Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
200
Skällvik.
Skällvik.
den största i häradet, har sitt ursprung
ur Nätsjön, flyter igenom en del af
s’oeknen, går förbi Himbleberget, vid
hvars fot lion vid ett icke obetydligt fall
drifver flera små qvarnar, tillhöriga denna
och Rolfstorps socknar. Socknen
beboddes år 1805 af 592, och 1862 af
öfver 1,000 personer på 186 hushåll.
Socknens fastigh.värde 1863 var 358,000
rdr rmt. Kyrkan af sten och tegeltäckt,
40 alnar lång, 16 bred, är belägen 3/5
mil från moderkyrkan i Skällinge by,
nära Skällingesjön, som saknar aflopp
och har det icke obetydliga djupet af
24 famnar Gemensamt med Nösslinge
socken erhöllo under året 1862: 82 barn
undervisning uti en fast och två
flyttbara folkskolor af två examinerade lärare,
medan 40 undervisades i hemmet och
87 saknade ali undervisning. Till skolan
hörer ett planteringsland af 2,000 alnar.
— Märkvärdigaste fornlemningen består
af en 9 alnar hög sten, upprest midt på
Kjölerydhed; att sluta af de många olika
berättelser om anledningen till densamma,
synes den antyda en tvekampsplats. Om
hedens sednare historiska minne får
hänvisas till art. Kjölerydshed.
Gårdar och verk: Boställen äro M 2
Bosarp, 1 mtl, häradsskrifvarens; V4 mtl
Skällinge, pastors stom; !/4 ibm
klockaregård. 25/i2 ratl f1’- Kullparp är
be-bygdt för ståndspersoner, till gården hörer
qvarn med 3 par stenar. 5/6 mtl frälse
Mäshult; 1/4 Gällarp; 2/3 mtl Släne.
Qvarnar finnas vidare på Annestorp>s och
Skällinge egor, förutom 17
husbehofs-qvarnar. — Adress: Warberg.
Skällvik. Regalt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Hammarkinds
kontrakt af Linköpings stift, utgöres af
Skällvik, modersocken, med S:t Annæ kapell,
innefattande l,65i qvadratmil land, med
1163/8 mtl (114y4 mtl efter
ecklesiastikmatrikeln år 1861). Pastoratet, som
består af en ansenlig skärgård med en
mängd öar och holmar, beboddes 1860
af 3,700 inbyggare.
Skällviks socken är belägen uti
Hammarkinds härad af Linköpings län, 51/,,
mil från staden Linköping, 3 mil från
Norrköping, IV2 mil från Söderköping,
utmed Slätbaken i n. o. och andra
Saltsjöns fjärdar samt S:t Annæ kapellsocken
i öster, men i något spridda delar och
i olika utsträckning efter kyrklig och
civil beräkning; sedan 1845 räknas dock
alla hemman i sockendelarna, som
inskjuta mellan Herreborum och
Gropvikarna till S:t Annæ, deremot hör ännu
till Skällvik en mindre del sydvest om
Börrums kyrka, innesluten på flera sidor
af Ringarurns socken. Hela arealen
beräknas till 0,509 qvadratmil, hvaraf 0,o4i
äro vatten, utom andelarne af Saltsjön.
Strandbygderna omvexla med bergkullar,
dalar och öppnare slätter, skogsmarker
af ofta ej ringa omfång samt kärr; inåt
landet tager berg- och skogsmark mer
öfverhanden, särdeles utmed hela vestra
gränsen, som består af en tämligen
sammanhängande och hög ås, och bortom
Börrum, der Hammarsklint och andra
höjder ligga. Blott små bäckar
genomskära dalgångarna. Tuneld nämner en
insjö här, Träsken, som nu mer lär vara
till större delen igengrundad. — Rådande
jordmånen äro styflera, s. k. björklera och
dungjord; äng finnes tillräcklig,
betesmark vidsträckt, men mager; skog växer
till husbehof. I denna socken skola,
enligt uppgift i tidningarne, trenne elgar
hafva visat sig i Mars månad 1863.
Socknen, som år 1810 beboddes af 1,115
och 1863 af öfver 1,480 inbyggare på
349 hushåll (1,499 år 1862 efter pastors
uppgift), innefattar 2072 mtl skatte, 2
mtl krono, 225/8 mtl frälse. Ali fast
egendom var i 1863 års bevillning åsätt
ett värde af 1,207,283 rdr rmt, hvaraf
31,453 rdr för annan än
jordbruksfastighet. Bevillningsafgiften efter II och
III art. erlades med 773 rdr. Socknen
underhåller 10 båtsmän. Hufvudnäring
är åkerbruk med boskapsskötsel och
någon bränvinsbränning; på 1740-talet
upptogos grufvor på Nartorps och
Korsviks egor, de förra kallades Ormtorps
efter masugnen, som uppfördes på
Ormtorps egor; år 1724 upptogs på
Stegeborgs södra ladugårds egor en
blyverks-grufva och hytta, uppförd på Yxeltorps
egor; äfven på Hammarstorps, Tångelöts
och Herreborums egor ha
jernmalms-grufvor varit upptagna; men alla ha
blifvit ödelagda; på en sednare tid äro
dock Nartorps grufvor åter upptagna af
ett bolag och med fördel drifna ; under
året 1861 brötos derur 100,000 centn.
jernmalm. Vid kusterna idkas fiske. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
