Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
Stockholm.
Stockholms låu.
— Prins Oscars palats, —
Nationalmuseum, hvars uppförande beslöts vid
riksdagen 1844—45, 260 fot långt, 170
bredt och omkring 100 högt; —
Riddarhuset, fulländadt 1670; — Rådhuset,
fordom Bondeska palatset; —
Riksbankens hus, — Börsen, uppförd på det
fordna rådhusets plats 1767—1776; —
Fria konsternas akademi; —
Wetenskaps-akademien, m. fl. Särdeles kring
Brunkebergs torg hafva talrika, palatslika
enskilda byggnader samlat sig. Bland öfriga
torg märkas Stortorget i den inre staden,
— Carl Xllhs torg, det största i
Stockholm, med en areal af 144,000
qvadr.-alnar; — Gustaf Adolfs torg, Adolf
Fredriks torg, m. fl. Den ansenligaste
bland Stockholms broar är Norrbro (byggd
1787—1797), 180—190 alnar lång och
30 alnar bred. Stockholm prydes med
bildstoder af Birger Jarl och Berzelius,
Gustaf I, Gustaf den Store, Gustaf III,
Carl Johan och Carl XIII.
Om Stockholms befolkning i äldsta
tider känner man ingenting med visshet,
ehuru åtskilliga antydningar synas gifva
vid handen, att den icke varit ringa.
Ären 1451 och 1485 skola t. ex. resp.
9,000 och 15,000 personer i Stockholm
hafva dött af pesten; år 1495 uppgifvas
ända till 18,000 menniskor hafva dött i
samma sjukdom, åren 1623 och 1710
ända till 20,000. År 1663 uppgifves
imellertid hela befolkningens antal till
blott 14,948 personer; men dermed menas
sannolikt blott de betalande
mantals-skrifna. Alltifrån 1751 finnas dock
noggranna uppgifter om befolkningens antal,
hvilken enl. dem förhållit sig som följer:
Ar 1751 . . . . 55,700 personer.
» 1780 . . . . 75,107 »
» 1800 . . . . 75,517 »
» 1820 . . . . 75,569 »
JO 1830 , . . . 80,621 »
0 1850 . . . . 93,952 »
» 1858 . . . . 101,502 »
i) 1860 . . . . 108,640 »
i) 1861 . . . . 116,496 »
0 1862 . . . . 119,327 »
)) 1864 . . . . 128,576 »
Det i Stockholm förut gällande
förhållandet, att alltid flera dött än som
blifvit födda, har i sednare tider
förändrat sig. Mellan åren 1846—1850
föddes t. ex. i medeltal 2,993, men dogo
3,498, — åren 1851—1855 föddes
3,255, men dogo 4,267, hvaremot år
1860 de föddas antal öfversteg de dödas
med 324 och år 1863 de födda voro
849 flera än de döda; under hela
perioden 1856—1863 föddes dock 18,825,
men dogo 19,747. Under denna period
inträffade dock fyra choleraår, som
bortryckte 1,528 personer af 2,982 i denna
farsot insjuknade. —• De sednaste
officiela berättelserna upplysa, att
sedligheten under de sista åren blifvit
ansenligt förbättrad och kriminaliteten
förminskad; af de 1,670 gröfre brottmål,
som af Stockholms domstolar afdömdes
under femårsperioden 1856—60, kommo
de flesta, eller 404, på året 1857, och
blott 252 kommo på året 1860; men
under samma qvinqvenniuin fälldes
11,106 personer till ansvar för fylleri,
eller i medeltal 2,221 om året, medan
under perioden 1851—1855 medeltalet
af fyllerimål uppgick till blott 1,657
om året.
Stockholms industri blomstrade
synnerligen under Hattarnes regementstid,
och år 1762 sysselsattes ensamt vid
väfverifabrikernas 2,097 stolar icke
mindre än 8,000 arbetare; men redan fem
år derefter, då andra principer blefvo
de herrskande, hade stolarnas antal sjunkit
till 1,010 och arbetarnes till 3,700. År
1770 hade imellertid fabriksarbetarnes
antal åter höjt sig till öfver 6,000, och
årets produktion uppgick efter den tidens
myntberäkning till 45lJ2 tunnor guld.
Är 1812 hade staden 268
fabriksinrättningar, deribland icke mindre än 38
siden- och 52 klädesfabriker; för år 1855
uppgafs fabrikernas antal till 328 med
390 egare och mästare, 4,167 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 7 mill. rdr
bco; för år 1860 uppgifves antalet af de
Stockholmska fabrikerna till 319 med
omkring 4,500 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 12,155,583 rdr rmt.
Deribland befunnos 21 färgerier, 5 linne- och
bomullsfabriker, deribland Carlsvik, tills,
med ett tillverkningsvärde af 734,000
rdr; 10 saffians- och garfverifabriker;
5 sidenfabriker, tillverkande för 930,000
rdr; 6 sockerbruk, med ett
tillverkningsvärde af 3,818,000 rdr; 34
tobaksfabriker, som tillverkade för 1,437,000 rdr;
2 jerngjuterier tillverkade samma år för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
