Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 Skurnp.
Skuttunge.
liga utsigter öfver den rika bygden, de
begrätr^s åt nordvest af Heckeberga,
Hofgårds och Näsbyholms bokskogar, åt
söder öfverskådas en stor sträcka af
Östersjön, åt öster utgöres synkretsen af bördiga
höjder, åt n. o. möter en utgrening af södra
åsen, sorn till betydlig del lifvas af
llyss-gårds vackra bokskog.
Barnundervisningen bestrides uti 2 fasta folkskolor, s. k.
Macleanska och torpareskolan, 3 fasta
småbarnsskolor, der under året 1862 två
examinerade och två oexaminerade lärare
samt en lärarinna undervisade 312 barn,
medan 9 undervisades i hemmet. Till
skolan hörer ett planteringsland af 3,100
qvadratalnars ytvidd.
Fornminnen. Nära allmänna
landsvägen och jemte Näsbyholms sjö ligger
Stjerneholms ruin, som intager största
delen af en rymlig, fyrkantig borgplats,
omgifven af breda och djupa grafvar.
Mellan en smal glasin jemte stranden
och borgplatsen märkas lemningar efter
pålar till en vindbro. Stjerneholm
ödelades före 1624 och förmodas vara
uppfördt af riksrådet Mogens Gyllenstjerna.
Ruinerna finnas närmare beskrifna uti
»Konstanteckningar under en resa till
Bornholm 1857» af C. G. Brunius,
äfvensom under art. Stjerneholm. För 100 år
sedan har här funnits, l/8 mil från nämnda
ställe, nära Skurups urgamla kyrka,
lemningar efter ett herresäse, hvaraf
Hemming Meinstrup omkring 1450 och
riddaren Oluff Jeppson 1506 voro egare.
Det raserades af Mauritz Sparre, som
uppförde i dess ställe Svaneholm. leke
långt härifråu ligger en stor och ganska
hög backe, Hyltaskogsbacken kallad,
hvarifrån man kan se icke mindre än 15
kyrkor, 10 herregårdar och 20
väder-qvarnar. I denna backe höres vid vissa
tider, isynnerhet vintertiden under stark
frost, ett underjordiskt buller och dån.
Isynnerhet starkt hördes det under 1855
och 56 års vintrar.
Största godset utgöres af Svaneholms
säteri med underl., tax. till 494,300 rdr.
— Hemmansdelar i Hylteberga,
Sand-åckra, Flodberg, Stora och Lilla
Nelle-vad, Jägarehus, Murarehus, S:a och Lia
Ugglesjö, Bockenhus, egas af ryttm. Kurck
på Rynge. — Insockne frälse-hemmanen
Ugglinge och Stjerneholm lyda under
Näsbyholm. — 1 mtl prestgård i Skurups
bv är förändradt från krono till ins.
c
frälse, enligt Kammarkollegii bref af d.
4 Juli 1785. — Adress: Ystad.
Skutskär. Lastageplats vid
Bottniska viken uti Elfkarleby socken af
Uppsala län, hvaröfver Söderfors och
Elf-karleöns brukstillverkningar exporteras.
Skuttunge. Socken uti Bälinge härad
af Uppsala län, 1% mil från Uppsala,
mellan Bälinge is.s.o., Harbo af
Westman-land och sjön Teranaren i vester och norr,
Björklinge i nordost, omfattar 0,72i
qvadratmil, hvaraf 0,037 äro vatten.
Sydöstra delen kring kyrkan och mot
Wils-åkers- och Björklinge-ån, som länge utgör
nordostlig gräns, utgör en skoglös slätt
med spridda bergkullar och
hufvudsakligen lerhaltig jordmån; vestra hälften
är en sänk skogsmark kring källorna till
nämnda å, och till ett af Harbo-åns
tillflöden; hit sträckte sig ock den fordna
häradsallmänningen, äfvensom större delen
af de s. k. Bälinge mossar, utgörande
omkring 1,740 tid, i sednare tiden gjorda
odlingsbara. Hufvudnäringen är
åkerbruk, hvartill ännu kommer något
skogsbruk. Vid Brunby finnes en fordom
bearbetad silfvermalmsanledning och vid
(Jfverbo, längst i vester, har funnits
masugn, anlagd 1730. Socknen, som år
1805 beboddes af 1,138 och 1862 af
1,048 personer, hvaraf 545 voro
skatt-fria, består af 25V32 mtl skatte, ll|J
krono, 257/8 frälse, tills. 62£§ mtl, tax.
till 600,890 rdr rmt, hvartill kommer
36,510 rdr för annan än
jordbruksfastighet; i bevillning efter II och III art.
erlades 357 rdr, hvaraf 40 rdr för
inkomst. — 21 man gemenskap af indelta
armeen underhållas af socknens
roterings-skyldiga hemman.
Skutunge förekommer år 1314 såsom
hörande till prov. Belling. Kyrkoherdar
eller såsom det vill synas, vikarier för
archidiaconus i Uppsala nämnas från
1300-talet. Kaplaner förekomma före midten af
1600-talet. Sedan reformationen utgör
socknen ett konsistorielt pastorat nu af
2:dra klassen, hörande till Ulleråkers
kontrakt af Uppsala stift. Kyrkan, af
gråsten, är gammal och försedd med
torn 1801—3. Barnundervisningen
bestrides uti en fast folkskola och en fast
småbarnsskola af en examinerad och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
