Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
Stranda.
Strenguäs stift.
ström, stundom med fall och grunda
forsar, mellan höga och branta
dalväggar, hvilket allt fortfar äfven efter deras
förening ända till den stora sjön
Lyg-nern på Hallandsgränsen, som genom
Rolfsån afbördar sitt rika vattenflöde i
hafvet, strax nedom Kongsbacka.
Strand, en fabrik för halfylleväfnader
’ v
i Jönköping; här har på sednare åren
tillverkningen uppgått i värde till 362,000
rdr årligen vid 85 väf- och 20
band-väfstolar.
Strand, by uti Wärmskogs socken
af Gilbergs härad, Södra Sysslets
fögderi och Carlstads län, nämnes under
Ribbungafejden 1223—1250, och skall
konung Håkan Håkansson i Norge hafva
hvilat här hos Gillis Bonde, då han
under Erik Läspes svaga regering tog
brandskatt af landets inbyggare.
Hemmanet Strand, 1 mtl frälse, uppgifves
af Djurberg år 1818 haft 78 tunnors
utsäde, höfångst till 150 lass, ymnig skog,
prydlig manbyggnad af trä; det tax.
år 1863 jemte såg o till 75,000 rdr
rmt; egare var E. H. Åberg. — Strand,
en by i Silbodal, der årlig marknad har
hållits.
Strand, en egendom uti Eds socken
af Wedbo härad och Elfsborgs län, har
naturskön belägenhet vid södra stranden
af sjön Stora Lee, hvaraf den så väl
som af löfskog omgifves.
Egendomen, som utgöres af 3/8 mtl
i hela frälsehemmanet Strand samt 3/8
skatte Skalltorp och */4 Arebol, med 3
t-.r höst- och 25 t:r vårsäd, eges af
possessionaten L. M. Ekström. Strand egdes
1563 jemte andra hemman i socknen af
Knut Knutsson Lilje. år 1577 af
välborne Jöns Ulfsson. Strand ensamt
tillhörde 1800—1836 f. d. riksdagsmannen
Petter Bågenholm, hvars grafsten finnes
viel Eds kyrka. — Adress: Åmål, Westra
Ed och Strand.
Strand, en by uti Wika socken af
Stora Kopparbergs län, vid sjön Runn,
med 3’2/oi skatte, hvaraf 1 mtl,
taxeradt till 15,300 rdr, har gästgifveri,
hvarifrån skjutsas till
Falun i n. v.......2 mil.
Uppbo i s. o.......1V4 »
På egorna finnas tegelbruk och
jerngrufvor.
Stranda. Härad uti Kalmar län,
omgifvet i norr af Tunaläns, i vester af
Handbörds, i söder af Norra Möre
härader samt i öster af Östersjön,
innefattar nedanstående socknar och utgör
med Handbörds och Norra Möre
härader ett fögderi och en domsaga under
Göta hofrätt; tingsstället är uti
köpingen Mönsterås. Inom häradet finnas,
utom nämnda köping, Påskallavik och
Pataholms köpingar samt staden
Oscarshamn. Arealen är 5,382 qvadratmil eller
124,555 tid fast land, hvaraf 12,784 är
odlad jord, 6,957 naturlig äng; vatten
upptager 0,120 qvadratmil. På qv.milen
bo 2,686 personer.
Socknens Hem- Folkm. Bevillning,
namn. mantal, år 1862. för egend. för ink. eft. III a.
Ålem 63£. 4,376. 515 rdr. 494 rdr. 76 rdr.
Mönsterås 69^.3,630.650 » 766 » 162 »
D:o köping 1,088. 529 » — » — »
Döderhult 43|j|. 4,049. 767 » 359 » 83 »
Stranda, kontrakt uti Kalmar stift,
innefattar två regala och ett
konsistorielt pastorat, se vidare tabellen till
Kalmar län.
Strengnäs stift är ett af de äldsta
i riket och innehar 4:de rummet. Man
känner ej med visshet något derom,
förrän mot medlet af 1100-talet, då dess
område sträckt sig endast öfver det
förra fylkesriket Södermanland, nämligen
Nyköpings län och Södertörn. Under
konung Carl Sverkersson, då Wilhelmus
var biskop, blef Nerike, undantagande
Fellingsbro härad med Nora och Lindes
bergslag, dermed förenadt, såsom synes af
påfve Alexander IILs stadfästelse-bref
derpå d. 7 Sept. 1165. Om dess gränser
hafva inga andra tvister förefallit, än
att biskop Anund på en sammankomst,
som hölls på Färiugsön eller
Svartsjölandet d. 17 Juni 1288, gjorde anspråk
på Stockholms stad och Södermalm, som
lågo söder om Norrström; men konung
Magnus Ladulås utfärdade en resolution,
att Stockholm med Södermalm borde
som ett kongl, residens lyda under
erke-stiftet. Den första kända biskopen i
Strengnäs stift är Gerderus, om hvilken man
har sig endast det bekant, att han med
erkebiskop Henrik i Uppsala invigde S:t
Bothvidi kyrka 1148. Stiftet kallades
då Ofvanskog, emedan det låg norr om
Kolmården. Hans efterträdare Wilhelmus
var den, som började bygga domkyrkan.
Bland deras märkligaste efterträdare för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
