Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sparreholm.
Sparresåter. 267
åkerjorden mer än fördubblats, och
afkastningen ökats i förhållande dertill.
På Sparreholms gård förvaras ett
bibliothek af omkring 5,000 band. ett
mindre myntkabinett och
manuskript-samling, samt några utmärkta porträtter
och taflor. Närvarande egaren har låtit
uppföra socknens skolhus på 1840-talet
af sten i enkel men vacker stil, samt
anslagit 3 à 4 tid jord dertill jämte ett
litet kapital; parklika hagar omsluta
lokalen med sin ram. Få skolinrättningar
på landsbygden torde i yttre måtto vara
så lyckligt lottade som denna. Äfven
fattighuset är bekostadt af egaren.
P O
Gärden, ursprungligen ett
frälsehemman om 4 mtl, utgör nu, sedan friherre
Johan Wilhelm Sprengtporten tid efter
annan till köp t säterierna Långdunker, 2
mtl, Wahlsund, 2 mtl, Ramsberg, 1 mtl,
Johannisnàs, V4 mtl, m. fl. hemman inom
Helgesta, Hyltinga och Dunkers socknar,
af tillsammans 25 mtl, deraf 4 mtl säteri
Sparreholm, samt Kofveta qvarn med 2
par stenar samt såg, Dambro qvarn med
2 par stenar, Ramsbergs såg och
tegelbruk, inom Hvltinge socken, 2V2 skatte,
1% frälse i Helgesta socken, V4 mtl
säteri, 1 frälse, l’/4 skatte uti Dunkers
socken, frälse-räntau af l/4 mtl i Lilla
Malma, tills. 31^ mtl, hvaraf 23V4 mtl
äro tagna uuder eget bruk; vid dessa
utgör årliga utsädet omkring 425 t:r
spannmål; afkastningen uppgick 1862
till 4,300 t:r säd; åkerns areal utgör 1,300
tid, den naturliga ängens 700 tid,
betesmarken 2,000 tid, och vinterfödas vid
egendomen 380 klafbundna
boskapskreatur, 800 får af elektoralrace samt
30 hästar, skogen upptager 3,000 tid;
hela arealen uppgår således till 14,000
tid fast mark, deraf 9,000 under eget
bruk. Taxeringsvärdet är i 1863 års
bevillning upptaget till 662,800 rdr rmt,
oberäknadt qvarnar och lägenheter,
uppskattade till 2,400 rdr.
Jordmånen består till större delen af
lera, dernäst af mylla eller dyjord på
underlag af lera och minst af sand.
Klimatet på sjelfva holmen tillåter
persikor och aprikoser, odlade på kalljord
spalierade, att gifva mogen frukt.
Bo-skapsracen är hufvudsakligen af Tyrolskt
ursprung, men har äfven blifvit
uppblandad med Galloway-stam. Fåren äro
af elektoral-stam; några af hästarne af
engelsk race. — Säteriet utgör hela
extra soldatroten J\i 111, med 2 mtl,
och uti roten M 112 för lV4 mtl, enl.
Kongl. Majrts resolution den 24 Jan.
1840.
Sparreholms jernvägsstation på
Statens vestra stambana, 8,8 mil från
Stockholm, 33,8 mil från Göteborg; en
sammanbindningskanal af 650 fots längd
mellan delar af sjön Båfven är ledd
under jernvägsbanken.
Sparresäter, ett halft mantal
säteri-rusthåll, uti Lerdala socken, Wadsbo
härad och Skaraborgs län, är beläget
utmed sjön Lången, vid foten af
Klyf-tamon, V4 mil norr från kyrkan, som
ligger 2 mil n. o. från Skara, och utgör
med underl. 11/4 mtl skatte, samt qvarn,
såg och orangeribyggnad, ett gods, åsätt
ett taxeringsvärde af 88,600 rdr rmt;
arealen uppgifves af Tuneld till 1,060
tid, utgörande till större delen löf- och
barrskog. Här odlas majs, som gifver
112:te kornet.
Gården skall i äldre tider blifvit kallad
Kjösäter (Kosäter) eller Köttsäter, såsom
det förmodas i anseende till den ymniga
tillgången på bete, och först i medio
af 1600-talet erhållit nuvarande namn
efter friherrinnan Magdalena Sparre, som
innehade hemmanet såsom enkesäte efter
sin man, öfverste Harald Stake; detta
förhållande undanrödjer således den
förmodan, att stället skulle vara det
Sparr-sätra, der Erik XI år 1234 öfvervann
Knut Johansson den Långe. Uti
Ekelunds Fäderneslandets historia, Lindskogs
beskrifning öfver Skara stift samt i
Forsells beskrifning öfver Mariestads län,
förblandas detta Sparresäter med
Spar-sätra socken i Uppland, der den
historiska händelsen skall hafva timat.*; Den
äldsta vid gården befintliga
åtkomsthandling utgör ett skattebref, utfärdadt
af pfaltzgrefven Johan Casimir, dateradt
Stockholm den 11 Nov. 1631, stäldt
till Per Månsson, hvilken i skattelösen
derföre erlagdt 25 rdr specie, sedan
förekommer ett köpebref, utfärdadt af
Måns Persson till öfverste Harald Stake,
*) Sparrsätra sockens kyrkohandlingar intyga dock
att socknen först för 200 Sr sedan erhållit
nuvarande namn, sS ott om stället, der strideq
hållits, synes man ännu vara i ovisshet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
