- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
322

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

322

Storfors.

Storsjö.

bräder och plank utöfver egna behofvet.
Till jernverket hörer dessutom en
landtegendom, bestående af 1 mantal
skatte-rusthåll Sjundeqvillj taxeradt till 40,000
rdr, samt underlydande 4x/4 mtl skatte,
V2 frälse-säteri Qvafhult, 7/s rå och rör,
5/8 frälse, häraf 1 mtl skatte Åkeraåla i
Pelarne socken, det hela ett gods, tax.
till 337,000 rdr rmt, och med en
befolkning af 580 personer. På egorna
finnas flera fiskrika sjöar och godt
ålfiske; skogarne innehålla c:a 5,000 tid;
af ek växer ej obetydligt.

Vid Storebro finnes manbyggnad af
trä, nybyggd 1824, innehållande 19 rum
uti två våningar, med tak af tegel och
jernplåt, samt 2:ne flygelbyggnader;
manbyggnaden omgifves af park och en större
trädgård med öfver 200 goda fruktträd,
vinkast, melonbänkar, m. m. — Ett
spannmålslånemagazin, grundadt med 50
tunnor säd, finnes här inrättadt och
vederbörligen af länsstyrelsen reglementeradt,
till godsets och äfven till andra
lånsökandes fördel i mån af tillgång.

Bruket är år 1728 anlagdt af en
frih. Oxenstjerna och en Pauli på
rust-liållet Sjundeqvills egor vid Stångån; det
egdes på 1770-talet, jemte Alhults,
Hagels-rums, Pauliströms egendomar m. fl. bruk
och säterier, af generalen, baron C. F.
Pechlin; år 1829 egdes Storebro ensamt
med en del underlydande hemman af
assessoren Claës Fries; för närvarande
eges Storebro jernverk och gods af ett
bolag, som har till disponent brukspatronen
och riddaren G. Tillberg, hvars adress
är Målilla eller Wirnmerby.

På säteriet Qvafhults egor märkes en
kulle, Gisseskalle, utmärkt för sin höjd,
hvarifrån man i klart väder ser 7 kyrkor,
hvilket är ovanligt i denna skogbeväxta
och kuperade ort.

Storfors, jernverk uti Kroppa socken af
Philipstads bergslags härad och Carlstads
län, utgöres af i samma socken belägna
Storfors jernbruk med 2 smälthärdar,
vällugn med 2 räckhamrar samt 2
manufakturstockar, stål- och masugn, belägna
1 mil från bruket, Lillfors och Hättelfs
bruk, hvartdera med 2 härdar; dessutom
höra hit qvarnar med 5 par stenar, 2
husbehofssågar vid Lillfors och Hättelfven,
en tegelugn vid Storfors.

Verken äro anlagda i början af
1600-talet och inköptes jemte Lesjöfors och

Stjernbergs bruk från kronan till skatte
af brukspatron Claës Linroth, död 1726;
nu mer egas de af ett bolag, hvars
disponent, kammarherren af Geijerstam,
dog här 1864. Storfors-bolaget eger
derjemte en landtegendom, bestående af 214
osmundspund (à 64 pr hemman) 6Vg
mtl frälse uti Kroppa, Lungsunds,
Fer-nebo och Warnums socknar; skogsarealen
uppgifves af Djurberg till 30,000 tunnl.
Börande jordbruket härstädes må nämnas,
att i sednare åren har kolstybben blifvit
med särdeles framgång använd på så väl
moss- som tung lerjord, och bengödning
af 80 IU pr tid gifvit en vackrare gröda
än af kreatursspillning. — Vid så väl
verken som landtegendomen voro 1863:
1,202 mantals- och skattskrifna personer.

Storjonsbol, en by i Lima socken
i Dalarne, der Gustaf Eriksson hade sitt
nattqvarter på sin flykt till Norge.

Storkågeå, by; se Skellefteå socken.

Stornäset, en gård uti
Wester-Norr-lands län, Medelpads härad samt Ahlnö
socken, l3/4 mil från staden Sundsvall,
vackert belägen och omgifven af löfrika
ängar samt begränsad af Bottniska viken
på tvenne sidor. Den innefattar l5/g6
mtl om tills. 416J§ tid samt derjemte
en utskog om c:a 300 tunnland.

Storsjö, kapell till Hede pastorat, är
beläget uti Herjeådalen och Jämtlands
län, c:a 4 mil i norr från moderkyrkan.
Det uppbyggdes år 1751 vid Storsjön,
genom hvilken Ljungan flyter, i synnerhet
för de i fjällen kringströdda Lapparne, som
här äfven hafva skola; för öfrigt finnas
inom socknen en fast och två flyttbara
folkskolor samt en flyttbar småbarnsskola,
der under året 1862: 195 barn
undervisades af en examinerad och 2 oexam.
lärare, medan 121 barn erhöllo
undervisning i hemmet. Hemmantalet är 4§|
mtl skatte, taxerade 1863 till 90,800
rdr rmt. — Folkmängden, som år 1810
var 156, uppgick 1863 till 312. Utom
byn Storsjön nämnas Lf ungdalens by;
Metiådals, Skärvaccdalen, Ljungris fjäll
innehafvas af Lappar. Vidare rörande
socknens jordmån, näringar m. m., se
artikeln Hede.

I Gefleborgs läns tidning förmäles,
att konsul Göransson bildat ett bolag af
svenskar och engelsmän, hvilket under
namn af Storsjö bolag och med ett
kapital af 7V2 million, deri inbegripna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 13:46:14 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free