- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
268

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

268 Sparrsätra.

Spekcröd.

hvilken tillhandlade sig gården för 60
rdr specie. Efter honom tillföll
egendomen mågen, öfverste-löjtn. baron G. M.
Fleetwood, † 1705, från honom indrogs
gården såsom köpegods genom lösen till
berustning enl. Kongl. Maj:ts bref af d.
7 Januari 1691. Sonen, major Gustaf
Adolf Fleetwood, dog här 1759 och
hans enka år 1799, hvarefter gården
kom genom köp till öfversten Adam
Hjerta, samt innehades från 1812 tills
på 1830-talet af den utmärkte
entomologen, kommerce- rådet och riddaren Carl
Joh. Schönherr, som utvidgat och
förbättrat egendomen medelst stenbrytning,
stenmurars uppförande, en insjös
sänkning o. s. v., samt egde en större
insektsamling och ett icke obetydligt
en-tomologiskt bibliothek. Egare år 1863
var herr A. W. Renström. Gården har
vacker manbyggnad, mindre trädgård
samt park.

Sparrsätra, en socken uti Åsunda
härad af Uppsala län, belägen 4l/4 mil
v. s. v. från Uppsala och 1 mil från
Enköping, vid häradets norra gräns,
mellan Wårfrukyrka i öster, Tillinge i
söder, Bred i vester, Frösthult af
Westerås län i norr samt omfattar 0,256
qvadratmil land eller 35,578 qvadratref.
Socknen är en mestadels jemn och
skoglös bygd, blott bergkullig åt sydvest och
norr; rådande jordmån är lera, här och
der svartmylla. Af uppgifna arealen,
deruti inberäknas 265 qvadratref vägar,
111 d:o kala berg och impedimenter, 39
d:o sjöar och vattendrag, upptagas 3,896
qvadratref af skoglös mark, 11,030 d:o
skogbeväxt mark, 5,537 äng, 14,439
åker och annan jord under plog, 250 af
byggnadstomter och 11 af trädgårdar.
Hufvudnäringen, och nästan den enda, är
åkerbruk. Bland nyodlingar omnämnes
en å den s. k. Gångmossen i Hesselby, af
vid pass 230 tids rymd, utförd af tvenne
medellösa torparesoner, och å en
Sparrsätra löt äro omkring 45 tid afdikade
och upplöjda. Socknen, som år 1805
beboddes af 740, år 1863 af 670
personer, innefattar 321/2 mtl, hvaraf 21V2
skatte, 3l/4 krono, 73/4 frälse, dessutom
finnas 54 bebyggda lägenheter. Ali fast
egendom var i 1863 års bevillning åsätt
ett värde af 448,030 rdr, hvaraf 28,980
rdr för frälseräutor och utjordar. Be-

villningen efter II och III art. var 237
rdr 76 öre.

Sparsætra nämnes 1314 såsom
hörande till Aashundæri; det utgör nu med
Bred ett konsistorielt n pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Asunda kontrakt af
Uppsala stift, med 60 mtl (637/g enligt
ecklesiastikmatrikel), bebodda 1860 af
omkring 1,260 inbyggare. — Kyrkan,
af gråsten, är gammal och skall, enligt
sägnen, haft namnet Arby, men tillbyggd
efter konung Erik Läspes år 1234 här
vunna seger öfver Folkungarne och då
fått nuvarande namn efter den kungliga
härens anförare, en Sparre. Detta slag
är socknens märkvärdigaste historiska
minne, då stupade nämligen Knut den
Långe, hvarefter Erik återtog sin krona.
Om stället der slaget stått hysa likvisst
våra historieskrifvare stridiga meningar,
så uppgifves af A. A. Afzelius platsen —
der denna strid utkämpades — varit
Sparresäter i Westergötland, hvilken
mening ock styrkes af befintliga
kyrkohandlingar, som intyga att denna socken
erhållit nuvarande namn först för 200
år sedan. Bland kyrkoherdarne, och
hvilka först äro kända från 1525, må
nämnas i början af 1600-talet Nicolaus
Olai, hvars ena son var kongl, lifmedikus
Andreas Nicolai Palmcrona, som på sin
tid var i stort rop i hufvudstaden och
tog namnet Sparman efter födelseorten;
hans andra son var krigsrådet Johan
Nilsson, adlad Sparrfelt. Socknen har
fast skola, der under året 1862: 77 barn
erhöllo undervisning af en examinerad
lärare; till skolan hörer ett
planteringsland af 7,324 qvadratalnars ytvidd.

Ingen gård af betydenhet finnes;
Kyrkoherdebostället är 1V4 mtl krono.—
Större byar äro: 4 mtl fr. Benala; 3 sk.,
V2 fr. Lådö; Sparrsätraby l3/4 sk.,
2 mtl kr. akademi-hemman. Lönsåker,
Hesselby, Ihrsta. — Adr.: Enköping.

Spekeröds socken i Inlands Nordre
härad af Bohus län, belägen 2l/é mil
från Kongelf, 4V4 mil från Göteborg,
kallades fordom Spiikariodra och
Spik-karjodr; den utgör södra och bördigaste
delen af Spekeröds pastorat, och håller
i vidd en knapp half qvadratmil. A
Spe-kerödsslätten, som sträcker sig inåt
socknen, äro 20 hemman belägna, hvilka
ega en jordmån af bördig lera. Längre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free