Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 Stocka.
Stockholm.
finnas vidare: Arkelstorp, Allgustorp,
Ballingslöf, Slitsvig, Sqvatte, Öfvarp,
Östra Ljungby, Kjerlingeberga, Lärecla,
Pinkatory, Rät.telöf, Skogsbro, Tockarp,
Nääs och Sjörröd. — Adress:
Christianstad och Hessleholm.
Stocka, ett sågverk uti Nysätra
socken af Westerbottens län; var jemte
åbyggnader i 1863 års bevillning åsätt
ett värde af 88,000 rdr rmt.
Stockaryd. Annex-socken till
Hjelm-seryds pastorat, är belägen uti
Jönköpings län och Westra härad, samt
innefattar 0,440 qvadratmil land, 0,oßo vatten.
Socknen omgifves af höga berg, men
jordmånen är god, så att härifrån kan
afyttras spannmål. Allgunnen utgör gräns
mot Kronobergs län, Aranäs-s]ön. mot
Hjertlanda. Socknen, som år 1805
beboddes af 563 och 1863 af 1,039 inb.,
innefattar 20% mtl, hvaraf 16 T/4 skatte,
1V4 krono, 374 frälse, taxerade till
365,000 rdr rmt. År 1772 funnos 72
bonde- och 26 torpare-matlag, år 1842
112 bonde- och 46 torp.-matlag.
Arbets-fliten är större här än i
moderförsamlingen. Stoccaryd hade kyrka redan år
1282, då lagman Folke Karlsson Puke
gaf åkern Apaldæacher till prestbordet.
Hon är målad 1719 med bilder ur
bibeln. I socknen finnes Stockaryds
jern-vägsstation å jernvägslinien mellan
Älve-stad och Jönköping, i närheten af
landsvägen mellan Slagetorp och Wrigsta,
hvilken sednare gästgifvaregård ligger
5% mil från Jönköping.
Gårdar: 1 mtl Stockaryd,
pastoris-stom. — V4 mtl kr. Harnaryd, största
byn är 3 mtl sk., 1 fr. Hüllaryd.
—-1 sk. Hillavara med qvarn och såg och
V4 Hellatorp höra till Hjelmseryds
kyrksocken. — Adress: Wrigstad.
Stockatorp. Gästgifvaregård i
Kors-berga socken af Östra härad och
Jönköpings län; härifrån skjutsas till
Hvetlanda i norr.....2 mil.
Mörsebo i n. o......l°/8 M
Åsheda i s. o. (Kronob. län). 2*/8 a
Nöbbeled i söder » » . l5/g s
I närheten af hemmanet, som är 1
mtl skatte, på en backe, kallad
Jätte-brunsliden, anmärktes af Linné en
jättebrunn eller jättegryta öfverst i berget
åt sjösidan, af mer än en alns djup och
bredd; dess höga läge mot vattnet låter
förmoda en ålder af flera tusen år.
Stockeby, en egendom af 2 mantal
frälse (Tham uppgifver 2l/2 mtl) uti
Danderyds socken och skeppslag af
Stockholms län, belägen nära Stocksund,
omkring 1 mil från hufvudstaden, 6 mil
från Uppsala, är välbebyggd; den har
en längre tid lydt under Djursholm.
Är 1831 tilläts kapten Schmidt att hans
egande V8 i frälse-hemmanet Stockeby
äfven fick benämnas Sikreno, hvarifrån
1863 ytterligare afsöndrades 2 tunnland,
hvilken del benämnes Stockshem; sistn.
år tax. Stockby l7/8 mtl till 60,000 rdr
rmt, Sikreno V8 mtl till 28,000 rdr.
Stockholm. Det Svenska rikets
hufvudstad, konungens residens och
regeringens säte, belägen vid Mälarens utlopp
i Östersjön, till en del i Uppland och
till en del i Södermanland, är en af
Europas yngre hufvudstäder och
härleder sig först från medlet af 13:de
århundradet. Österfolkens beständiga
härjningar på Mälarens öar och stränder
föranledde omkring år 1255 Jarl Birger
att på de tre holmar, som då kallades
Stockholmen (nu Helgeandsholmen),
Kedjeskär (nu Riddarholmen) och Agnefit
(det genom Konungssundet eller
Söderström från Södermalm afskiljda d. v. näset,
som nu är egentliga staden), och på
hvilka säkerligen bosättningar redan
funnos, anlägga befästningar till ett »lås
för Mälarens sjö.» Alla tre holmarne
omgåfvos med starka murar och torn;
med det n. v. Norrmalm, der
Brunkebergs, eller Brantbergets sandås då sträckte
sig ända ned till strömmen,
sammanhängde Stockholmen eller
Helgeandsholmen medelst en bro, som försvarades
af Yttre Norr-Port, medan Inre
Norr-Port försvarade bron mellan
Helgeandsholmen och Staden. Till Kedjeskär
(Gråmunkeholm, sedan Riddarholmen),
som likaledes var starkt befäst, ledde
broarfrån staden, hvars yttermurar sträckte
sig utmed de n. v. Vester- och
Österlånggatorna samt förenades i Söder-Port,
som först stod på det n. v. Jerntorget,
men sedan småningom utflyttades, så att
den ännu qvar-befintliga Jernvägen
utgjorde stadens vallgraf och deraf äfven
kallas Stadsgrafven. Att malmarne
började bebyggas tidigt nog, finner man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
