- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
288

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288

Stenbro.

Stenby, Östra.

skrifvare-boställe, l/2 mantal Djeknabygd,
stomhemman; T/3 mtl Espernoen och l/4
Strängarås trumslagare-, 3/4 Gamlelycke
mönsterskrifvare-, l/4 Ugnhult
pipare-boställen. — Adress: Wexiö.

Stenbro, prestgård i Allhelgon a socken
af llönö härad och Nyköpings län; häraf
togo d:r Carolus Nicolai Bothpriensis och
hans syskon efter grekiska ordet Lithas,
som betyder sten, sitt tillnamn, Lithman.

Stenby, Westra, en socken uti Aska
härad och Linköpings län, 1 mil från
Wadstena och Skenninge, 4 mil från
Linköping, är bildad af tvenne med
hvarandra förenade socknar, fordom
kallade Sten och Kälfsten (se sistn. artikel),
samt innef. 0,265 qv.mil land, fördelade på
337/g mtl, hvaraf 243/8 skatte, 23/4 krono,
63/4 frälse. Landet är i allmänhet slätt,
men med låga åsar från norr till söder,
der Räfsjö mosse ligger och ger upphof
till en bäck, som går åt norr och
nordost till Hamra vik, och delvis har utgjort
gränsen mellan de fordna två socknarna;
i sydost ligger en del af Tranberga mosse,
fordna sjön Kälfven, hvilken innehåller
bränntorf, en skatt för denna skoglösa
ort; starka källsprång, hvaraf ett af
gammalt är kalladt S:t Britas källa,
uppspringa vid mossens norra ända.
Rådande jordmånen är lermylla, på
kalkgrund vester ut, men temligen sandblandad
mot öster; af äng och bete finnes föga,
mesta utrymmet upptages af åker, som
årligen utvidgas genom odling af mossar
och annat. Hufvudnäringen är derföre
åkerbruk, i sednare åren allt mer satt i
förening med foderväxtodling,
boskapsskötsel och bränvinsbränning. Inom
socknen ligger Fålehagens kronopark, som är
upplåten åt Göta kanalbolag. I en liten
insjö eller göl vid Skepstad fångas rudor.
Socknen beboddes 1760 af 270, 1810 af
313 och 1863 af 1,243 (?) inbyggare. Ali
fast egendom var 1863 tax. till 110,300
rdr rmt, hvaraf 2,500 rdr för bryggeri
vid Sjökumla och bränneri vid Södra
Freberga.

Socknens namn Sten har man velat
härleda utaf den härstädes öfverallt i
jorden befintliga kalksten, samt Westra
Sten till skilnad från Östra Stens eller
Stenby kyrka på Wikbolandet. De
förutnämnda socknarne förenades 1813 till
bruket af en kyrka och utgöra ett
konsistorielt pastorat af 3:dje klassen inom

Aska kontrakt af Linköpings stift. Om
Kälfvestens kyrka är redan nämndt på
dess ställe. Stens härjades af Danskarne
1568, men återställdes genom konung
Johan IILs försorg; den nya kyrkan är
byggd 1811 och 12 på platsen, der
Kälfvestens kyrka stått; har nyligen
undergått en större reparation. Socknen har
åtskilliga kassor, en fast folkskola, der
en oexaminerad lärare undervisade 75
barn, medan 23 erhöllo undervisning i
hemmet. Fornlemningar utgöras af
grafhögar och bautastenar å Hogerabacken
vid stora landsvägen, ett forntida kapell
vid Sjökumla, som sedermera varit
begagnadt till tingsplats; en runsten tjenande
till tröskel i vestra kyrkodörren. Stens
öfvergifna kyrkogård är nu blott en
sten-backe för kobete. På Fröberga gård
föddes historieskrifvaren Messenius, se
vidare art. Kälfsten.

Wadstena kloster har ensamt egt här
tills. 15 gårdar. Inom f. d. Sten finnes
af gårdar och byar: Sten, 1 mtl
prestgård; Hässleby l/2 mtl militiæ-boställe.
— l/2 Horngärde lyder under Wadstena
slott. — Sten, 2% mtl skatte; Hamra,
1 mtl skatte, 2 mtl frälse; Norrsten, 2%
mtl. — Gårdarne i Kälfvesten finnas
upptagna under den artikeln. — Adress:
Wadstena.

•• ••

Stenby, Östra. Socken uti Ostkinds
härad och Linköpings län, är belägen
längst i n. v. af häradet, till största
delen å det egentliga Wikbolandet, 53/4
mil från Linköping, l3/4 mil från
städerna Söder- och Norrköping, mellan
Svinsundsfjärden af Bråviken i vester,
Allonöfjärden i n. o., samt en del af
sjelfva Bråviken i norr; en mindre del
ligger norr om viken, å Kolmården.
Arealen är 0,436 qv.mil land, fördelade
på 667/8 mtl, hvaraf 18x/4 skatte, 2 kr.
465/g frälse; af dessa skola dock, enligt
Wiedegren, 3Va mtl, som genom
Bjerk-husaån blifvit skiljda från socknen, lyda
till Björkekinds härad. Södra bygden
är hufvudsakligen ett slättland af
Wikbo-ländsk natur, med spridda bergkullar
och backar, inåt socknen förekomma
temligen sammanhängande bergssträckor,
dock af ringa höjd, och omvexlande med
stora slättmarker eller sänkningar såsom
ify?%-kärren; emot sjökusten går en
vidsträckt sänkning, den bördigaste i orten,
samt fortsättes vid sjelfva straudbygden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free