Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Skåne.
Skånella.
Öds ladugård, vid Bonderum och
Lindhamn; jenimalm förekommer på säteriet
Agerups egor i Norra Rörums socken af
Frosta härad. På 1600-talet funnos ock
jernverk vid Orkeljunga, vid Uglerup och
flerstädes; silfver och blv ha hemtats ur
7
Gislöfs grufvor. I Skåne finnas äfven
Sveriges enda stenkolsflötser. Det utgör
Sveriges tätast bebyggda landsdel,
inrymmande inom sina gränser i det
närmaste 1/8 af rikets hela folkmängd,
uppgående den 31 December 1863 till
516,219 inbyggare, hvaraf 57,980 i
städerna; sedan år 1754 har folkstocken
ökats med öfver 300,000. Dess jord
räknas för den bördigaste och rikaste;
odlad jord upptager 783,062 tid, naturlig
äng 259,127 tid; taxerade
fastighetsvärdet uppgår till öfver 1/6 af hela rikets;
ibland sina tio städer räknar det Malmö,
som täflar om tredje platsen i riket i
afsende på folkmängdens numerär, samt
öfverträffas endast af hufvudstaden och
Göteborg i utsträckningen af kommersiel
och industriel rörelse; här finnes det
ena af rikets universiteter och den tredje
af landets öfverdomstolar.
Intet landskap i riket har så många
herregårdar och gods som detta; många
ställen hafva utomordentligt skön natur.
Den nyligen fulländade södra stambanan
och Skånska jordbruksbanken gifva
anledningar att hoppas stora förmåner för
provinsen; den indelas i Norra och Södra
Skåne, eller Christianstads och Malmöhus
län, till hvilka artiklar hänvisas; vi vilja
här endast i historiskt afseende i korthet
nämna något om detta landskaps öden.
Skåne, som först är kändt under namnet
Sea ney, Schan-ön, af phoeniciernas schani,
hvilket betyder ljus färg, eller enligt
andra af Skana (skepp) och ey (öga),
var fordom ett sjelfständigt rike med
egna konungar, egen lag och folkstam,
af några ansedd för att vara en
kolonisation från Götaland, hvilket dock
motsäges af de celtiska jordfynden, som ej
finnas i Götaland, och bland hvilka
äfven åkerbruksredskap förekomma. Sagan
nämner om tvänne konungar Hake och
Sölve; men med historisk visshet är
ingen känd förr än Gudröd, Ingiald
111-rådas måg. Sedermera är ovisst,
huruvida under konung Edmund provinsen
afträddes till Danmark, eller om blott
en närmare gränsreglering skedde rikwia
emellan; af Erik Wäderhatt skola Skåne,
Halland och Bleking blifvit förenade
med Sverige, men återställda till
Danmark under Olof Skötkonung. Fyra
hundra år sednare eller 1322 löstes Skåne
| af konung Magnus från grefvarne af
Holstein för 34,000 köln. mark. Ar
1368 skola Hanseaterna hafva tillskansat
sig sina första friheter i Skåne och
erhöllo 1370 provinsen i pant på 15 år,
hvarefter den skulle återfalla till
Danmark. Provinsen förblef ock under detta
rikes välde ända tills den genom freden i
Roeskilde, 1658, förenades med Sverige.
För öfrigt hänvisas i afseende på de
strider, för hvilka provinsen varit utsatt, till
artiklarne Stora Hammar, S:t Ibh, Dalby,
Lund, Landskrona, Heckeberga, Klågerup,
Lindholmen, Markie, Mjölkalånga,
Nöbbe-löfs socken i Torna och Onsjö härader,
Qvidinge, Qvärlöf, Råå, Wittsjö by,
Torrsebro. — Landskapet indelas i 11 domsagor,
23 tingslag och härader samt 9 fögderier,
397 socknar (af Djurberg uppgifvas 420)
och innehåller 6,852 förmedl. mtl efter
Hahr, 7,464 efter Ritters Geogr. Lexikon,
7,057 efter Hammars statistik och 7,063
efter landshöfdinge-embetets
femårs-be-rättelse, skiftade i 35,175
brukningsdelar, hvartill kommer städernas
jordareal, motsvarande 142 mtl. Dessutom
finnas öfver 11,700 jordtorp, 2,050
backstugor, 3,570 andra lägenheter. Skåne
förer titel af hertigdöme, och dess vapen
är ett Griphufvud, hvaröfver finnes en
gyllene krona i silfverfält.
Skånella. Socken uti Seminghundra
härad af Stockholms län, är belägen 3V4
mil från hufvudstaden, 33/4 mil från
Uppsala, mellan Wallentuna och
Hammarby i söder, sjön Fysingen samt
Norrsunda och Husby socknar i vester,
Lunda i norr, Markim i öster; arealen
uppgifves af Hahr till 0,499 qvadratmil,
hvaraf 0,os7 vatten, men till 0,325 af
Tham. Inemot sjön Fysingen, åt hvilken
landet har ett sluttande läge, är sidländ
bygd; men vid norra och södra
gränserna finnes bergkullig skogsmark, och
vid den vestra går Långåsen fram från
norr till söder. Rådande jordmånen är
lera, vesterut sandblandad. Jemte
åkerbruk såsom hufvudnäring, idkas
ängsbruk och något fiske. Socknen, sora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
