Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skredsvik.
Skrodsvik.
181
och Högås, innefattande 103% mantal,
bebodda 1860 af 5,439 personer. —
Pastoratet, upptagande midten af Lane
härad i Göteborgs och Bohus län, eller
sjelfva roten af den stora halfö, hvars
spets numer uteslutande tillegnat sig det
i äldre tider för hela denna halfö
gemensamma namnet: Bokenäset, omgifves på
två sidor af vatten, nämligen i vester af
Gullmaren och i söder af Byfjorden samt
dess fortsättning af Hafstensfjord, hvilken
här bildar en mindre vik, Svälteküe.
Bland de höga bergen, som bryta sig
i djupa dalgångar, till större delen
skogbevuxna, utmärka sig för sin höjd särdeles
Smörhdlen och Skredsåsen. Det förra,
som är ett af länets högsta och tillika
vackraste berg, tjenar sjöfarande i Kattegat
till rättelse; se om detta berg vidare
art. Cederslund. Insjöar finnas få och
af obetydlig storlek. Enda näringen är
jordbruk, om man förbiser den obetydliga
inkomst några bönder i Skredsviks och
Högås socknar kunna bereda sig genom
afyttring af ved, som landvägen forslas
till Uddevalla. Jorden är i allmänhet
bördig. — Skredsvik, fordom Skriksvik
och någon gång Seirksvik, omfattar en
areal af 0,723 qvadratmil land, fördelade
på 44% mtl, hvaraf 38% skatte, 3%
krono, 2% frälse, bebodda 1862 af
2,420 personer. Taxeringsvärdet 1862
var 931,200 rdr rmt, hvaraf 1,000 rdr
för annan än jordbruksfastighet.
Bevillningen efter II och III art. var 1862:
355 rdr rmt. — Den del af socknen,
soin går upp till Dalsland, består af
ett stelt fjell; men det öfriga är
skogs-och bergsbygd, öfverallt erbjudande de
mest pittoreska vuef. Ifrån äldre tider
har Skredsvik indelats uti Socknen
Ofvan-skogs och Socknen Utanskogs, den förra
innefattande trakten vester om, och den
sednare trakten öster om kyrkan.
Öfverhufvud beräknas 70 tid åker och
ängsmark på hvarje hemman. Rådande
jordmånen är lera och lermylla; någon
svartmylla och dyjord förekomma ock,
men högst obetydligt sand. Skog af
barr- och löfträd växer till husbehof;
men högst få hemman hafva till afsalu.
Parker af bokträd växa omkring
Gullmarsberg. Rik tillgång på bränntorf
finnes vid gårdarna Kallsås och
Svens-landa. Vid Bua och andra ställen träflfas
stora samlingar af fossila snäckskal och
andra hafslemningar. Folkmängden, förut
uppgifven, har på 50 år nära fördubblats.
Kyrkan, belägen 2% mil från
Uddevalla, är helt ny; den gamla vittnade om
den högsta ålder och bestod af ett
fyrkantigt skepp med ett mindre dylikt
chor, förenade genom ett hvalf, belysta
af endast hvart sitt fönster på södra
sidan. Invändigt var kyrkan öfverfylld
med läktare, den ena öfver den andra.
Altartaflan prvdes af väl utfördt
sculptur-arbete. Uti kyrkan förvaras en söndrig
%J O
dopfunt, 1 aln 14 tum hög, skålens
diameter är 1 aln 3 tum; af här
förvarade helgonabilder är den ena,
föreställande S:t Halfvard, som blef nedsänkt
i sjön med en qvarnsten bunden vid
halsen, af intresse. Förste pastorn, som
nämnes, är Olaus Torgersson, år 1609.
Barnundervisningen bestrides uti en fast
och en flyttbar folkskola samt en flyttbar
småbarnsskola af två examinerade och
en oexaminerad lärare. Skolbarnens antal
uppgick 1862 till 391 barn, deraf 103
undervisades i hemmet. Till skolan
hörer ett planteringsland af 8,750
qv.-alnars yta. — Ett större jordskred egde,
enligt meddelande till Bohusläns tidning,
rum å hemmanet Gunnarbys egor i
Skredsviks socken den 26 November
1864, i det ett stycke åker och
betesmark, omkring 350 steg i omkrets,
beläget mellan en bergsluttning och en
liten bäck, sjönk 20 cà 25 fot lodrätt
ned och utgöt sig flera hundrade alnar
utefter bäckens dalsänkning. —
Tilldragelsen är anmärkningsvärd derför, att
endast 50 steg derifrån ligger den
numera odlade sänkningen efter ett år
1724 inträffadt dylikt jordras. — Af
fornminnen finnas lemningar etter ett
dyrhus, hedniska begrafningsplatser. En
klyfta i Smörkullen kallas Tjufhålet,
hvarom hänvisas till art. Cederslund. Nära
Gullmarsbergs sätesgård skall en
befästning med namnet Dyngeslott funnits i
hednatiden. Äfven Borrås vid
Gäst-gifvareberg skall varit befästadt. Af
märkvärdiga män, som vistats uti socknen,
må nämnas Simon af Seirksvik eller
Skrikvik, hvilken omtalas såsom en på
sin tid mäktig och rik höfding. Han
var en af konung Sverres och
Birke-benernas häftigaste motståndare, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
