- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
310

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

310 Stjeriisniid.

Stjemsimd.

frih. Stjerncrona, samt direktören
Kristoffer Polhammar, sedermera
kommerserådet och kommendören Polhem, Petter
Nilsson Trångs vid Sund belägna hus
och jord mot 200 daler k:mt jemte en
äreskänk efter behag, och detta var första
upphofvet till det sedan så bekant blifna
Stjernsundska manufakturverket.
Anläggningen grundades på kongl, bergskollegii
privilegier af den 29 Maj 1700,
hvarjemte rättighet följde till 300 skU jern
och 50 skU ståltillverkning samt
mes-singsberedning i egen ugn; tackjern
anskaffades genom blåsning af 300 skM. i
Sunds hytta och 300 sktt köperättighet.
— Sundshvttan förföll snart, hvarefter
Rörshyttan begagnades af Stjernsunds
egare, ehuru de ej hade någon del deri,
sedermera inköptes hela denna hytta,
som nu mer är ödelagd jemte den vid
samma vattendrag belägna
bergsmanshammare. Ar 1761 uppläto Westerby
byamän till bruket damfästet vid
Silf-hytte å, der sjön Fullen faller ut i
Grycken och följande året flyttades
Sundshyttan dit och år 1787 erhölls tillstånd
att der tillverka 700 sktt tackjern. Från
början har dock manufakturverket varit
hufvudsaken och blef genom Polhems
sinnrika uppfinningar ryktbart såväl inom
som utom fäderneslandet. Främsta
rummet bland machinerna, alla af Polhem
inrättade, intaga deri urfabriken och
jernblecksverkstaden, der jernet utvalsas
till plåtar och bandjern till saxar och
pressar, skruf- och låsmaskiner, filhuggeri
o. s. v. Många af Polhems manuskripter
äfvensom de flesta machinerier förstördes
vid den år 1737 härstädes uppkomna
eldsvåda, som ödelade verket, hvarefter
det först om 20 år åter iståndsattes; i
början af detta århundrade nedbrann
stångjernssmedjan. Den halft af verket,
som tillhörde Stjerncrona, gjordes genast
af förste egaren till fideikommiss och
innehades derefter af dennes ättlingar
tills 1820, då öfversten, baron D. H.
Stjerncrona försålde densamma till
brukspatronen J. R. Steenman, hvarvid
fideikommissrätten förflyttades till säteriet
Morryd i Skaraborgs och frälse-hemmanet
Karsvik i Stockholms län. Den andra
hälften åter ärfdes efter Polhems 1751
inträffade död af dennes barn och mågar,
bland hvilka sednare advok.fiskalen Reinh.

Gallé Rückerschöld 1760 utlöste sina
medarfvingar och vid sin egen död gjorde
äfven denna del till fideikommiss,
öfverlemnande den till sin systerson,
nyssnämnde Stéenman, hvarefter den följande
fideikommissarien, brukspatronen mag-.r
C. von Stockenström, öfverlät först på
arrende fideikommisset till det bolag,
som genom disponenten, brukspatron
M. Th. Wærns försorg år 1853 blef
bildadt, och utgöres af nämnde
disponent samt Rob. Montgomery Cederhjelm
och E. G. Danielsson; sedermera har
fideikommisset blifvit utbytt mot hus i
Stockholm.

Vid godset bodde år 1863 c:a 440
personer, som utgöra en egen
församling från 1739 och haft egen kyrka med
brukspredikant, hvars befattning dock
numer upphört.

Bruket hade på 1850-talet med
Rörshyttan, Silfhyttån och Stenshyttan 7
härdar och 6 hamrar, med 2,9083/4 skU
privilegieradt smide, 12 spikhamrar,
knipphammare och klippsax, stålugn,
allt med oinskränkt manufaktureringsrätt,
hvarförutan i verkstäderna förfärdigas
domkrafter m. m.; plåtsmidet upphörde
på 1820-talet. Tackjernsblåsningen
utgjorde omkring 2,600 skU af egna
malmer från Bispbergs, Norbergs,
Skinnar cmgs och Kràknäs gruffält. Nu mer
utgöras verken vid Stjernsund af 3
lan-cashire-smälthärdar, 1 vällugn, 2
spik-hamrar, 1 dubbelstålugn, 4
klensmeds-ässjor, vid Silfhytteå masugn med
gasrostugn och varmapparat samt krossverk
m. m., en smedja med en lancashirehärd
och hammare, 1 knipp- och 1
spikhammare, 1 klippsax, 1 såg med 2
eu-bladiga ramar. Vidare höra till bruket
en ödelagd masugn vid Rörshyttan, en
under sednare år obrukad smedja med
2:ne härdar, tullmjölqvarn om 3 par
stenar, tegelverk, allt inom Husby
socken, samt Stenshytte bergsmanshammare
och ßVj i Tjernas masugn inom
Thors-åkers socken af Gefleborgs län.
Tillverkningen, nu mer oinskränkt och som
sistförflutna åren uppgått till 5 à 7,000
skü årligen, uppgafs 1864 till 28,859
centn. tackjern, 22,417 centn. stångjern,
520 centn. spik och manufaktur;
tackjernet säljes hufvudsakligen på England
och Amerika, äfven något på Tyskland;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:13 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free