Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stensele.
Stensholm. 297
Walraff 1362 höfvidsman. Dylika
bergfästen ansågos här uppförda mot Esterna
och andra hedniska grannfolk, som
plägade landstiga och härja det kristna
Sverige. Nämnda höfvidsman var ock
domhafvande i tvistemål för dem, som
skyddades af detta fäste. Se
perm-brefvet M 51 i Diplomatur. Braheanum
på Skokloster. I ett tingsprotokoll
kallas i Konversationslexikon fästet
Can-terborg.
Stensele, lappmarks-pastorat, med
Tärna kapell, hörande till Södra
Lappmarkens kontrakt af Hernösands stift,
räknas i judicielt hänseende till
Lappmarkens eller tredje fögderiet af
Wester-bottens län samt uppgifves innefatta en
areal af 60 qvadratmil. Stensele är den
yngsta socknen i Lappmarken, emedan
kapellet uppfördes år 1815, och först
år 1822 blef församlingen, genom kongl,
bref af den 8 Okt. 1822, utbruten från
Lycksele till eget gäll och erhöll Pehr
Olof Grönlund till sin första
kapellpredikant. Imellan Stensele och Lycksele
kyrkor räknas 87/8 mil, hvaraf 23/8 mil
äro landsväg; en ny kyrka är nu under
byggnad, hvartill staten bidragit med
2,000 rdr. Socknen utgjordes på
1820-talet af 16 byar med 49 åboer,
skatt-lagda till 6|£ mtl; vid 1831 års slut
funnos 22 byar, med 7/jy5* mtl krono;
nuvarande hemmantalet är 14.
Folkmängden uppgick 1862 till öfver 1,400
personer.
Större byar äro Badstuträsk,
Barrsele, Saxnäs, Luspeno, Umenäs; sjelfva
kyrkobyn ligger på en steril och ojemn
väg; 1 mil s. v. härifrån ligger det i
orten namnkunniga Långseleberrjet, som
är det högsta i nejden, ungefär 800 fot
öfver vattenytan. Härifrån ser man
Ume-elfvens slingrande gångar, kyrkan och
byn och ett stycke bortom dem Luspen,
en tindrande vik af Stor-Umans
vidsträckta vatten; på 10 till 12 mils
afstånd räknas 4 till 5 snöfjällar, som
tyckas sammanhänga med hvarandra,
ehuru vidt åtskilda. De äro Gardfjällen
vid Umenäs och Stouravari vid Tärna,
vid foten af norska fjällryggen. En
vidsträckt skog sträcker sig äfven mellan
berget och Ume elfstrand. På sednare
åren hafva ej mindre än 21 nybyggare
bosatt sig inom björkregionen, så nära
vi.
Kölen, att 2:iie af dem närmat sig den
på mindre än 1 mils afstånd. Dessa
nybyggare hafva, i saknad af barrskog,
byggt sig hus af hoplappade
björkstammar; de grunda sitt uppehälle på
boskapsskötsel, hvartill rika, naturliga ängar
gifva bete och foder; de hafva äfven
renar och jemväl några åkertäppor, hvilka
år 1848 gåfvo mogen säd, då
Lappmarken längre neråt hade missväxt.
Med Norge hafva de liflig
kommunikation, försälja der sitt smör och köpa der
sina förnödenheter. Genom
missionsskolans verksamhet har tilltagande
upplysning och moralisk förbättring visat
sig bland Lapparne. För nybyggarnes
barn finnes en flyttbar folkskola, der 162
barn år 1862 undervisades af en
examinerad lärare; skolan åtnjuter ett årligt
statsanslag af 150 rdr rmt. — Adress:
Lycksele.
Stenserud, ett skatte-hemman af T/s
mtl, beläget uti Gräsmarks socken af
Fryksdals härad och Carlstads län, skall
blifvit uppkalladt efter Bråvallakämpen
Sten af Wenern, som i folksägnen kallas
jätten på Stensryd; en stor sten på
stranden af sjön j-lottnen skall nämnde
jätte kastat mot en jätteqvinna från
J’ättekärnslandet, som sändt honom en
dylik gåfva tillbaka.
Stensgöl, ett frälse-säteri aflx/4mtl,
uti Ekesjö landsförsamling af Södra Wedbo
härad och Jönköpings län, 3/4 mil öster
från staden Ekesjö, är välbygdt, har
högt läge, men ligger djupt inne i östra
skogarne; egorna äro både goda och
vidsträckta. I sednare tiden har det
tillhört kapiten Carl Fredrik
Stjern-spetz.
Stensholm, ett frälse-säteri af 3 mtl
med afhysta hemmanet Esklunda uti
Hakarps socken af Tveta härad och
Jönköpings län, är beläget c:a 1 mil från
Jönköpings stad. Första kända egaren är
general-löjtn. Erik Gustaf Qveckfelt, en
af de sista carolinerna; han dog här år
1776, 88 år gammal; sedermera har
gården tillhört protokolls-sekreteraren C.
Printzensköld samt år 1845 prosten
Almqvist i Skärstad och är nu sednast försåld
af possessionaten G. Westberg till
kronolänsman Hårdli af Segerstad och
possessionaten Laurin. Ar 1818 uppgifves
gården haft godt höbol, nödig skog till
299
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
