Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strengnäs.
Strengnäs.
325
tjena näranas Kol, Colo, Birger Jarls
kansler, Thomas, Bothvidus Sunonis 1536—
56, ånyo 1561, † 1562, Laurentius
Paulinus Gothus, Johannes Matthiae, Er.
Gabriel Emporagrius, Erik Benzelius, Joh.
Bilberg, Daniel Lundins, Jacob Serenius,
Carl Jesper Benzelius och orientalisten
J. A. Tingstadius. Strengnäs stift
innefattar hela Nyköpings län, af Stockholms
län det s. k. Södertörn, af Örebro län
hela Nerike, af Weaterås län konung
Carls och Torpa socknar samt af
Linköpings län Qvarsebo pastorat. I
ecklesiastikt hänseende är stiftet indeladt uti
15 kontrakt och innefattar 102 pastorat
med 167 kyrkor och en folkmängd år
1863 af 242,752 personer, deraf cirka
124,000 i Nyköpings län, 85,000 i
Örebro, 28,000 i Stockholms län, 5,000 i
Westmanlauds, 700 i Linköpings län. —
Biskopens kronotionde utgör 401 t-.r 15
kpr och domkyrkans 282 t:r; biskopens
inkoraster uppskattas till 11,053 rdr.
Stiftets läroverk bestå af Högre
Elementarläroverk i Strengnäs och Örebro
samt Lägre Elementarläroverk i Nyköping,
Eskilstuua och Askersund.
Stadspædago-gier finnas i Södertelge, Trosa, Mariefred
och Thorshälla samt folkskolor i alla
församlingar; skolornas antal uppgick år
1862 till 190 fasta, 60 flyttbara folk-,
63 fasta och 36 flyttbara småbarnsskolor
med 213 skolhus.
Koutrakternas namn äro :
Domproste-riei; Öfver-Selö; Oppunda Östra, Oppunda
Westra; Nyköpings Westra; Nyköpings
Östra; Daga; Södertörns; Södertelge;
Wester-Rekarne, med följande pastoraten
Carlskyrka, Eskilstuna, Gillberga,
Thorshälla, Tumbo och Öija. Öster-Rekarne med
pastoraterna Husby-Rekarne, Jäder,
Näshulta, Stenqvista, Kjula och Wallby.
Örebro; Glanshammar; Kumla och Edsbergs.
— Utom Rekarnes finnas alla
kontrak-terna med deras pastorat på sina
särskilda ställen.
Strengnäs. Uppstad i Nyköpings
län, vid Mälaren, på en udde i det sund,
som skiljer fasta landet från Tosterön,
8% mil från Stockholm, är anlagd på
en plats, som redan under medeltiden
var en ryktbar offer- och handelsplats,
der allmänna möten, »Sarating», höllos;
blef under kristna tiden biskopssäte och
räknar sin ålder som stad från år 1336,
då Magnus II utfärdade privilegier för
densamma. Stadens äldsta byggnad och
den kärna, hvaromkring den bildat sig,
är säkerligen domkyrkan; men redan före
dennas anläggande var Strengnäs en
i svenska kristendomens annaler vigtig
ort, emedan den Hel. Eskil,
Södermanlands apostel, här skall hafva blifvit
stenad af hedningarne omkring år 1080.
På den plats, der detta skedde, stod ett
Svartbrödrakloster, upprättadt i
Waldemars eller Magnus Ladulås’ dagar, och
hvilket nedbrann 1473, men snart åter
upprättades. Vidare funnos i detta
Södermanlands gamla biskopssäte ett
Hel-geandshus och ett hospital för gamla,
orkeslösa prester, tveune kapell, ett
eg-! nadt åt S:t Eskil, det andra åt S:t Göran
och sannolikt äfven ett s. k. Coenobiura
Scholasticura. Den kring dessa andliga
stiftelser uppväxta staden, hvilken ännu
bibehåller minnet af dem i åtskilliga
be-näraniugar, t. ex. Klostergatan,
Kapellgården, Munkbacken o. s. v., har under
tidernas lopp varit utsatt både för
fiendens härjningar och eldsvådor, af hvilka
sistnämnda de, som härjade staden åren
1473 och 1535, varit de svåraste. Att
staden fordom icke saknat vigt, finner
man af de talrika både kyrkliga och
verldsliga möten, som der blifvit hållna,
och bland hvilka vi här vilja närana
blott dera åren 1523 och 1546, vid det
första af hvilka Gustaf Eriksson den 6
Juni utkorades till Sveriges konung,
likasom vid den sista ständerna förklarade
kon. Christian och hans ätt förlustiga
Sveriges krona och förbundo sig att
hålla arfföreningen. Staden hade fordom
tvenne borgmästare, men har från
1670-talet haft blott en.
Förnämsta byggnaden i den
oregelbundet anlagda, mest af trähus bestående
lilla staden, är, som ofvan nämndes,
Domkyrkan, hvilken anses vara
grundlagd mellan 1160 och 1208, sålunda
ungefär samtidigt ined Uppsala doin-
kyrka, men hvilken dock blef fullbordad
i ’
långt före den sednare och invigdes af
biskop Anund 1291, men vid sjelfva
invigningen antändes genom vårdslöst
förfarande med de många brinnande
ljusen och nedbrann i grund, så att
ensamt murarne qvarstodo. Kyrkan
återupprättades dock snart, men afbrann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
