Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
Slaka.
Slaka.
tionen 1683 indrogs det åter till säteri.
För år 1818 uppgifves gården, som
lyder under Skultuna bruk, hafva
tillräckligt höbol och ymnig skog;
manbyggnaden var utaf trä och hörde dertill
en trädgård.
Slaka. Socken uti Linköpings län,
Hanekinds och Walkebo härader, ligger
mellan Kärna i n. v., S:t Lars i n. o.
och öster, Skeda i söder och sydost,
Nykil och Wikingstad i vester, % mil
s. v. från Linköping, 3 mil från Skenninge
samt omfattar med 1 mils längd och %
mils bredd 0,286 qvadratmil land, hvaraf
efter Hahrs stat. tabeller 0,146 qv.-mil
med 237/8 mtl, deraf 10% skatte, 3%
krono, 9% frälse, höra till Hanekinds
härad och 0,uo qvadratmil land med
17% mtl, deraf 12 mtl skatte, 5% mtl
frälse, med 474 inbyggare, höra till
Walkebo, men efter Tham höra hit blott
0,io3 qvadratmil. Gränsen mellan båda
häraderna utgöres mestadels af en liten
å, som kommer från Skeda, och går åt
norr till Kärna, der den gör fall vid
Åby. Öster om ån är slättland intill en
styckevis skogig ås, som stiger högst
söder om kyrkan, i fordna allmänningen
Åsdymlingen; kullar omvexla med slätter
och sidlända sänkningar kring två grenar
af Tinneröbäcken, som kommer i öster
in från S:t Lars och Skeda. Inom Walkebo
härad är äfven slätt med omvexlande
åkerfält och temligen jemna, här och
der kulliga skogsmarker. Rådande
jordmånen är sandblandad lera, närmast
kyrkan består den af sand. Socknen beboddes
år 1810 af 1,055 och 1863 af 1,614
personer, hvaraf 1,073 inom Hanekinds
härad. Nästan enda näringen är
åkerbruk med boskapsskötsel och
bränvinsbränning; äng, bete och skog nästan
öfverallt ringa. På egendomen Haddorp
har länets hushållningssällskap inrättat
landtbrukskola. Ali fast egendom var i
1863 års bevillning åsätt ett värde af
1,164,460 rdr, hvaraf 19,360 rdr för
annan än jordbruksfastighet.
Slaka synes förekomma 1251 såsom
skänkt af Erik Läspes fromma
enkedrottning Katharina till Gudhems kloster; år
1247 anslogs tionden af socknen till ett
kanonikat, 1325 nämnes den såsom
præ-bende för kaniker vid domkyrkan; från
1545 förenades det af Gustaf I med
Linköpings regala pastorat, hvilken
förening fortfor till 1629, då Slaka blef
lektorspræbende och varit det alltjemt
tills d. 20 Mars 1858, då det blef
förklaradt för regalt pastorat. Kyrkan,
belägen på en hög sandbacke utmed
allmänna landsvägen från Linköping till
Wimmerby, skall vara förbättrad 1335,
hvälfd 1470, utvidgad 1689, ombyggd
1781 med bibehållande af torn från 1746
och uppkallad efter prinsessan Sophia
Albertina; har orgelverk från 1783,
altartafla af Hörberg. Svenska häfdatecknaren
J. Hadorph är här begrafvan. Af
antiqvarisk värde nämnes ett gammalt
altarskåp med många figurer. Socknen
har, utom vanliga kassor, en Lidénsk
donation till premieböcker från 1792,
brandstodsförening från 1809 med kassa
och magazin samt skogsallmänningskassa.
1 socknens fasta skola undervisades år
1862: 100 barr af en examinerad
lärare, medan 83 erhöllo undervisning
hemma. Till skolan hörer ett
planteringsland af 3,500 qvadratalnars ytvidd.
Inom socknen finnes skarpskyttecorps,
som anslutit sig såsom filialafdelning till
Linköpings frivilliga skarpskytteförening;
midt emot kyrkan står häradets tingshus
med ängar och träd i fonden. — Af
fornminnen förekomma grafhögar vid
kyrkan och vid Lambohof, två
stensättningar uti Åsdymlingen. Af de 8 runstenar,
som Grau omnämner, lära numer endast
2 vara till finnandes; å den ena läses-.
Anund lät hugga detta minne efter Hardin
broder sin, en god dräng och mycket vis.
Man antager, att det varit kon. Braut
Anund, som här rest stenen öfver sin
broder Hardins graf (Afz. Sagohäfder
I band, sid. 102). Om Åsdymlingens
häradsjords lösning från Ekegrens arfv.
af kyrkan samt Hanekinds häradsrätt se
Graus beskrifning af Westmanland, sid.
270. Socknen har äfven ett historiskt
minne från året 1542, då Dackes
anhängare blefvo slagna vid Haddetorp af
konungens folk under anförande af Abr.
Erikson och Botved Larsson.
Af socknens gårdar hafva under
ka-tholska tiden 24 utaf 59, enligt 1700
års jordebok, hört under kyrko-,
præ-bende- och klosterstiftelser, och särskildt
uuder Wreta kloster 11; på 1600-talet
hafva de flesta tillhört adliga slägter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
