåfvor, som
tillfallit klostret, blef det snart åter
istånd-satt. Till dess betydliga förmögenhet
kan man sluta af doctor Rhyzelii
lemnade uppgift på jordegendomar, vunna
genom testamenten. Men alla dessa
förlorades genom Rikets Ständers beslut under
riksdagen, som börjades d. 20 Juni 1527.
och erhöllo de derefter endast af gunst och
nåd nödtorftigt uppehälle, med vilkor att
uteslutande egna sig åt barnundervisning
och nyttiga handarbetens förfärdigande.
Att nunnorna ej lemnades helt utan skydd,
visar sig af ett Erik X1V:S bref af d. 27
Febr. 1566 och kon. Johan IILs
confir-mationsbref, dat. d. 12 Dec. 1568. Ar
1590 afled här den sista nunnan. Enligt
Celsius skall både den första och sista
abbedissan hetat Benedicta och den förra
lefvat år 1254, den sednare 1540. Bland
sista nunnorna må nämnas Ollegerd, den
halshuggne Joachim Brahes dotter;
hennes slägt besitter den jord, som döljer
klosterjungfruns glömda stoft.
Skomakaregrufvan i Forsmarks
socken af Stockholms län, hade 1863 lemnat
25,600 centner jernmalm.
Skommarhyttan. Masugn uti
Thors-åkers socken af Gestriklands fögderi och
Gefleborgs län, belägen 3/4 mil från
Gam-melstille bruk,hvartill den hörer, är, sedan
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
