Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 Skultuna.
Skum ni eslöf.
omkr. 1,551 individer på 497/lß oförm.,
eller 48:{/lfi förrn, hemman, af hvilka
295/i6 voro skatte, 11 krono och 77/8
frälse. — På 1300-talet nämnes
Skulp-tuna, tillika med namn på en eller annan
kyrkoherde derstädes; kaplaner äro kända
sedan 1593. Den gamla kyrkan,
sannolikt en bland de äldsta i landet, byggd
af gråsten samt både utan och innan
under takfoten sammanhållen med
jern-band, måste 1771 och 1772 lemna rum
för en ny, som har ett grafchor,
uppfördt på bekostnad af en Adlervald till
Skultuna bruk. Bland den gamla
kyrkans prydnader nämner Grau »en stor
Jerosolvmiranisk ljuskrona med 7 armar
ofvanpå sig», en vacker altartafla, 5
ljuskronor och ett bibliothek.
Barnundervisningen bestrides uti en fast folk- och
en fast och två flyttbara småbarnsskolor af
två lärare och två lärarinnor. Af
skolbarnens antal 235 undervisas 74 hemma.
Bland fornminnen nämnes en runsten vid
Berga; lemningar af en skans finnas på
Kampberget, l/<1 mil n. v. från kyrkan,
måhända begagnad under striderna
mellan Carl Knutsson och Erik Puke. I
Toftberget, i närheten af Toftsjön, skall
en genom Digerdöden ödelagd
silfvergrufva hafva varit bearbetad, förnyade
försök med denna grufva åren 1737 och
1738 måste öfvergifvas. — Bland gårdar
och verk märkas ÅL •esta, nära Svartån, —
Forssby,■ — Frövi, vid sjön af s. n.;
re-duceradt 1683 från slägten Horn samt
anslaget till öfv.-boställe. — Skultuna bruk
(se nedan) m. fl. Prestgården består af 1
mtl. l/2 Bergboda är kom min.boställe.
Skultuna. Messing»- och
stångjerns-bruk i ofvannämnda socken, V4 mil från
kyrkan, vid Svartån, med tillhörande 3/4
mantal skatte i Skultuna by samt 25
underlydande hemman inom socknen,
pågverk och tegelbruk. Vid
messings-bruket tillverkades 1862: 2,443 centner
messing. Bruket anlades år 1611 af
Vallonen Marcus Kock på kronans
bekostnad, hvarföre också arrende deraf
erlades till kronan; efter honom
innehades det af Arendt Toppenheisen,
hvilken förut anlagt ett messingsbruk vid
Wellinge i Salems socken. Bruket
råkade sedan i vanhäfd, men iståndsattes
åter af Wilhelm Nackens, som med sina
intressenter utvidgade det på flera sätt
och åren 1634 och 1637 undfick kongl.!
privilegium på flera vid detsamma gjorda |
inrättningar. Efter Nackens död skänk-1
tes bruket af drottning Christina till]
Hans Ludvig Schiutz (1645), men
återtogs af kronan och lemnades mot vissa
vilkor att för hennes räkning förvaltas
o "
af enskilda. Ar 1714 såldes det till en
Mathiesen, från hvars arfvingar det
öfvergick till den från Marcus Kock
härstammande Cronströmska slägten och derifrån
till Adlervald, som ansenligt förbättrade £i
detsamma. Under hans tid byggdes i
början af 1800-talet af bergmästaren Joh.
Beronius bruksdammar och vattensumpar
af huggen sten, arbetet var på sin tid
ett af de ovanligare i landet. Efter
Adlervalds död kom Skultuna bruk till
ett bolag, men disponerades af den
ryktbare C. W. Hammarsköld, hvilken gällde
som en af länets driftigaste landtbrukare
och mest betydande spannmålshandlande,
men slutligen gjorde ett fiasco, som väckte
största uppseende och föranledde mångas
ruin. Sedan dess har bruket fortgått
och lemnat vida större afkastning än
förut. Bland under detsamma lydande
gårdar märkas 1 mtl fr.-säteri
[lägervallen, 3/8 mtl Bovalien, 1 mtl skatte
Sör-Nackeby, 2’/2 mtl frälse Berga m. fl.
Westmanland—Dala-jernbana går öfver
brukets egor. — På Skultuna föddes år
1785 skaldinnan Euphrosyne Julia
Christina Almgren, gift Nyberg, som,
uppfostrad på brukspatron C. J. Adlervalds
bekostnad afled vid Skultuna, der hon som
enka bebodde en täck och den älskliga
sånggudinnan värdig bostad. En små
barnsskola inrättades vid bruket på
1630 talet.
Skummeslöf. Annex-socken till
Ka-rups pastorat, är belägen uti Höks härad
af Halmstads län, ll/4 mil från Laholm,
3/4 mil från Båstad och innefattar,
såsom gränsande till hafvet, ett slätt, kält
och för alla vindar blottstäldt område.
Jordmånen är till någon del lerblandad
mylla; men mylla på sandstensbotten
intager likväl här största delen. På
utmar-kerna lider socknen af flygsand, som
uppdämt de tvenne härigenom fordom
flytande vattendragen Stensån och
Bred-husån, samt gifvit dem efter denna
uppdämning förändrade lopp. God tillgång
finnes på sjötång till gödsel. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
