Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[
315 Stockholm.
Stockholms låu.
459,998 rdr, — 1 porslinsbruk för
384,000 rdr, — 3 stearinljusfabriker för
535,000 rdr; — 4såpsjuderierför315,000
rdr, o. s. v. Hufvudstadens vigtigaste
fabriker äro sålunda siden-, läder- och
tobaksfabriker, det vigtiga porslinsbruket
Rörstrand, sockerbruk och läderfabriker,
ra. fl., hvartill komina de mekaniska
fabrikerna, sora, 41 till antalet, år 1860
tillverkade för ett värde af närmare
945,000 rdr. — Antalet af handtverkare
uppgick samma år (1860) till 1,345
mästare med 2,557 gesäller, 2,234
lärlingar och 1,396 andra arbetare; bland
handtverksmästarne räknades 144 snickare,
130 skräddare och 205 skomakare. —
o
Ar 1860 hade hufvudstaden 31
bok-tryckeriidkare, hvilkas betjening och
arbetare utgjorde ett antal af 482
personer.
År 1860 hade Stockholm 391
gross-och 1,189 minuthandlare, utom 19, som
idkade både gross- och minuthandel;
dessa handlandes betjening uppgick till
nära 1,400 personer, och dertill kommo
1,769 handel idkande qvinnor. — Till
inrikes sjöfart begagnades 6 fartyg om
203 läster, till utrikes 112 om i 5,463
läster med 195 skeppare och 1,295
sjömän. Värdet af förtullade varor, införda
till Stockholm från utrikes ort, uppgick
1860 till öfver 30 mill. rdr, och utrikes
ifrån anlände till Stockholms hamn 1,312
fartyg om 71,800 läster, medan de från
inrikes ort anlända fartygen uppgingo
till ett antal af 9,999. — Värdet af
från Stockholm under samma år utförda
varor uppgick till 13,834,000 rdr, och
de bestodo hufvudsakligen af jern,
trävaror och tjära; från Stockholm afgingo
till utlandet 1,261 fartyg om 65,349
läster, och till inrikes orter 9,893 fartyg.
Stockholms skeppsrederier egde vid 1860
års slut 126 fartyg om 15,961 läster.
— Hela tulluppbörden för 1863
uppgick till 5,766,819 rdr rmt.— Stadens
hamn är en af de yppersta, emedan den
är icke blott rymlig och väl skyddad för
alla vindar, utan tillika jemte sitt
inlopp så djup, att linieskepp kunna gå
ända upp på redden. Dess olägenhet är
dock, att den ligger omkring 8 sv. eller
12 geogr. mil från öppna hafvet.
Främst bland hufvudstadens talrika
vetenskapliga inrättningar står Svenska
Wetenskaps-Akademien med dess rika och
storartade samlingar, deribland det s. k.
Naturhistoriska Riksmuseum, ett bland de
yppersta i Europa. Stockholm är
derjemte sätet för Witter hets-. Historie- och
Antiqvitets-Akademien, Svenska
Akademien och Landthruks-Akademien med dess
Experimentalfält. Carolinska
Medico-Chirurgiska Institutet, landets förnämsta
undervisningsanstalt för läkare, har
äfvenledes sitt säte i Stockholm, likasom
Gymnastiska Centralinstitutet, Technologiska
Institutet, Pharmaceutiska Institutet,
Slöjdskolan, Navigationsskolan, Skogsinstitutet,
Rydbergska praktiska sjömans skolan,
Veterinärinrättningen, Institutet för döfstumma
och Blinda m. fl. Såsom krigsskolor
anföra vi Ilögre Militärläroverket på
Marieberg och Krigsskolan på Carlberg.
Bland egentliga läroverk märkas: Högre
Elementarläroverket (Stockholms
Gymnasium) och Nya Elementarskolan, 4
fem-klasssiga och 4 tvåklassiga lägre
elementarläroverk med tillsammans 69 lärare
och 1,584 lärjungar (år 1864) samt
talrika folk- och andra skolor, hvilka år
1860 hade 202 lärare och 11,116
lärjungar. — Bland vetenskapliga samlingar
nämna vi: Riksbibliotheket om 100,000
band och 5,000 handskrifter,
Naturhistoriska Museet, Carolinska Institutets
Anatomiska Museum,
Witterhets-Akade-miens samlingar, Myntkabinettet,
Lifrustkammaren och Klädkammarens Museum,
med flera.
Främst bland undervisningsanstalterna
i skön konst stå Akademien för de fria
konsterna, stiftad af C. G. Tessin 1735,
och Musikaliska Akademien, stiftad 1771;
bland konstsamlingar märkas Sten- och
Taflc-Museerna, begge på slottet. —
Hufvudstadens stående theatrar äro, utom
den Stora Kgl. Scenen, invigd den 30
Sept. 1782, Kgl. Dramatiska Theatern,
upprättad af kapiten Lindeberg 1842,
Södra Theatern, öppnad 1859, samt
Ladugårdslands-theatern, öppnad år 1856,
hvartill komma åtskilliga mindre theatrar,
en Cirkus på Djurgården o. s. v.
Hufvudstadens fattigvårdsförvaltning
besörjes sedan 1843 af Stadsnämnden,
som underhåller en
Uppf’ostrings-inrättning för vanvårdade barn samt tvenne
Arbets- och Försörjnings-inrättningar,
kallade den Södra och den Norra, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
