Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
Snö».
Sofia Magdalena.
öfversten Lützow stupade, sedan han
intill sista ögonblicket af sin lefnad
kämpat med den största personliga
tapperhet. Under fordna krigstider, då
socknen varit särdeles utsatt för fiendens
härjningar, har ett hemman Hult af
åboema blifvit försåldt för ett ganska
ringa pris till en fiendtlig corps, som
begagnade husen dels till bränsle, dels
ock till broar, hvarefter hemmanet varit
öde ända intill sednare tider, då det
återigen blifvit upptaget från ödesmål
och satt till l/2 mantal af frälse-natur.
Bland egendomar, som nu mer icke finnas,
omtalas krono-säteriet Snidzstrup,
hvarefter ruiner visas vid hemmanet JM 1 i
Snöstorps by. Säteri-friheten flyttades
till Klackerun i Ofraby socken. Äfven
skall ett säteri Klaustorp fordom
funnits här.
Här märkes Skedahla herregård med
underlydande, upptagande V3 af
socknens uppskattade värde; Kristinehed, 1/4
mtl säteri. Qvarnar finnas vid Tolarp
och Marbäck, på förstnämnda ställe äfven
klädes-stamp och på det sistnämnda
pappersbruk. Pastors-bostället, 1 mtl. —
I Röinge eger kyrkan 2^ mtl samt en
qvarn vid Tolarp. Af byar förekomma
Skerkered, belägen på gränsen till
Brea-reds socken, Snöstorp med ö3/^ mtl ins.,
3V2 fr- Kistinge, 47/i2 fi*- Fyllinge. —
Adress: Halmstad.
Snöå jernbruk, beläget i Jern a
socken af Falu län, 9 mil ifrån Falun,
]/2 mil från Jerna Kyrka samt l/g mil
ifrån allmänna landsvägen genom
Wester-Dalarne. — Driftvattnet för bruket
kommer ifrån sjöarne Snesen och Balsen i
Leksands socken och utfaller V4 mil
nedom Snöån i Westerdalelfven.
Bruket erhöll sina första privilegier
1811 vid Snöåhytta, som anlades redan
1599, och består nu af 4
lancashire-smälthärdar med 2:ne smälthamrar samt
2:ne manufakturstockar för tillverkning
af liar, sedan smidet vid Eriksforss och
Andersforss bruk blifvit instäldt. —
Bruket har oinskränkt tillverkningsrätt;
dess bevillning för inkomst uppgick år
1862 till 41 rdr 60 öre. Tax.värdet
var s. år 15,000 rdr rmt. Tackjernet
erhålles från Tunså masugn i Mockfjerds
kapell af Gagnefs socken samt från
Löf-sjö masugn i Floda socken. Effekterna
(smältstyckena) köras ]/4 mil till
Dalelfven, hvaröfver de ros, äfvensom
öfver Bysjön till l/4 mil nära Lindesnäs
bruk, der de utvalsas till stångjern. —
Liarne afsättas inom orten och på Norge.
Bruksstämpeln är bergslagets vanliga
stämpel, sådan den synes på de s. k.
Falupoletterna, och 2 i kors lagda pilar
med bokstäfverna M. O. F.
Vid Snöån är ängsöfversilning
anlagd och betydliga myrodlingar gjorda.
Snöån eger många underlydande hemman
i Jerna, Nås och Floda socknar, så att
dess hela areal utgör omkring 16,000
tunnland. Verkets egare har ifrån dess
första anläggning varit Falu bergslag.
Snöå hemman har 6 egare. — En
bergsmanshytta, kallad Snöå, finnes dessutom
i Norrberkes socken af Dalarne.
Sofia Magdalena. Socken, belägen
uti Ofvan-Siljans fögderi af Dalarne,
9l/2 mil från Falun, innefattar
hufvudsakligen Sollerön i Siljan och består till
södra och största delen af en flatkullrig
granithöjd, som litet norr om byarna
Bcngtsarf och Häradsarf sluttar mot
n. v., så att öns norra och nordvestra
del är låg och jemn. Uti branten af
denna sluttning ligger tvärt öfver ön
ett band af flokalkslager, och litet i norr
om kalkstenen, men lägre, visar sig
sandsten i kanten af en särskild liten backe
på Utanmyra bys egor, der sandsten
förr blifvit bruten vid en åker. Den
öfriga norra delen af ön är helt låg,
bestående till större delen af en
kärräng, Sjöhatten kallad, utan att man kan
se, huruvida sandstenen derunder fortfar.
Kalkstensbrott finnas nära kyrkan, som
är uppbyggd på socknens största höjd,
granitberget vid Rothagen och
Bengts-ar/. Hon är byggd af sten 1785, är
stor och en af ortens vackrare. Af kon.
Gustaf III:s gemål, hvars namn lion bär,
har hon blifvit begåfvad med dyrbart
och vackert kommunionsilfver.
Öns odlingsbara höjder innehålla
grusjord, der korn sås i kalkgruset,
liådande jordmånen är lera och
kalkjord. Sjelfva ön är alldeles skoglös, men
vid fäbodarna, hvilka äro belägna på
fasta landet vester om sjön, eger
socknen vidsträckt sko^. leke obetydligt af
o » »
fruktträd, såsom äpple-, päron- och
körsbärsträd odlas på denna ö. Socknen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
