Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
Strö «.
Ströfvelstorp.
skog växer; deri består af bok, ek, björk,
al och hassel; god tillgång på torf
tinnes äfven. Större delen af socknen var
redan år 1818 lagd i enskifte och väl
häfdad. Folkmängden, som år 1805 var
577, uppgick 1863 till 955 personer.
Ali fast egendom taxerades till 855,100
rdr rmt. Socknen är annex till Färlöfs
pastorat. Kyrkan, % mil från
moderförsamlingens, är uppförd af huggen
sten, med torn från 1837. Kyrkan
innehåller tvåqvadratiskt skepp, 50V2 fot
långt, något öfver 27 fot bredt,
enqva-dratiskt chor och rundel; till följd af
kyrkans ansenliga vidd och höjd har
skeppet fått, till undvikande af
midt-pelare, stjernhvalf på femsprångiga
pilastrar. Den sköna rundelen har tyvärr
blifvit nymodigt utsirad med stafvar af
trä och bågar i vattenfärg med mera
småprål. Barnundervisningen bestrides
uti en fast folkskola af en examinerad
lärare; skolbarnens antal 1863 var 118.
— I socknen märkes Ströö säteri, som
med underlydande upptager hälften af
socknens taxeringsvärde; l1/» mtl skatte
Ströö och 1% uts. frälse Hörröd egas
under Torssebro gård i Färlöfs socken;
för öfrigt innefattar hon byarna Strö,
hvaraf 1/8 mtl krono är kyrkans,
Kåla-berga och Ofvarp. — Adr.:
Christian-stad.
Ströö, ett frälse-säteri af 2 mantal
(häraf 2/3 mtl Rålambodal) uti
ofvanbeskrifna socken; skall fordom legat i
Kohlberga by och varit bebodt af Johan
Taube samt sedan tillhört landshöfdingen
Georg Henrik Lybecker, hvars enka, till
följd af hemmansbyte med kronan,
flyttade gården till Ströö by. Ar 1783
köptes godset från krigsrådinnan
Danck-wardts arfv. af ryttm. baron Rålamb,
som ombyggde gården i enkel
byggnadsstil, men uppförde i trädgården en
åttkantig byggnad, som får dagen från
fönstren i dess öfra afdelning. Här
förvaras det dyrbara Rålambska bibliotheket,
hvilket 1820 bestod af 3,400 volymer,
384 manuskripter, förutom kartor och
antika samlingar. Deribland må nämnas
biskop Brynolfs lefnad, S:t Britas och
hennes dotters underverk, hvilka båda
exemplar äro de enda i Sverige,
Bre-viarium Stregnense, tryckt i Stockholm
1495, m. fl. sällsynta och dyrbara verk.
Bland manuskripterna må nämnas några
påfliga bref; egenhändiga skrifvelser från
de flesta regenter af Gustavianska ätten;
Isländska lagen, Sveriges landslag af år
1470 på pergament m. m. Ibland
samlingarna är ett ovalt fickur, ett af de första,
som funnits i Sverige, och som tillhört
Axel Oxenstjerna.
Säteriet uppgifves 1818 hafva haft 100
t:rs utsäde, tillräcklig äng, ymnig skog;
derunder lydde 10V2 ins- i Ströö by,
11{| uts. frälse, IV3 krono samt 15
torp och såg; det taxerades 1863 ensamt
till 75,000 rdr rmt.
Ströfvelstorp, en socken, belägen
IV4 mil s. o. från Engelholm, med 0,286
qvadratmil land, fördelade på 41% mtl,
hvaraf 1% mtl skatte, lV3 krono, 38V24
mtl frälse, inom Södra Åsbo härad af
Christianstads län, och med O,o75
qvadratmil land, fördelade på 8.7^ mantal,
hvaraf mtl skatte, krono, 57/24;
mtl frälse, inom Luggude härad af
Malmöhus län; båda delarne skiljas genom
Wegeholms-ån. Marken är jemn;
rådande jordmånen i den del, som hörer
till Christianstads län, är sandmylla, och
uti den andra delen lermylla, på en del
ställen stark lera; ängen är knapp, och
brist på skog företer Christianstads läns
del; uti den andra växer någon, fastän
obetydlig. Folkmängden, som år 1805
var 920, uppgick 1863 till 884, eller
efter annan uppgift till 2,180 inom Södra
Asbo och 374 inom Luggude härad.
Till binäring idkas fiske. Ali fast
egendom taxerades 1863 till 1,592,236 rdr.
I bevillning efter II och III art. erlades
808 rdr rmt.
Socknen, som skiljdes från Ausås
jemlikt kongl, bref af d. 10 Sept. 1858,
utgör nu mer för sig ett regalt pastorat
af 2:dra klassen, hörande till Södra Åsbo
kontrakt i Lunds stift. Kyrkan är
belägen inom Christianstads län. Socknen
har fem fasta folkskolor, der under året
1862: 410 barn erhöllo undervisning af
fem examinerade lärare, medan 13 barn
undervisades i hemmet; till skolan hörer
ett planteringsland af 5,200 alnars ytvidd.
Socknen har sparbank från 1853, och
denna räknade 1860:421 delegare; under
året 1856 stes- insättningarnas belopp
till 14,209 rdr och år 1860 till 9,186
rdr rmt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
