Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 S [afsätter.
sundet, 21/2 mil från hufvudstaden,
utgör med 2 v/.2 mtl frälse underl. jemte
13 torplägenheter ett gods, med en
egovidd af 1,142 tid, förutom en
särskild skogslott, innehållande 223 tid;
taxeringsvärdet år 1863 var £60,000
rdr rmt.
Stafsund har tillhört fältm. C. G.
Wrangel, derpå genom byte gr. Er.
Lind-skold, som grundade säteriet; han var en
skicklig embetsmän, som ock stod i stor
ynnest hos kon. Carl XI, af hvilken han
ofta hade besök pä Stafsund. I
Afzeliisago-häfder, X band, sid. 183, förtäljes om
ett bröllopp, som grefvinnan Lindsköld
höll här åt en af sina jungfrur; äfven
anföres der åtskilligt af den tidens
sedvänjor och upptåg, som förekommo på
ett svenskt bröllop. Lindsköld anses
såsom hufvudsakliga medverkaren till
reduktionen och det oinskränkta väldets
införande; efter honom har man flera
arbeten, såväl i handskrift som i tryck,
deraf äfven psalmer, † 1690. Godset
har sedermera genom giften och arf
tillhört slägten Funck, Gustaf Boileau, adlad
Boneausköld, † 1754, Rosenadier,
Adelsvärd, från 1816 grefve Rosenblad
genom köp, 1849 och 1864 grosshandlaren
Lallerstedt.
Jorden brukas i cirkulation med 8
skiften med omkring 75 tid i hvartdera,
— inegorna bestå hufvudsakligen af lera
och mylla på lergrund, äro till en del
grunddikade. — Manbyggnaden, uppförd
af kongl, rådet Erik Lindsköld, är två
våningar hög, 123 fot lång, 41,8 fot
bred samt innehåller 20 rum, hvaribland
må nämnas den s. k. Kungssalen; 2:ne
flyglar, jemväl af sten, innehålla 6
rum; å torpet Myran finnes en ladugård
af sten, 160 fot lång och 52 fot bred.
Trädgården med dyrbara drifverier och
växthus innehåller 850 st. fruktträd; här
finnes orangeri af sten, hållande 128 fot
i längd. Såsom bevis på fördelen af
bärodling, må anföras, att nuvarande
egaren afyttrat härifrån krusbär till
fabrikerna i hufvudstaden för icke mindre
än 500 rdr och att här finnas torpare,
som 1862 producerat samma vara för
flera hundra riksdaler.
Staf sätt er (i jorde b oken, S tafsat er
efter Tham, fordom Stuv artsäter), ett
berustadt säteri (ej frälse såsom Tham
Stafva.
uppgifver) af 23/4 mtl med frälse
Svartsätter och 3/8 mtl rå och rör
Fars-bo, til) sammans 35/8 mtl, uti Wists
soc-I ken af Hanekinds härad och Linköpings
län, beläget vid sjön Rängen, l/2 mil
från kyrkan, tillhörde ifrån början af
1600-talet intill 1667 slägten Stuart,
hvarefter en del äfven kallats
Stuarts-säter; har sedermera tillhört riksskattm.
frih. Gust. Bonde och hans måg,
presidenten, grefve Jacob Spens, efter hvars
död det tillföll dottern Hedvig Kristina
Spens och hennes man, lagmannen Dan.
Sparrsköld, död 1739; egdes 1760 af
deras dotterdotter fröken H. M. Taube,
sedermera gift med landshöfd. frih. Fr.
Ulr. Hamilton, inom hvars slägt det var
ännu 1829; har sedan tillhört
generalmajor J. Fr. Boy och nu 1863 herr
Fr. Tornborg.
En uppfinning till att undvika det
tidsödande bestyret med linets brytning,
skäcktning och häckling gjordes
härstädes på 1830-talet af inspektor
Sandström och torde vara förtjent af att
omnämnas; den bestod deruti, att öfver
tröskverkets kronhjul anbragtes ett
maskineri, genom hvilket 10 st. klubbor
sattes i rörelse för brytningen och 5 par
knifvar för skäcktningen, under det att
verket drages af 2:ne par oxar och
sys-selselsätter 20 personer; härmed skall i
arbetskraften inbesparas så, att en person
svarar mot tre, och anstalten sjelf är
hvarken konstig eller kostsam.
Staf sätter, som på 1770-talet hade
ett utsäde af 15 t:r, år 1818 af 28 t:r,
derjemte ansenligt höbol, godt mulbete,
hjelplig skog, med till gården hörande
vacker trädgård jemte orangeri, stor
humlegård, utgör med underl. 3% mtl
frälse inom socknen, 3/8 frälse och 7/8
mtl skatte iuom Skeda socken ett gods;
år 1818 lydde derunder 10 mtl frälse.
På sjelfva Stafsätter och underl. torp
bodde 1863: 35 hushåll. — Egaren
tillsätter, enligt kongl, resolutionen af den
14 Maj 1740, skiftevis med Säby och
Stureforss’ innehafvare, pastor och
komminister. — Vid Svartsätter finnes
fattighus.
Stafva, en egendom uti Barlingbo
socken af Gotlands Norra fögderi,
utgöres af 1 mtl skatte Stafva, som af
Djurberg år 1818 uppgifves hafva ym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
