- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
353

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stiinge.

Stångån.

353

salons testamente af år 1201; lion
består af skepp, chor och rundel med
skråkantiga socklar och ruudbågiga
taklister. Ett vapenhus å skeppets södra sida
blef 1843 nedbrutet och en ny ingång
upptagen å skeppets vestra gafvelmur.
— Barnundervisningen sker i en fast
folkskola af en examinerad lärare; af
skolbarnens antal undervisades 1862 !/ß
i hemmen. Enda fornminnet utgör ett
grafmonument efter en Strånge, efter
hvilken, enligt några författares mening,
socknen blifvit uppkallad. — Adress:
Lund.

Stånge, en hamn på Småländska
kusten, i närheten af Oscarshamn.

Stångenäs, ett härad uti Bohus län,
innefattar Bro pastorat och utgör en stor
landtunga, som ifrån norr, der det
sammanhänger mtd Tunge härad, utskjuter
mellan Åby- och Gullmarfjärdarna. Orten
är bergig och innesluter endast tvänne
dalar af större betydenhet, nämligen den
natursköna Brodalen och Fidje hedar.
Häradets hela areal uppgifves till 1,384
qvadratmil, hvaraf 0,oi4 äro insjöar; deraf
äro 6,032 tid odlad jord, naturlig äng
1,370 tid. Hemmantalet är 1307/? mtl,
bebodda 1863 af omkring 7,350
inbyggare. Hufvudnäringen är jordbruk; den
fordna vigtiga näringsgrenen,
boskapsskötseln, är nu mer icke värd att
omnämnas, utom hvad fårafveln beträffar, som
lemnar betydlig afkastning; binäringar
äro fiske och sjöfart. Inbyggarne på
Stångenäs, eller, såsom de sjelfva efter
sitt hemvist i de olika socknarna kalla
sig, »Brobölingarne», »Brasätlingarne» och
»Lysebölingarne», äro ett lifligt, redbart
och ganska hyfsadt folk, men smittadt
af en böjelse för yppighet, så att, enligt
A. E. Holmberg, Stängenäs synes rikt,
men är fattigt. — Häradet, som af ålder
benämndes Stanganes, och någon gång
Stangir, hörer till Sunnervikens fögderi,
och förer i sitt sigill två långor.

Stångesätter (i 1825 års jordebok),
Stångsäther, ett frälse-säteri af 1 mantal,
uti Sätters socken af Wadsbo härad och
Skaraborgs län, köptes år 1639 af fru
Märtha Hård; år 1746 erhöll
öfverste-löjtu. Hammarhjelm säteri-frihet för
hemmanet i stället för en gård i Häggums
socken, som iklädde sig frälse-natur.
Härunder lyda det år 1639 från kronan af

vi.

Carl Gyllenhjelm utbytta 1 mtl frälse
Stommen samt l/2 mtl skatte Borgan;
godset egdes 1863 af kapten H. Frölich;
nämnda år var hushållens antal 16. —

0

Åkern till Stångsäther var 1818 indelad
i fyra gärden.

Stångeå. Pappersbruk, beläget i
Njurunda socken i Medelpad, ä Stongoms
egor, vid Stångån, är anlagdt af
nuvarande egaren herr Westberg, som
äfven anlagt, på Näsets egor, Westanå
pappersbruk. Vid Stångeå, der årliga
tillverkningen uppgår till 500 ris
kardus-papper och 400 ris makulatur, äro 17
personer sysselsatta; tillverkningen forslas
1% mil ’till Sundsvall. Till Stångeå
gods höra äfven garfveri och mjölqvarn.
Af egaren gjordes 1856 ett försök att
taklägga några uthus med spån af 2
fots bredd och 40 fots längd, hvars
tillverkning medelst svarfning är af honom
sjelf uppfunnen.

Ståiigskär, en liten bergholme söder
om Arkö, hvarpå finnes sedan år 1814
upprest en stång eller spira, 60 fot
hög, försedd med ett hvitt färgadt kors
vid öfra ändan, utvisande vestra
inloppet till Carlskrona igenom Arpö sund.
Här finnes ock en känningsbåk, bestående
af 16 spiror af 40 fots längd, ställda i
en cirkel omkring en hjertspira af 54
fots höjd, försedd med en tunna, som
sitter tvärs för farvattnet. Inloppet till
Stångskär, såsom ledande dels till Arkö
sund och vidare Bråviken uppföre till
Norrköping, dels ock mot Slätbaken till
Söderköping och Göta kanal, är ofta
begagnadt.

Stångsmåla, ett mtl skatte uti
Lin-neryds socken af Konga härad och
Kronobergs län, är gymnastikern Lings
födelseort. Han härstammade från bönder
på detta hemman, som enligt Wieselgren
gick i arf från far till son genom flera
generationer, och hvaraf dc flesta haft
ovanligt långvariga äktenskap; så nämnes,
att bonden Matts lefvat tillsammans med
sin hustru i 51 år, sonen Staffan Mattsson

1 63 år. Måns Månsson dog 105 år
gammal; dennes son Matthias Månsson
upptog först namnet Ling af stamorten
Linneryd. Hemmanet hade år 1863:
7 äboer.

Stångån, ett af Östergötlands största
vattendrag, hvars källor träffas i Hola-

45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free