Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stöpen.
Sulitelma.
357
endast 3/4 mil till Lysviks kyrka; läget
är ett af de vackraste och sundaste i
Wärraland; sjelfva herregården, ehuru
belägen högt öfver bruket och vattendraget
med herrlig utsigt öfver sjöns alla sidor,
kan dock sägas ligga uti en dal, såsom
skyddadt mot norr af den majestätiska
Tossebergsklätten, ett af de högsta bergen
1 Fryksdalen.
Bruket, anlagdt år 1747 af
brukspatron Christoffer Mvhrman, hade 1818
privilegier å 460 sktt, år 1840 å 940
sktt ståugjernsmide och nu å oinskränkt
smide vid en smält- och en räckhärd för
2 hamrar samt 2 manufaktur-stockar,
5 spik- och en kuipphammare, masugn
och stålugn; till bruket höra vidare en
salusåg med 2 ramar för 50 tolfter
blockars försågnidg och centrurnsåg,
tull-qvarn med 3 par stenar; årliga
afverk-ningen har i sednare åren uppgått till
1,500 à 2,000 sktt lancashire-smide,
500 kistor spik och 250 sktt knippjern,
af tackjern från Philipstads bergslag; årl.
sågningen har varit 2,000 tolfter plank
och 1,500 tolfter bräder.
Landtegendomen består af l|g^ mtl
skatte med 300 tid åker och äng samt
5,000 tid skog och 500 tid mossar;
utsädet är 20 tunnor höst- och 100 t:r
vårsäd. Manbyggnaden omgifves pä södra,
östra och vestra sidorna af trädgård samt
en park längs efter elfven och
vattenfallen. Af egare äro,* utom brukets
an-läggare, endast kända, Fr. Svenonius med
intressenter år 1840 samt den nuvarande,
Bernhard Pettersson. Godset var i 1863
års bevillning taxeradt till 75,750 rdr,
och var nämnda år antalet af vid godset
mantals- och skatt-skrifna personer 100.
Stöpen, tvenne krono-allmänningar i
Skaraborgs län, hvaraf den ena inom
Flistads socken af Wadsbo härad har
en areal af 2,51472tld; den andra inom
Kyrkefalla socken af Kåkinds härad skulle
*
enligt en äldre karta varit af 2,093%
tunnlands areal, men är genom upplåtna
intägter numera betydligt förminskad;
denna allmänning är skoglös och
begagnas blott såsom betesmark för angränsande
hemman.
StöttingsQället, på vägen från
Horn-myran till Nordanås by i Själevads
socken af Norra Ångermanland, är
skog-beväxt på sjelfva toppen, ehuru den når
ett godt stycke upp ibland skyarna.
Suddagjerde, Södragärde, ett
frälsesäteri af 1 mtl uti Dädesjö socken,
Upp-vidinge härad och Kronobergs län, köptes
från kronan år 1638 af Hans Kyhle;
sedermera har det varit afhyst under
Drättinge.
Sulvik, Sidevik, en marknadsplats,
beläten i Elsrå socken af Jösse härad
0 ~
och Carlstads län, % mil vester om
Jösseforssen i norra ändan af Glafsfjorden,
uti byn Sulvik, som innefattar 3/4 mant.
skatte, V4 mtl kr.; till det förstnämnda,
som år 1863 hade 12 åboer, höra såg
och gafveri; hushållens antal var 27.
Stället förmodas af Fernow fått namn
antingen af Solövik, sedan man från
Sif-hälla började segla till Solöar och här
satte i land med sina skutor, eller af
drottning Sölva, då hon här första gången
gick till sjös för att resa till
konung-Olof. Allt ifrån hednatiden hafva
marknader hållits här vid Korsmessotiden och
Mormess an, som varit de ansenligaste i
landet och besökta af både Norrmän och
Wermlandningar, som då torde ej
uraktlåtit att besöka offerkällan mellan Sulevik
och Ilenkesed, som kallas Torgeskällan
eller, såsom prosten Hofsten kallar henne,
Thor Guds källa.
1 slutet af förra århundradet var fråga
om Arvika stads anläggande härstädes,
der så väl i statsekonomiskt som i andra
afseenden obestridligen var den
ändamålsenligaste platsen; nu har en jernväg af
ett aktie-bolag blifvit anlagd 1851 — 55
härimellan och sjön Bänken, hvilken väg,
i förbindelse med Byelfs vattendrag, utgör
en trafikled af omkring 10 mils längd.
Sulitelma, Sulitjälma, eller såsom det
ursprungligen hetat Suolo-tjebne,’) ett af
de högsta bergen i Sverige och det högsta
i svenska fjällryggen, som ifrån Sulitelma
utgör Pite lappmarks gräns, nära norska
gränsen, under 67 gr. latitud. Vägen
till berget är något besvärlig; man måste
ofta vada öfver fjällfloder och klättra
upp och nedföre bergshöjder, snömassor
och fjäll. Mödan belönas dock af det
öfverraskande i naturbildningen, det ovan-
*) Af Suolo, som betyder holme, ö, och Tjelme,
öga, hvilken benämning tros komma deraf,
att man ifrån toppen af denna fjällö kan i
klart väder se Norska kusten och
Wester-hafvet samt 10 à 12 mil långt nedåt svenska
landet, af hvilken anledning det ock erhållit
namnet Högtidsberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0359.html
